Metodbeskrivning: Beståndsberäkning av vitsvanshjort

Storleken av stammen av vitsvanshjort beräknas årligen vid jaktsäsongens slut med hjälp av en populationsmodell för varje älghushållningsområde. Modellen har definierats så att den stämmer så väl överens med dataunderlaget om stamstorleken som möjligt.

Finlands viltcentral använder resultaten från beståndsberäkningen av vitsvanshjort när den fastställer antalet licenser för följande jaktsäsong. De regionala viltvårdsråden använder uppgifterna när de fastställer målen för hjortdjurens densitet för varje älghushållningsområde och övervakar utfallet av målen. Vitsvanshjortstammens utveckling är av intresse även för aktörer och intresseorganisationer inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling och naturvård samt för medborgarna. Resultaten av beståndsberäkningen utgör också ett viktigt dataunderlag för forskningen i vitsvanshjortens påverkan.

Dataunderlaget för beståndsberäkningen av vitsvanshjort utgörs av den årliga avskjutningen, kalvantalet utifrån observationer och avskjutning, jaktföreningarnas uppskattning av den kvarvarande populationen i sitt område, antalet olyckor med vitsvanshjort i vägtrafiken i förhållande till trafikprestationen samt storleken av stammen av lodjur som jagar vitsvanshjort.

Data från Finlands viltcentral 

Från och med 2016 överförs uppgifterna från viltcentralens databas till Naturresursinstitutet över ett slutet gränssnitt. Äldre uppgifter finns som sammanfattningar i tabellformat.

Avskjutningsdata om vitsvanshjort bygger på jägarnas lagstadgade rapportering som Finlands viltcentral samlar i systemet Oma riista. Från och med 2016 har rapporteringen omfattat kartkoordinaterna och datumen för de fällda djuren. Äldre data utgörs av sammanfattningar över avskjutningen under jaktsäsongen per jaktvårdsförening.

Observationer under jakt på vitsvanshjort av bockar, hindar och kalvar samt icke identifierade individer är uppgifter som jägarna frivilligt rapporterar till Oma riista, inklusive koordinater och datum. Från och med säsongen 2021 har observationer insamlats från jakten på vitsvanshjort i hela landet.

Uppgifterna om viltolyckor levereras sedan 2017 av Storviltsassistansen. Uppgifterna inkluderar koordinater och datum för olyckan samt antalet djur som varit inblandade i den. För åren 2015–2016 saknas användbara olycksdata från älghushållningsområdena. Äldre uppgifter bygger på polisens uppgifter om olycksplatsen, och identifieringen av små hjortdjur är inte alltid helt tillförlitlig i dessa. 

Jägarna rapporterar den kvarvarande stammen av vitsvanshjort i sitt område antingen per jaktförening eller jaktsällskap till Oma riista. De metoder som används för beräkning av den lokala populationen varierar beroende på jaktförening. Som metoder används direkta visuella observationer, spår- och spillningsinventering och inventering med viltkamera. Uppgifterna före 2016 utgörs av en sammanfattning av de rapporterade kvarvarande populationerna per jaktvårdsförening.

Andra dataunderlag

Antalet viltolyckor ställs i förhållande till trafikprestationen, det vill säga antalet körkilometer i vägtrafiken under året. Uppgifterna om trafikprestationen hämtas från och med 2022 från Statistikcentralen och äldre uppgifter från Trafikledsverket. Eftersom den statistiken publiceras efter beståndsräkningen av vitsvanshjort har trafikprestationen för det senaste året beräknats utifrån Finntrafics uppgifter om ändringen i de årliga trafikvolymerna. Vägtrafikstatistiken upprättas per landskap eller NTM-centralsområde.

Storleken av lodjursstammen baserar sig på Naturresursinstitutets årliga beståndsberäkning av lodjur. Medelvärdet av den minsta och största beräknade lodjurspopulationen per viltcentralsområde har för beståndsberäkningen av vitsvanshjort graderats på älghushållningsområdena i samma proportion som områdena överlappar varandra.

De kartuppgifterna över viltförvaltningsområdena som använts för graderingen har hämtats från Finlands viltcentrals öppna datatjänst. Kartuppgifterna uppdateras när jaktvårdsföreningar går samman och beståndsberäkningarna görs enligt de nu gällande områdesgränserna även för åren före sammanslagningen. Vattenområdenas arealer har beräknats utifrån Lantmäteriverkets generalkarta 1:4 500 000 (Lantmäteriverkets karttjänst).

Uppgifterna om nedlagda djur, observationer och viltolyckor har från och med 2016 placerats ut på älghushållningsområdena utifrån koordinater. Äldre data har fördelats på älghushållningsområdena utifrån jaktvårdsföreningarnas uppgifter i samma proportion som områdena överlappar varandra. De beräknade lodjurspopulationerna per viltcentralsområde och trafikprestationerna per landskap har också fördelats enligt hur mycket områdena överlappar varandra. 

Kalvantalet beräknas årligen med en metod som bygger på den populationsförändring genom jaktuttaget (där ålders- och könsfördelningen är kända) som observeras under jakten som förändringar i andelarna av bockar, hindar och kalvar. Kalv/hind-kvoten i början av jaktsäsongen beräknas med en modell som bygger på avskjutnings- och observationsdata och beskriver förändringen i vitsvanshjortstammen under jaktsäsongen. 

Modellen för beståndsberäkningen har programmerats i R, och för bayesiansk skattning av parametrarna har använts JAGS. Analyserna i modellen gjordes genom att köra tre separata simulationsserier med ett stort antal upprepningar, vilka skulle ge samma resultat på beståndsberäkningen för att analysen skulle anses vara tillförlitlig.

Dataunderlaget för beståndsberäkningen sammanställs varje år före utgången av februari. I regel publiceras resultaten av beståndsberäkningen fredagen i vecka 11 (mitten av mars). Genom den senaste beståndsberäkningen uppdateras också uppgifterna om stammens storlek under tidigare år.

Metodbeskrivningen för beståndsberäkningen publicerades i samband med rapporten om beståndsberäkningen 2023 (Aikio och Pusenius 2023). I metoden har därefter gjorts små tekniska justeringar som möjliggör användningen av dataunderlag med längre tidsserier än tidigare. 

Aikio, S. och Pusenius, J. 2023. Valkohäntäpeurakanta talvella 2022–2023: Arvio Suomen valkohäntäpeurakannan koosta ja rakenteesta sekä kuvaus kanta-arvion laskentamenetelmistä (2:a reviderad upplaga). Forskning om naturresurs- och bioekonomi 38/2023. 22 sid. https://jukuri.luke.fi/handle/10024/553327 (jukuri.luke.fi).

Bayesiansk inferens, bayesiansk statistik: Ett område inom statistik där sannolikheten för olika tillstånd i en verklighet under osäkerhet uppskattas utifrån kända observationer och befintliga data. Bayesianska metoder lämpar sig väl för att kombinera olika slags data och samband, men de är ofta väldigt beräkningsintensiva.