Jordbearbetning och sådd

En väl utförd plöjning är grunden för en lyckad jordbearbetning. Plöjningsdjupet bör vara samma som matjordslagrets tjocklek, dvs. 20–25 cm. 

På höstplöjd mark utför man en ytharvning (sladdharvning) på våren ett par dagar före den egentliga såbäddsharvningen. Det jämnar ut fuktskillnaderna i plogtiltorna, och sparar vatten i jorden genom att bromsa avdunstningen. Vårplöjd mark torkar snabbt, så den bör man vanligen jordbearbeta klar för sådd inom ett dygn efter vårplöjningen. 

Om man eftersträvar tidig rödbetsskörd, ska man så rödbetorna genast då jorden torkat så den reder sig för bearbetning. Vid tidig sådd finns emellertid en risk att rödbetsplantorna bildar blomstjälkar, om det efter sådden kommer en kall period. Blomstjälkar är skadliga, för när rödbetsplantan bildar blomstjälk, hindras rotens tillväxt och roten blir hård, fibrig och smaken lider. Risken är också frostskador på plantorna om temperaturen på markytan blir kallare än -7 °C. En sådd i goda förhållanden säkerställer en bra plantuppkomst och växtstart. 

Vid sladdharvningen och såbäddsharvningen bör man sträva efter att undvika onödig markpackning. Därför bör man använda tvillingmontage (tvillinghjul) på traktorn eller breda däck och lågt däcktryck. 

De redskap som lämpar sig bäst för såbäddsbearbetningen är rotorharvar (har roterande pinnar som drivs från traktorns kraftuttag) och pinnharvar (ej kraftuttagsdrivna) med tillräckligt styva pinnar som inte drar upp våt jord till markytan. Målet med såbäddsbearbetningen är en tillräckligt jämn och lagom tät såbädd, så att groningsförhållandena i jorden är de bästa möjliga för utsädet. Målet för bearbetningsdjupet på lätta jordarter är 3–6 cm och på styvare jordarter 5–7 cm. 

Man sår rödbetor vanligen på jämn mark, dvs. inte i kupad jord eller upphöjda bäddar. Såradernas radavstånd (vanligen 47,5 cm) ställer man enligt traktorns spårvidd och så att det passar med övriga redskap som ska användas. För att säkerställa groningen sår man utsädet på det fuktiga jordskiktet som finns under det torrare ytskiktet. På jordarter med stark kapillär vattenuppstigning, såsom mojordar, räcker ett sådjup på 1,5–2,0 cm, på styvare jordarter litet djupare, 2,0–2,5 cm. När man odlar på upphöjda bäddar, använder man smalare radavstånd för raderna som kommer i bädden, som man formar mellan traktorns hjulspår (t.ex. 4 sårader med 30 centimeters avstånd). För såraderna på ömse sidor om traktorns hjulspår lämnar man större radmellanrum, för att undvika sårader i hjulspåren.

Fröavståndet i såraderna väljer man enligt den planttäthet man vill ha. Med tätare sådd strävar man efter mindre rödbetor, med glesare sådd eftersträvar man större rödbetor. För rödbetsutsäde är det typiskt att det kan gro tidsmässigt mycket ojämnt, speciellt när groningsförhållandena i jorden inte är gynnsamma. En vanligt använd såtäthet i Finland är 500 000 frön per hektar. För tät sådd orsakar formfel på rödbetorna, för det finns inte tillräckligt med utrymme för rödbetorna att växa.

Rödbetsutsäde är storlekssorterat och vanligen färdigt betat. Av tillgängliga fröstorlekar är den vanligaste 3,0–3,5 mm. Den rundfröiga sorten Pablo odlas både för färskvarumarknaden och i avtalsodling för förädlingsindustrin. Sorten är mycket tolerant mot blomning. Den har utmärkt inre färg, slät yta och jämnrund form. Blasten är relativt kort. 

.