Ogräsbekämpning

Man bör iaktta ogräsen på åkern redan i grödorna man odlar före ärt, för att man ska lyckas välja rätt bekämpningsmedel och -metod med hänseende till ogräsfloran. Att så ärt på en svårt ogräsangripen åker är inte förnuftigt. Man bör bekämpa ogräsen effektivt redan tidigare i växtföljden före ärtåret, speciellt tistlar, molkar och kvickrot. Växtskyddet bör alltid utföras enligt ett konstaterat behov, alltså inte bara för säkerhets skull. Det betyder att man måste bedöma i vart fall huruvida det är större nytta med bekämpning än att avstå från bekämpning.

Ärtens växttid är relativt kort, och den gynnas av att sås i varm jord. Därför kan man bekämpa ogräsen med fördröjd sådd. I denna metod utför man en tidig harvning för att döda övervintrade ogräs och för att stimulera vårgroende ogräs att gro och börja växa. En till två veckor senare utför man såbäddsbearbetningen, som också dödar fröogräsen som just har börjat växa. Ogräsen i ärt kan man också bekämpa med ogräsharvar med långa pinnar, och med att hacka radmellanrummen med radhackor utrustade med gåsfotsskär eller knivskär. Förutsättningen för radhackning är tillräckligt breda radmellanrum, minst 25 cm. Både ogräsharvning och radhackning måste utföras innan ärtbeståndet sluter sig, dvs. innan ärternas klängen i intilliggande rader växer ihop med varandra. Om beståndet hinner sluta sig, rivs sannolikt ärtplantor loss med maskinerna.  

I ett examensarbete vid Helsingfors universitet undersöktes ogräsharvning av frysärt 1–2 gånger efter plantuppkomsten I ett examensarbete vid Helsingfors universitet undersöktes ogräsharvning av frysärt 1–2 gånger efter plantuppkomsten (Lukkaroinen 2019, på finska). Två ogräsharvningar minskade ogräsens torrvikt till hälften eller därunder jämfört med obehandlat ärtbestånd. Också en ogräsharvning hjälpte litet. Ogräsharvningen uppnådde ändå inte riktigt lika bra effekt som kemisk bekämpning. Ogräsharvningen dödade också ärtplantor i viss mån, men det minskade ändå inte ärtskörden. Författaren konstaterar att man också borde undersöka effekten av ogräsharvning före ärtplantornas uppkomst. 

Flyghavre

Lagen förpliktar till att bekämpa flyghavre. Flyghavren får inte släppas att drösa frön. Enligt flyghavrelagen måste flyghavreplantor med vippa plockas bort och förstöras. Dessa plantor ska dras upp med roten och läggas i en plastsäck, föras bort från åkern och brännas. Plockningen ska göras genast efter att vipporna bildats, så inte frön hinner drösa på åkern. I ärtbestånd som ska skördas till färska ärter får flyghavre inte bekämpas kemiskt, på grund av den långa karenstiden för bekämpningsmedel mot flyghavre. I ärtbestånd som ska skördas till torra ärter kan man använda s.k. graminicider, dvs. bekämpningsmedel mot gräsartade ogräs. Samma preparat verkar också mot kvickrot, och mot hönshirs som blivit vanligt de senaste åren.

Tistlar, molkar och baldersbrår

Ogräsbekämpningsmedlen för ärt har inte effekt mot tistel- och molkearter. Med hjälp av sina kraftiga rötter fortsätter de växa, även om man lyckas skada dem litet med en besprutning. Både tistlar och molkar måste man alltså bekämpa i andra faser av växtföljden. 

Nattskatta och bägarnattskatta

Nattskatta och bägarnattskatta är nya ogräsarter, som förekommer på Åland och sporadiskt men allt vanligare i övriga Finland. Båda arterna är släkt med potatisen och giftiga. Speciellt problematiska är de i ärtodling, för de 5–10 mm stora, giftiga bären kan komma med i ärtskörden, och de kan inte fås bort ur skörden på grund av samma storlek och färg som ärterna. Därför godkänns inte alls åkrar med dessa ogräs för odling av ärter till frysning. 

Nattskatta och bägarnattskatta har blivit vanliga i synnerhet för att Afalon-vätska, som har haft god effekt mot dessa, inte längre finns i bruk. 

Spikklubba

Spikklubba är också ett nytt, giftigt ogräs, som det är skäl att ha uppsikt på. Spikklubba växer sällsynt i Finland närmast på impediment, lastningsplatser och förvildade trädgårdar. Spikklubban är ettårig, 20–120 cm hög, giftig, och släkt med potatisen. Blommorna är väldoftande, men bladen luktar illa. 

Fröogräs bör bekämpas när de är så små som möjligt, innan de börjar skugga odlingsväxten. Det är också lättare att bekämpa små ogräs än stora. De bästa förhållandena för ogräsbesprutning är vanligen tidigt på morgonen eller sent på kvällen, då luften är som fuktigast. Effekten i ogräsen av bekämpningsmedlens verksamma substanser främjas av ljus, så beträffande bekämpningseffekten lönar det sig att bespruta tidigt på morgonen. Eventuell nattdagg i växtligheten behöver man inte vara rädd för. Bästa resultatet får man vid varmt och fuktigt väder, vid 15–20 graders temperatur och fuktig mark.  

Bekämpningsmedlet bör man välja enligt ogräsfloran och jordarten. På humushaltiga jordar bör ogräsen bekämpas huvudsakligen med medel som verkar via bladen. Effekten av medel som verkar via marken försvagas av humus, såsom hög mullhalt. Också torr jord och klimpig jord försvagar markverkande medels effekt. 

Läs medlets bruksanvisning på förpackningen före besprutningen. De lägsta rekommenderade doserna i bruksanvisningarna kan man tillämpa när herbiciden i fråga har god effekt på nästa alla ogräsarter på åkern och när  

• ogräsen är små och vädret vid besprutningen är varmt och fuktigt
• markytan är fuktig och jordarten har låg humushalt
• sprutan är i bra skick.

De största rekommenderade doserna behövs när ogräsen är stora. Torka och hetta gör ogräsen härdiga, och då krävs också större doser. 

Sprutans skick och förarens noggrannhet avgör hur väl bekämpningsmedlet landar på rätt plats. Sprutans skick bör testas och dåliga delar bytas före besprutningssäsongen. Likaså bör delar bytas genast de går sönder under besprutningarna.  

Risken för avdrift i luften av bekämpningsmedel minskar när man kör med sprutbommen lågt (40 cm) och använder lågt spridartryck eller en spridartyp som minskar avdrift. Bladverkande bekämpningsmedel bör sprutas med lågt tryck (2 bar eller enligt bruksanvisningen för spridartypen), med små spridare och liten vattenmängd (150–200 l/ha). Markverkande herbicider bör däremot sprutas med stora spridare, lågt tryck och större vattenmängd (300 l/ha). 

Glyfosat på kvickrot bara före ärtsådden

Glyfosatpreparat är lagliga att använda för ogräsbekämpning bara i god tid före ärtsådden. Efter glyfosatbesprutningen måste man låta medlet verka 5–7 dygn innan man får direktså ärt eller börja jordbearbeta för ärtsådd. Vårbesprutning har sämre effekt på kvickroten än höstbesprutning, men vårbesprutningen håller tillbaka kvickrotens vårtillväxt. 

Kontrollera bekämpningsmedlens användningstillstånd och bruksanvisningar i Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) register Kemidigi.