Hoppa till huvudinnehållet

Havsområden - Lax 2025

Publicerad 10.11.2026

Statusen för de finländska vildlaxbestånden varierar från svag till försämrad. 

I Tana älv har laxbeståndens status varit svag sedan 2019. Även bestånden i vår andra laxälv som mynnar ut i Barents hav, Neidenälven, har försämrats betydligt sedan 2020. År 2025 ökade mängden lax i Tana älv och Neidenälven jämfört med 2024, men bestånden låg fortfarande på en svag nivå.

Även bestånden i de älvar som mynnar ut i Östersjön har försvagats. Antalet uppvandrande laxar i Torne älv sjönk till en oroväckande låg nivå under 2023–2024, men en positiv utveckling i antalet laxar som återvände efter ett havsår förbättrade beståndets situation år 2025. Antalet utvandrande smolt var rekordstort i Torne älv år 2025. Även laxbeståndet i Simo älv har försvagats, men antalet smolt var relativt gott och även där observerades en ökning i antalet laxar som återvände efter ett havsår. Den främsta orsaken till de försvagade laxbestånden i Östersjön har varit den låga överlevnaden hos vilda laxungar under deras första år i havet (den så kallade postsmoltfasen).

Laxbeståndens status i Tana älv och Neidenälven bedöms i förhållande till fastställda lekbeståndsmål (antalet lekande laxhonor). I älvar som mynnar ut i Östersjön grundar sig bedömningen huvudsakligen på den aktuella smoltproduktionen, men även kraftiga förändringar i antalet uppvandrande laxar beaktas, eftersom de förutspår förändringar i framtida mängder av laxungar.

Nedan presenteras först de uppföljningsresultat som erhållits fram till år 2025 för de enskilda vildlaxälvarna samt för Kymmene älv. Dessutom ges en översikt över havsfångster, utsättningar och dödlighet under havsfasen i Östersjön.

 

Laxbeståndet har försvagats i Torneälven och Simoälven och är svagt i Tana älv och Neidenälven.

Tana älv och Neiden älv

Uppvandringen av lax

År 2025 uppskattades antalet vuxna lekmogna laxar som passerade ekolodsövervakningsstationen i huvudfåra (55 km uppströms från älvmynningen) till knappt 16 000 individer. Antalet uppvandrande laxar var nästan dubbelt så stort som vid bottennoteringen år 2024, men fortfarande klart lägre än under åren 2021–2023.

År 2025 uppskattades antalet vuxna lekmogna laxar som passerade ekolodsövervakningsstationen i huvudfåra (55 km uppströms från älvmynningen) till knappt 16 000 individer. Antalet uppvandrande laxar var nästan dubbelt så stort som vid bottennoteringen år 2024, men fortfarande klart lägre än under åren 2021–2023.

Försämringen av laxbeståndens status i Teno och den samtidiga ökningen av laxmängden år 2025 syns tydligt i utvecklingen av antalet uppvandrande laxar i Utsjoki, det största biflödet på den finländska sidan av vattendraget (figur 1). Antalet laxar sjönk till en låg nivå under åren 2019–2020, ökade något i samband med förbudet mot laxfiske under åren 2021–2023, kollapsade år 2024 och vände därefter till en kraftig uppgång år 2025 (figur 1). I övervakningen av har man hittills inte sett några tecken på att produktionen av laxsmolt skulle ha försämrats i någon betydande grad. Den sannolikt främsta förklaringen till kollapsen i antalet uppvandrande laxar är därför att laxarnas överlevnad under havsfasen har försämrats.

I Näätämö älv har antalet uppvandrande laxar minskat till en lägre nivå än tidigare från och med år 2020 (figur 2). Under åren 2024–2025 sjönk antalet uppvandrande laxar till samma låga nivå som år 2021. Uppgifterna om laxmängderna i Näätämö älv baseras på uppföljningen av fiskvägen vid Skoltforsen i älvens nedre lopp. Endast en del av de laxar som vandrar upp i Näätämö älv passerar genom fiskvägen, men uppföljningen fungerar som ett gott index för laxbeståndens status och variation i vattendraget. Under säsongen 2025 uppskattades antalet laxar som vandrade upp i Näätämö älv också med hjälp av ekolodsräkning. Metoden gav en uppskattning av antalet uppvandrande laxar (ca 3 000 individer) och antalet laxar som överlevde fram till lek (ca 1 900 individer). Resultaten visar att lekbeståndsmålet för Näätämö älv inte uppnåddes år 2025. Minskningen av antalet uppvandrande laxar bedöms även i Näätämö älv till stor del bero på en försämrad överlevnad hos laxen under havsfasen.
 

Fångster i älven

Laxfångsterna i Teno låg länge kring 100 ton, men började minska under 2010-talet. Fångsterna sjönk till särskilt låga nivåer under åren 2019–2020, varefter laxfisket i Teno har varit förbjudet.

Laxfångsten i Näätämö älv år 2025 (ca 3 300 kg) ökade betydligt jämfört med den historiskt låga fångsten år 2024 (ca 1 800 kg) och var något större än genomsnittsfångsten under de fem föregående åren. Under perioden 2020–2025 har laxfångsterna i Näätämö älv i genomsnitt varit drygt 60 procent lägre än långtidssnittet för åren 1972–2024.

Tätheter av laxungar

I Teno huvudfåra låg tätheterna av laxungar på en måttlig nivå år 2025 (figur 3). Tätheten av ensomriga yngel (14,65 individer/100 m²) var något lägre än långtidsmedelvärdet för perioden 1979–2024 (16,34), medan tätheten av äldre yngel (8,33 individer/100 m²) var klart lägre än långtidsmedelvärdet (13,10).

I Näätämö älv har tätheterna av laxungar ökat från bottennivån år 2022 under åren 2023–2025 (figur 4). Tätheten av ensomriga yngel var år 2025 något högre än långtidsmedelvärdet för perioden 1990–2024, men tätheten av äldre yngel var fortfarande låg (6,31 individer/100 m²) jämfört med långtidsmedelvärdet (13,65). I Näätämö älv är tätheterna av laxungar särskilt låga i vattendragets övre delar, på det relativt omfattande älvavsnittet mellan Opukasjärvi och Iijärvi.

Yngeltätheterna i Teno och Näätämö älv baserar sig på okorrigerade fångster från ett enda elfisketillfälle och anges som antal yngel per 100 m². Uppgifterna är inte direkt jämförbara med yngeltätheterna i Torne älv och Simo älv, eftersom tätheterna där korrigeras med hjälp av fångstbarhetsestimat baserade på bortfiskemetoden med tre elfisketillfällen.
 

Torne älv och Simo älv

Uppvandringen av lax

Antalet uppvandrande laxar i många av de älvar som mynnar ut i Östersjön, både i Finland och Sverige, inklusive Torne älv och Simo älv, visade tecken på återhämtning år 2025 efter två år med mycket svag uppvandring.

Enligt beräkningar baserade på ekolodsräkningar kollapsade antalet laxar som vandrade upp i Torne älv år 2023 till den lägsta nivån sedan 2010, cirka 20 000 individer, och låg kvar på ungefär samma nivå år 2024. År 2025 ökade antalet till cirka 15 000 laxar som återvände efter ett havsår och 31 000 laxar som återvände efter flera år i havet, dvs. sammanlagt omkring 46 000 laxar passerade ekolodsstationen på väg upp i älven.

Under åren 2023–2024 vandrade cirka 1 900–2 000 laxar upp i Simo älv, varav mindre än 10 % var laxar som återvände efter ett havsår och över 90 % laxar som återvände efter flera år i havet. År 2025 var den slutliga uppskattningen 360 laxar efter ett havsår och 1 800 laxar efter flera år i havet, vilket innebär ett större antal laxar, särskilt bland de laxar som återvände efter ett havsår, jämfört med de föregående åren.

De värden som presenteras på webbplatsen Naturresursdata baserar sig på preliminära beräkningar av antalet laxar som har tillbringat flera år i havet:

Fångster i älven

Laxfångsterna i Torne älv har under de senaste tio åren varierat i takt med antalet uppvandrande laxar mellan 40 och 170 ton, vilket motsvarar cirka 6 000–24 000 laxar. Fångsten år 2025 uppgick till omkring 5 400 laxar på den finska sidan och 1 100 laxar på den svenska sidan.

Även fisketrycket (antalet fiskedygn) har varierat i takt med mängden uppvandrande lax.
 

Antalet sålda fisketillstånd för fiske i Simo älv ökade kraftigt under 2010-talet, men började minska under åren 2021–2022. Mängden fångad lax återspeglar främst antalet sålda fisketillstånd och inte i samma grad antalet uppvandrande laxar. Laxfångsten uppgick år 2025 till cirka 40 individer.

Tätheter av laxungar

I Torne älv var tätheten av laxungar under deras första sommar något högre år 2025 än år 2024. Det låga antalet uppvandrande laxar år 2023 återspeglades i antalet laxungar som var minst ett år gamla, vilket år 2025 uppgick till endast cirka 9 individer per ar. 

I Simo älv har tätheten av laxungar under deras första sommar varierat mycket kraftigt under de senaste åren, men tätheten år 2025 var tydligt högre än år 2024 (40 jämfört med 7 individer per ar). Det låga antalet yngel från föregående sommar återspeglades i en låg täthet av äldre laxungar år 2025.  

Antal utvandrande smolt

Smoltproduktionen är en central indikator på laxbeståndens status i Östersjöns älvar. Antalet utvandrande smolt uppskattas i både Torne älv och Simo älv med hjälp av fångst-märkning-återfångstmetoden. Dessa uppskattningar är osäkra, och ibland misslyckas forskningsfisket efter smolt. Uppskattningarna förfinas och kompletteras dock genom modellering, särskilt med hjälp av resultat från elfiske. Enbart på basis av forskningsfisket med fångst-märkning-återfångstmetoden uppskattades ett rekordstort antal laxsmolt, cirka 3,4 miljoner, ha vandrat ut från Torne älv år 2025. Från Simo älv uppskattades däremot ett mer normalt antal, cirka 28 000 smolt.

Kymmene älv

Uppvandringen av lax

Kymmene älv mynnar ut i havet genom tre mynningar, av vilka laxen kan vandra upp i två grenar (Langinkoskigrenen och Korkeakoskigrenen). Fiskvägarna vid Korkeakoski kraftverk och vid Koivukoski kraftverk i Langinkoskigrenen fungerar bristfälligt, vilket hindrar laxen från att nå största delen av lekområdena. Under de senaste åren har endast omkring 100–150 fiskar per år vandrat upp genom fiskvägarna. Av de laxar som når fram till dammen vid Korkeakoski uppskattas till exempel mindre än en procent fortsätta upp genom fiskvägen. Ahvenkoski kraftverk, som ligger vid mynningen av den västra grenen, hindrar laxens uppvandring genom denna gren helt och hållet. I denna mynning finns dessutom inga reproduktionsområden som lämpar sig för lax.

Fångster i älven

I Kymmene älv bedrivs fisket huvudsakligen med spöredskap i Langinkoski- och Korkeakoskigrenarna. Under åren 2019–2024 återutsattes cirka 80 % av de fångade laxarna i älven. Fångsten år 2024 (740 kg) hör till de minsta som registrerats i tidsserien (Figur 5). Uppgifter för år 2025 finns inte tillgängliga.

Antal utvandrande smolt

Det uppskattas att älvsträckan nedströms Anjalankoski kraftverk i huvudfåran av Kymmene älv har producerat mellan 13 000 och 100 000 smolt per år under det senaste decenniet. Uppskattningen av smoltproduktionen är emellertid osäker. Smoltproduktionen i Kymmene älv är dessutom huvudsakligen begränsad till ett relativt litet område i Langinkoskigrenen, mellan havet och Koivukoski kraftverk. Smoltproduktionen har uppvisat en ökande trend, men mängden uppskattas ha minskat till drygt 20 000 smolt år 2024. Uppskattningen av smoltproduktionen år 2025 är särskilt osäker, men den torde vara av samma storleksordning som smoltproduktionen år 2024.

Utvecklingen av havsfångsterna och fiskeridödligheten

Den sammanlagda laxfångsten för alla länder i Östersjöområdet har minskat till en historiskt låg nivå (Figurer 6–8). Fångsterna har på lång sikt gradvis minskat till följd av den försämrade överlevnaden hos utvandrande smolt samt en kraftigt minskad kommersiell fiskeriverksamhet, bland annat på grund av regleringsåtgärder och skador orsakade av sälar. Sedan år 2022 har kommersiellt laxfiske varit förbjudet i Östersjöns huvudbassäng, där endast ett begränsat fritidsfiske har varit tillåtet (trollingfiske med högst en fettfeneklippt lax per person och dag). Även det kommersiella kustfisket har minskat.

Figur 6. Den totala nominala (orange), orapporterade (grå) och utkastade (gröna) fångsten av lax från alla länder i Östersjön under perioden 1974–2025 (miljoner kg). Uppgifterna för 2025 är preliminära och ofullständiga när det gäller den orapporterade fångsten.
Figur 7. Den totala nominella laxfångsten från alla länder i Östersjöns huvudbassäng och Bottniska viken under perioden 1974–2024 (miljoner kg). Fritidsfiskets laxfångst ingår i den nominella fångstskattningen (källa: ICES). Grå = älv, blå = kust, orange = öppet hav.
Figur 8. Den totala nominella laxfångsten från alla länder i Finska viken under perioden 1974–2025 (tusen kg). Fritidsfiskets laxfångst ingår i den nominella fångstskattningen (källa: ICES). Grå = älv, blå = kust, orange = öppet hav.

Utsättningar och överlevnad av smolt

Under de tre senaste årtiondena har den odlingsbaserade produktionen av smolt i Bottniska viken legat kvar på omkring tre miljoner individer per år, men under de senaste åren har antalet minskat och uppgår nu till cirka 2,5 miljoner. Totalt sätts årligen omkring 3,5 miljoner smolt ut i Östersjöns vattendrag. Smolten sätts främst ut i utbyggda älvar som kompensationsutsättningar för de skador som vattenkraften orsakar. Den odlingsbaserade produktionen är något större än den naturliga smoltproduktionen i hela Bottniska viken, som uppgår till cirka 2,8 miljoner individer. Utöver smolt sätts även rom och yngel ut i Östersjöns älvar.

Överlevnaden hos vilda laxungar under deras första år i havet (den så kallade postsmoltfasen) var låg under början av 2020-talet i Bottniska viken. År 2021 var överlevnaden den lägsta under hela tidsserien, men den förbättrades något under 2022 och 2023. De första uppgifterna om överlevnaden blir tillgängliga ungefär ett år efter smoltutvandringen, när de yngsta laxarna från den aktuella årsklassen återvänder till älvarna för lek.

Litteratur

ICES (2025). Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST). ICES Scientific Reports. Report. https://doi.org/10.17895/ices.pub.29118545.v1

Anon. 2026. Status of the Tana/Teno River salmon populations in 2025. Report from the Tana/Teno Monitoring and Research Group nr 1/2026.

Palm, S. Romakkaniemi, A. Dannewitz, J. Pakarinen, T. Veneranta, L. Vähä, V., Axén, C. ja Broman, A. 2025. Tornionjoen lohi-, meritaimen- ja vaellussiikakannat – yhteinen ruotsalais-suomalainen biologinen selvitys sopivien kalastussääntöjen arvioimiseksi vuodelle 2025. Sveriges lantbruksuniversitet ja Luonnonvarakeskus. 54 s.

Experter på laxbestånden i Norra ishavet

Panu Orell
Forskare, doktorand
+358295328757
Jaakko Erkinaro
Forskningsprofessor, vandringsfisk
+358295327871

Experter på laxbestånden i Östersjön

Atso Romakkaniemi
Specialforskare
+358295327416
Jenni Prokkola
Akademiforskare
+358295322614
Mikko Kiljunen
Specialforskare
+358295322547
Erkki Jaala
Specialexpert
+358295327013
Ville Vähä
Specialexpert
+358295327878
Samuli Sairanen
Expert
+358295322075
Antti Räty
Forskare, doktorand
+358295322761
Back to the top of the page