Havsområden - Abborre 2025

13.10.2026

Abborrfångsten längs kusten var år 2025 den femte största under uppföljningsperioden som inleddes 1980. Enligt beståndsbedömningen verkar abborrårsklasserna 2018–2020 i Skärgårdshavet vara måttligt starka. År 2024 började uppskattningarna av abborrbeståndets storlek och biomassa minska. Fiskeansträngningen i nätfisket efter abborre fortsatte att minska, vilket innebär att abborrfångsterna längs kusten i allt högre grad är beroende av ryssjefisket. Om abborrbiomassan i Skärgårdshavet fortsätter att minska kommer det att innebära mindre abborrfångster i framtiden.

Abborrårsklasserna 2018–2019 i Skärgårdshavet verkar enligt den senaste beståndsbedömningen med VPA (virtual population analysis) i detta skede vara måttligt starka (figur 76). Dessa årsklassers styrka stöds av deras stora andel av den goda fångsten år 2025 (andel av nätfångsten 26 respektive 23 %). Dessutom utgjorde årsklassen 2017 15 % och årsklassen 2020 12 % av fångsten.

År 2024 var uppskattningen av antalet abborrar i Skärgårdshavet enligt VPA ungefär på samma nivå som året innan, men biomassan började minska (figur 77). Abborrens medelstorlek i det kommersiella fisket har ökat (Olin & Raitaniemi 2022b), och uppskattningen av abborrbeståndets biomassa har sedan 2009 varit relativt hög jämfört med uppskattningen av individantalet.

År 2025 uppgick den kommersiella abborrfångsten längs kusten till 979 ton, vilket var nästan samma nivå som året innan. Fångsten var nu för fjärde året i rad betydligt större än genomsnittet (659 ton) (figur 70). De kommersiella fiskarnas årliga abborrfångster i havsområdet har varierat kraftigt, men har åter ökat sedan 2018. Den kommersiella abborrfångsten ökade i Finska viken och i Bottenviken, där fångsten nådde en rekordnivå. I Bottenhavet var abborrfångsten ungefär på samma nivå som året innan, medan den i Skärgårdshavet minskade något men fortfarande låg på en hög nivå. Skärgårdshavets andel av kustens kommersiella abborrfångst var år 2025 44 %, Bottenhavets 24 %, Bottenvikens 17 % och Finska vikens 4 %. Kvarkens andel av fångsten var 6 % (61 ton).

År 2024 uppskattades fritidsfiskarnas totala abborrfångst längs kusten (den senaste publicerade uppskattningen) till 2 183 ton, vilket var mer än dubbelt så mycket som den kommersiella fångsten. I de södra havsområdena verkar nedgången i fritidsfiskets fångster ha avstannat (figur 71). I Bottenhavet har fritidsfiskets fångster varierat kraftigt. I Bottenviken verkar fångsten vara svagt ökande.

Fiskeansträngningen i nätfisket efter abborre har minskat i alla havsområden, men under de senaste åren verkar minskningen ha avstannat eller åtminstone avtagit i takt (figur 72). Under de senaste åren har fiskeansträngningen varit klart störst i Bottenhavet och minst i Finska viken. Fångsten per ansträngningsenhet har fram till de senaste åren ökat i de nordliga havsområdena och ligger särskilt i Bottenhavet på en hög nivå (282 g/nätdygn, figur 72). I Skärgårdshavet ökade fångsten per ansträngningsenhet år 2025 (241 g/nätdygn) något efter föregående års kraftiga nedgång, men var fortfarande något lägre än genomsnittet (263 g/nätdygn). I Finska viken steg fångsten per ansträngningsenhet (249 g/nätdygn) till rekordnivåer och är nu av samma storleksordning som i Skärgårdshavet och Bottenviken.

Referenser

Olin, M. & Raitaniemi, J. 2022b. Merialueen ahven. Julkaisussa: Kalakantojen tila vuonna 2021 sekä ennuste vuosille 2022 ja 2023 : Silakka, kilohaili, turska, lohi, meritaimen, siika, kuha, ahven ja hauki. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 72/2022: 108-117.