Havsområden - Vilda havsöringsbestånd i Östersjön 2025

Publicerad 28.10.2026

De vilda havsöringsbestånden har stärkts under de senaste 10–15 åren i Finska viken och Bottenhavet. I älvarna och åarna i östra Finska viken är beståndens tillstånd ändå fortfarande svagt. Återhämtningen har främjats genom restaurering av livsmiljöer och avlägsnande av vandringshinder. Även nätfisket efter andra fiskarter, där havsöring kan fångas som bifångst, har minskat till följd av fiskebegränsningar och förändrade fiskemetoder.

Det har varit förbjudet att ta upp havsöring med fettfena i Finska viken sedan 2016 och i Bottniska viken sedan 2019. I Tornionjoki har öringsfiske varit förbjudet sedan 2013. Havsöring som härstammar från finska vattendrag har ett relativt begränsat vandringsområde i havet, men i Bottniska viken sträcker sig vandringen delvis till svenska vatten och i Finska viken till Estlands och Rysslands kuster.

Den naturliga reproduktionen av öring är fortfarande svag i vattendrag som mynnar i Bottenviken. Tätheten av öringungar har ökat något i Tornionjokis biflöden men är fortfarande låg. I Lestijoki finns det mycket få öringungar.

I Isojoki, som mynnar i Bottenhavet, har tätheten av öringungar ökat men kunde fortfarande vara högre. En damm i åns nedre del försvårar öringens vandring till lekområdena.

I vattendrag som mynnar i Finska viken har mängden öringungar i allmänhet ökat gradvis, och havsöringsbeståndens tillstånd kan nu betraktas som måttligt. Variationen mellan åren är ändå stor, och vid vissa uppföljningslokaler har tätheten av öringungar minskat under de senaste åren. I Mustajoki har tätheten gradvis återhämtat sig efter den kraftiga nedgången 2022. I Virojoki och Urpalanjoki är den naturliga reproduktionen fortfarande svag, bland annat eftersom vandringshinder begränsar öringens tillgång till lekområden.

I Kymijoki följs lax och havsöring som vandrar upp i älven med hjälp av fiskräknare i fiskvägarna vid Koivukoski och Korkeakoski. Öringen verkar hitta fiskvägen vid Korkeakoski bättre än laxen, även om det totala antalet öringar är lågt.

Referenser

Hyrsky, M., & Kirsi, J. 2023. Vaelluskalojen määrän arviointi Kymijoen Koivukosken ja Korkeakosken haarassa sekä kalateissä vuonna 2022. Kymijoen vesi ja ympäristö ry:n tutkimusraportti no 616. 20 s.

ICES. 2024. Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST). ICES Scientific Reports. 6:42. 425 pp. https://doi.org/10.17895/ices.pub.25868665

Lähteenmäki, L., Orell, P., Romakkaniemi, A., & Snickars, M. (2023). Spawning migration behaviour of sea trout (Salmo trutta L.) in a boreal river system: effects of flow conditions and obstacles on migratory activity. Journal of Fish Biology, 102(2), 479–491. https://doi.org/10.1111/jfb.15286

Palm, S. Romakkaniemi, A. Dannewitz, J. Pakarinen, T. Veneranta, L. Vähä, V. ja Broman, A. 2024. Tornionjoen lohi-, meritaimen- ja vaellussiikakannat – yhteinen ruotsalais-suomalainen biologinen selvitys sopivien kalastussääntöjen arvioimiseksi vuodelle 2024. Sveriges lantbruksuniversitet ja Luonnonvarakeskus. 51 s.

Statistik om fiske i Finland

Ammattikalastus merialueella, vuodet 1993–2001. Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos. SVT Ympäristö–Miljö 1994:9, 1995:11, 1996:8, 1997:8, 1998:12, SVT Maa-, metsä- ja kalatalous 1999:4, 2000:7, 2001:46, 2002:57.

Ammattikalastus merellä, vuodet 2002–2013. Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos. SVT Maa-, metsä- ja kalatalous 2003:55, 2004:55; 2005:57, 2007:2, 2008:3, 2009:3, 2010:4, 2011:3, 2012:2, 2013:3, 2014:3.

Suomen virallinen tilasto (SVT): Ammattikalastus merellä 2014. Luonnonvarakeskus. Ammattikalastus merellä 2014 | Luonnonvarakeskus (luke.fi).

Suomen virallinen tilasto (SVT): Kaupallinen kalastus merellä, vuodet 2015–2020. Luonnonvarakeskus. Kaupallinen kalastus merellä | Luonnonvarakeskus (luke.fi).

Suomen virallinen tilasto (SVT): Vapaa-ajan kalastus, vuodet 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012, 2014, 2016 ja 2018. Vapaa-ajankalastus | Luonnonvarakeskus (luke.fi)

Suomi kalastaa 2009 – vapaa-ajankalastuksen saaliit kalastusalueittain. Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos. Riista- ja kalatalous – tilastoja 2011:7.

Vapaa-ajankalastus, vuodet 1994, 1996, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012. Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos. SVT Ympäristö–Miljö 1995:2, 1998:3, Maa-, metsä- ja kalatalous 2000:1, 2002:54, 2004:51, 2005:62, Riista- ja kalatalous – tilastoja 2007:7, 2009:6, 2011:7, 2014:1.