Naturresursinstitutet följer årligen våra huvudsakliga skogsträdslags blomning och kotteskörd i observationsbestånd för fröskörd samt gör mikroskopiska knoppanalyser av barrträdens blomning. Med hjälp av uppföljningsresultaten utarbetas riksomfattande prognoser över fröskörden som i synnerhet tjänar det praktiska skogsbruket. Naturresursinstitutet och tidigare Skogsforskningsinstitutet har publicerat prognoser över fröskörden sedan år 1994.
Varför görs uppföljningen?
Uppföljningen och de prognoser över blomningen och fröskörden som utarbetats utifrån den tjänar beslutsfattandet om skogsförnyelser och fröförsörjningen. Det viktigaste med hänsyn till det praktiska skogsbruket är att få tillförlitliga prognoser om de bästa och sämsta skördeåren.
Prognosinformationen kan användas till exempel vid valet av skogsförnyelsemetod. Om prognoserna utlovar ett dåligt fröår bör en skogsägare som planerar naturlig förnyelse snarare välja odling eller senarelägga förnyelsen till nästa bra kottår. Med hjälp av prognoserna kan skogsägare bättre planera förnyelseavverkningarna och markberedningen till en tidpunkt när träden håller på att ge en riklig fröskörd av god kvalitet.
De prognoser som upprättas med hjälp av uppföljningen tjänar också fröförsörjningen särskilt i Norra Finland. Under goda fröår ordnas omfattande kottinsamlingar när frö skaffas ur ekonomiskogarna i form av så kallade beståndsinsamlingar.
Vid sidan av skogsbruket är även pollenallergiker, läkemedelsindustrin och apoteken intresserade av prognoserna för björkens blomning. På basis av observationer av hanhängen får man en generell bild av hur mycket björkpollen våren eventuellt för med sig.
