Fodertabeller - Svin
På den här sidan
På den här sidan hittar du kriterierna för beräkning av fodervärden för svin och utfodringsrekommendationer. Fodertabellen är en lista över allmänt använda foder och deras sammansättning och fodervärden, dvs. en lista över så kallade referensfoder.
Hur man beräknar fodervärden för svin
Officiella kriterier för beräkning av fodervärden har fastställts för olika djurarter. Fodrens sammansättningsdata som krävs för beräkning av fodervärden erhålls från foderanalysresultat eller från fodertabellerna och smältbarhetskoefficienter från fodertabellerna.
Beräkning av fodervärdena
Utfodringsrekommendationer för svin
Energiutfodringsrekommendationerna för svin ges i megajoule (MJ) nettoenergi (NE) per dag, MJ NE/dag, separat för vuxna svin (NEs) och växande svin med vikt under 150 kg (NEv). Rekommendationerna för fodrens näringsinnehåll ges per megajoule nettoenergi, t.ex. g/MJ NE. Utfodringsrekommendationerna för protein ges i gram aminosyror absorberade i tunntarmen i förhållande till energin, g/MJ NE, för vuxna och växande svin.
Aveln av grisar utvecklas snabbt och den ras som används i produktionen har en inverkan på det verkliga foderbehovet. Förändringar i de använda raserna och utvecklingen av aveln kräver egentligen snabbare uppdatering av utfodringsrekommendationerna. De rekommendationer som ges här gäller vid tidpunkten för publiceringen.
Foderblandningarnas typiska energiinnehåll
| MJ NE/kg ts | |
|---|---|
| Avvänjd gris, under 15 kg | 11,5 – 12,0 |
| Avvänjd gris, 15 – 25 kg | 11,3 – 11,8 |
| Slaktsvin, början av uppfödningen, 25 – 55 kg | 10,8 – 11,3 |
| Slaktsvin, slutuppfödning, över 55 kg | 9,8 – 10,8 |
| Dräktig sugga | 8,6 – 10,0 |
| Digivande sugga | 11,0 – 12,0 |
Energiutfodringsrekommendationer för suggor
Avsikten med energiutfodringsrekommendationerna är att förbättra suggornas produktionsresultat, hållbarhet och välmående genom att utfodra dem så att de undgår stora viktändringar under produktionscykeln. Utfodringen under dräktighetstiden baserar sig på hullklassificering av varje sugga. Hullklassificeringen görs för alla suggor vid avvänjningen och för gyltor vid första semineringen. Suggor som behålls i produktion delas in i tre hullklasser: mager (2), god (3), fet – mycket fet (4 och 5). Hullklassen borde vara 3 – 3,5 vid avvänjningen. Detta lyckas om suggan inte förlorar mer än 10 – 15 kg kroppsvikt under digivningstiden. Vissa suggor har dock ärftligt mycket tunt hull eller förbrukar kroppsreserver under digivningen, och för dem stämmer denna anvisning inte nödvändigtvis helt.
| Bedömnings- punkt | 2: Mager | 3: God | 4: Fet – 5: Mycket fet |
|---|---|---|---|
| Ryggspäck | ca 13 mm | ca 16 mm | över 19 mm |
| Höftben | Syns, men mjuka | Känns bara när man trycker med handen | Känns inte när man trycker med handen |
| Svansrot | Grop vid svansroten | Ingen grop | Fettlager vid svansroten |
| Sida | Tvärutskottens kant rundad | Kanten känns när man trycker med handen | Kanten känns inte när man trycker med handen |
| Ryggrad | Syns närmast vid bogarna | Känns när man trycker med handen | Känns inte när man trycker med handen |
| Revben | De enskilda revbenen syns inte men känns tydligt när man trycker med handen | Revbenen känns när man trycker med handen | Svårt att känna revbenen när man trycker med handen |
Energirekommendation för dräktiga suggor
Suggorna trimmas till målhullklassen 3 – 3,5 under början av dräktigheten. De största fodergivorna är avsedda för suggor som är i lösdrift och rör sig mycket. Om suggorna är i individuella boxar, kan man påbörja trimningsutfodringen genast efter betäckningen. Om suggorna är i gruppkättar, kan man påbörja trimningsutfodringen cirka en vecka efter betäckningen. Efter att suggan har flyttats till grisningskätte rekommenderas digivningsfoder och grovfoder av god kvalitet. Om man inte utfodrar växttråd separat, rekommenderas en större fodergiva, men högst 24 MJ NEs/dag.
| MJ/NEs/sugga/dag | |||
|---|---|---|---|
| Hullklass vid semineringen | 2 Mager | 3 God | 4 – 5 Fet – Mycket fet |
| 0 – 85 dräktighetsdagar | 30 – 34 | 24 – 28 | 23 |
| 85 dräkt. dagar – flytt till grisningskätte | 30 – 34 | 24 – 28 | 23 |
| 3 – 5 dagar före grisning | 18 – 24 | 18 – 24 | 18 – 24 |
Energirekommendation för digivande suggor
Digivande suggor utfodras individuellt enligt aptit. För att öka foderintaget rekommenderas att utfodra dem 3 - 4 gånger per dag en vecka efter grisningen. Fodergivan ökas efter grisningen med 5 – 10 MJ NEs/dag under den första digivningsveckan tills suggornas foderintag motsvarar aptiten. Suggor med över 10 diande kultingar bör få en giva på minst 82 – 85 MJ NEs/dag.
Energirekommendation för suggor från avvänjning till ny dräktighet
Från avvänjning till ny dräktighet ges minst 34 MJ NEs/dag enligt suggans aptit och hullklass. En del av fodret kan ges som smågrisfoder.
Energirekommendation för gyltor
Energirekommendationen för gyltor ges för genomsnittlig tillväxt. I rekommendationen är grisarnas vikt i början av den första utfodringsveckan cirka 30 kg. Gyltorna flyttas till betäckningsavdelningen vid ungefär ett halvt års ålder för att få galtkontakt, för brunstkontroll och för betäckning. För gyltorna rekommenderas flushing två veckor före betäckningen, dvs. ökad energiutfodring för att öka antalet ägg vid ägglossningen. Vid flushingen ökar man fodergivan till nivån för s.k. dryg utfodring 30 MJ NEs/dag. Som tilläggsfoder vid flushingen rekommenderas laktationsfoder eller smågrisfoder. Flushingen påbörjas en vecka efter att man har observerat den första brunsten, och gyltorna betäcks vid andra brunsten.
| Uppfödningsvecka | Levande vikt, kg | MJ NEv/dag |
|---|---|---|
| 1 | 30 | 13,6 |
| 2 | 36 | 15,5 |
| 3 | 42 | 17,5 |
| 4 | 48 | 19,4 |
| 5 | 54 | 21,3 |
| 6 | 60 | 23,3 |
| 7 | 66 | 25,2 |
| 8 | 72 | 26,2 |
| 9 | 78 | 27,2 |
| 10 | 83 | 27,2 |
| 11 | 89 | 27,2 |
| 12 | 95 | 27,2 |
| 13 | 101 | 27,2 |
| 14 | 106 | 27,2 |
| 15 | 112 | 27,2 |
| 16 | 118 | 27,2 |
| 17 | 124 | 27,2 |
| 18 | 130 | 27,2 |
| 19 | 136 | 27,2 |
| 20 | 142 | 27,2 |
| MJ NEs/dag | ||
| 2 veckor före betäckn. | 30,0 |
Energirekommendationer för slaktsvin
| Vecka | Lantras, yorkshire och LY-korsningar | DLY-korsningar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sogrisar | Kastrater+könsblandad | Sogrisar | Kastrater+könsblandad | |||||
| MJ/dag | Levande vikt, kg | MJ/dag | Levande vikt, kg | MJ/dag | Levande vikt, kg | MJ/dag | Levande vikt, kg | |
| 1 | 12,6 | 25,0 | 13,6 | 25,0 | 13,6 | 25,0 | 13,6 | 25,0 |
| 2 | 13,6 | 30,0 | 14,6 | 30,0 | 15,5 | 30,5 | 15,5 | 30,5 |
| 3 | 15,5 | 36,0 | 16,5 | 36,0 | 17,5 | 37,0 | 17,5 | 37,0 |
| 4 | 17,5 | 42,0 | 18,9 | 42,5 | 19,4 | 43,5 | 19,9 | 43,5 |
| 5 | 19,4 | 48,5 | 21,3 | 49,5 | 21,3 | 50,0 | 22,3 | 50,5 |
| 6 | 21,3 | 55,0 | 23,8 | 56,5 | 23,3 | 57,0 | 24,7 | 58,0 |
| 7 | 23,3 | 62,0 | 25,7 | 63,5 | 25,2 | 64,0 | 27,2 | 65,5 |
| 8 | 25,2 | 69,0 | 27,2 | 70,5 | 27,2 | 71,0 | 28,6 | 73,0 |
| 9 | 27,2 | 76,0 | 28,1 | 77,5 | 28,6 | 77,5 | 29,1 | 80,0 |
| 10 | 28,6 | 82,5 | 29,1 | 84,0 | 29,1 | 84,0 | 29,1 | 86,5 |
| 11 | 29,1 | 89,0 | 29,6 | 91,0 | 29,1 | 90,5 | 29,1 | 93,0 |
| 12 | 29,1 | 95,5 | 30,1 | 97,5 | 29,1 | 97,0 | 29,1 | 99,5 |
| 13 | 29,1 | 102,0 | 30,1 | 104,0 | 29,1 | 103,0 | 29,1 | 106,0 |
| 14 | 29,1 | 108,0 | 30,1 | 110,5 | 29,1 | 109,0 | 29,1 | 112,0 |
| 15 | 29,1 | 114,0 | 30,1 | 117,0 | 29,1 | 115,0 | 29,1 | 118,0 |
L = lantras; Y = yorkshire; D = duroc
| Vecka | Lantras, yorkshire och LY-korsningar | DLY-korsningar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sogrisar | Kastrater+könsblandad | Sogrisar | Kastrater+könsblandad | |||||
| MJ/dag | Levande vikt, kg | MJ/dag | Levande vikt, kg | MJ/pv | Levande vikt, kg | MJ/pv | Levande vikt, kg | |
| 1 | 12,6 | 25,0 | 13,6 | 25,0 | 13,6 | 25,0 | 13,6 | 25,0 |
| 2 | 13,6 | 30,0 | 14,6 | 30,0 | 15,5 | 30,5 | 15,5 | 30,5 |
| 3 | 15,5 | 36,0 | 16,5 | 36,0 | 17,5 | 37,0 | 17,5 | 37,0 |
| 4 | 17,5 | 42,0 | 18,9 | 42,5 | 19,4 | 43,5 | 19,9 | 43,5 |
| 5 | 19,4 | 48,5 | 21,3 | 49,5 | 21,3 | 50,0 | 22,3 | 50,5 |
| 6 | 21,3 | 55,0 | 23,8 | 56,5 | 23,3 | 57,0 | 24,7 | 58,0 |
| 7 | 23,3 | 62,0 | 25,7 | 63,5 | 25,2 | 64,0 | 27,2 | 65,5 |
| 8 | 25,2 | 69,0 | 27,6 | 70,5 | 27,2 | 71,0 | 29,1 | 73,0 |
| 9 | 27,2 | 76,0 | 29,1 | 77,5 | 28,6 | 78,0 | 30,1 | 80,0 |
| 10 | 28,6 | 83,0 | 30,1 | 84,5 | 30,1 | 85,0 | 30,1 | 87,0 |
| 11 | 29,6 | 89,5 | 30,6 | 91,5 | 30,1 | 92,0 | 30,1 | 94,0 |
| 12 | 30,1 | 96,0 | 31,0 | 98,5 | 30,1 | 98,5 | 30,1 | 101,0 |
| 13 | 30,1 | 102,5 | 31,0 | 105,5 | 30,1 | 105,0 | 30,1 | 107,5 |
| 14 | 30,1 | 109,0 | 31,0 | 112,5 | 30,1 | 111,0 | 30,1 | 114,0 |
| 15 | 30,1 | 115,0 | 31,0 | 119,0 | 30,1 | 117,0 | 30,1 | 120,0 |
L = lantras; Y = yorkshire; D = duroc
Proteinrekommendationer för svin
| Smågrisar | Slaktsvin | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| under 15 kg | 15 – 25 kg | 25 – 55 kg | 55 – 80 kg | över 80 kg | |
| Aminosyror som absorberas i tunntarmen, g/MJ NEv | |||||
| Lysin | 1,12 – 1,14 | 1,10 – 1,12 | 0,98 – 1,01 | 0,79 – 0,84 | 0,69 – 0,74 |
| Metionin + cystin | 0,67 – 0,68 | 0,66 – 0,67 | 0,59 – 0,61 | 0,47 – 0,50 | 0,41 – 0,44 |
| Treonin | 0,69 – 0,71 | 0,66 – 0,69 | 0,62 – 0,64 | 0,51 – 0,55 | 0,45 – 0,48 |
| Tryptofan | 0,21 – 0,22 | 0,21 | 0,19 | 0,15 – 0,16 | 0,13 – 0,14 |
| Valin | 0,75 – 0,76 | 0,74 – 0,75 | 0,66 – 0,68 | 0,53 – 0,56 | 0,46 – 0,50 |
| % av mängden lysin | |||||
| Metionin+cystin | 60 | 60 | 60 | 60 | 60 |
| Treonin | 62 | 62 | 63 | 65 | 65 |
| Tryptofan | 19 | 19 | 19 | 19 | 19 |
| Valin | 67 | 67 | 67 | 67 | 67 |
| Smb rp, g/MJ NEv | 15,5 – 16,5 | 15,2 – 16,2 | 14,4 – 15,2 | 12,3 – 13,5 | 11,8 – 12,8 |
| 25 – 55 kg | 55 – 100 kg* | över 100 kg | |
|---|---|---|---|
| Aminosyror som absorberas i tunntarmen, g/MJ NEv | |||
| Lysin | 0,86 – 0,91 | 0,64 – 0,74 | 0,54 – 0,64 |
| Metionin + cystin | 0,52 – 0,55 | 0,38 – 0,44 | 0,36 – 0,43 |
| Treonin | 0,54 – 0,57 | 0,42 – 0,48 | 0,41 – 0,48 |
| Tryptofan | 0,16 – 0,17 | 0,12 – 0,14 | 0,11 – 0,13 |
| Valin | 0,58 – 0,61 | 0,43 – 0,50 | 0,40 – 0,47 |
| % av mängden lysin | |||
| Metionin+kystin | 60 | 60 | 67 |
| Treonin | 63 | 65 | 75 |
| Tryptofan | 19 | 19 | 21 |
| Valin | 67 | 67 | 74 |
| srv, g/MJ NEk | 12,7 – 13,9 | 11,7 – 12,8 | 11,2 – 12,3 |
*Om gyltorna är för magra vid betäckningen kan man använda samma aminosyrarekommendation som för gyltor över 100 kg.
| Dräktiga suggor, Galtar | Digivande suggor* | ||
|---|---|---|---|
| Aminosyror som absorberas i tunntarmen, g/MJ NEs | |||
| Lysin | 0,48 – 0,52 | 0,64 – 0,70 | |
| Metionin + cystin | 0,32 – 0,35 | 0,38 – 0,42 | |
| Treonin | 0,36 – 0,39 | 0,42 – 0,46 | |
| Tryptofan | 0,10 – 0,11 | 0,13 – 0,14 | |
| Valin | 0,36 – 0,38 | 0,52 – 0,57 | |
| % av mängden lysin | |||
| Metionin+cystin | 67 | 60 | |
| Treonin | 75 | 65 | |
| Tryptofan | 21 | 20 | |
| Valin | 74 | 81 | |
| Smb rp, g/MJ NEs | 11,2 – 12,5 | 13,5 – 14,4 | |
* Rekommendationen för digivande suggor är beräknad för genomsnittligt foderintag under digivningen (gyltor 6,3 kg, andra kullen 6,9 kg och äldre suggor 7,2 kg).
Mineralrekommendationer för svin
| Smågrisar | Slaktsvin | Växande avelssvin | Dräktiga suggor, galtar | Digivande suggor | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| alle 15 kg | 15 – 25 kg | 25 – 55 kg | 55 – 80 kg | 80 – 120 kg | 25 kg – betäckn. | |||
| /MJ NE | ||||||||
| Kalcium, g* | 0,88 | 0,88 | 0,84 | 0,76 | 0,67 | 0,84 | 0,77 | 0,86 |
| Smältbar fosfor, g | 0,31 | 0,31 | 0,31 | 0,28 | 0,22 | 0,31 | 0,28 | 0,34 |
| Matsalt, g** | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,55 |
| Magnesium, g | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 |
| Järn, mg*** | 13,3 | 13,3 | 8,5 | 8,5 | 8,5 | 8,5 | 8,5 | 8,5 |
| Koppar, mg | 0,64 | 0,64 | 0,64 | 0,64 | 0,64 | 0,64 | 0,64 | 0,64 |
| Zink, mg | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 |
| Jod, mg | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 |
| Selen, mg | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 | 0,04 |
*Förhållandet mellan kalcium och smältbar fosfor kan variera inom gränserna 2,5–3,1. Om det har tillsatts fytasenzym i fodret för att förbättra fosforns smältbarhet, bör fodrets kalciumhalt sänkas 0,05 g/MJ NE. För avvänjda grisar (under 9 kg) rekommenderas 0,73 g kalcium/MJ NE.
**Natrium rekommenderas inte överskrida 0,3 g/MJ NE, dvs. matsalt bör inte ges mer än 0,79 g/MJ NE.
***För smågrisar ska 10,4 mg/MJ NE av järnet vara lättlösligt.
Om det har tillsatts fytasenzym i fodret för att förbättra fosforns smältbarhet, bör fodrets kalciumhalt sänkas 0,05 g/MJ NE. För avvänjda grisar (under 9 kg) rekommenderas 0,73 g kalcium/MJ NE.
Maximalt tillåtna halter av spårämnen i foderblandningar::
Selen: 0,5 mg/kg färdig foderblandning
Zink: 150 mg/kg färdig foderblandning
Koppar: upp till 12 veckors ålder 170 mg/kg färdig foderblandning, för andra svin 25 mg/kg färdig foderblandning.
De största tillåtna halterna av spårämnen i foderblandningar baserar sig på EU:s register över tillsatsämnen.
Tillåtna mängder av spårämnen i registret över tillsatsämnen: https://ec.europa.eu/food/food-feed-portal/screen/feed-additives/search
Vitaminrekommendationer för svin
| Smågrisar 9 – 30 kg | Slaktsvin över 30 kg | Gyltor 30 – 100 kg | Gyltor över 100 kg | Dräktiga suggor, galtar | Digivande suggor | ||
| Per megajoule nettoenergi:* | |||||||
| A-vitamim, i.e. | 540 | 430 | 430 | 850 | 850 | 850 | |
| D-vitamin, i.e. | 54 | 43 | 43 | 85 | 85 | 85 | |
| E-vitamin, mg** | 6,7 | 4,0 | 4.0 | 5.0 | 5,0 | 5,0 | |
| Tiamin, B1, mg | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,21 | |
| Riboflavin, B2, mg | 0,45 | 0,22 | 0,22 | 0,53 | 0,53 | 0,53 | |
| Pyridoxin, B6, mg | 0,32 | 0,32 | 0,32 | 0,32 | 0,32 | 0,32 | |
| Niasin, mg | 2,13 | 2,13 | 2,13 | 2,13 | 2,13 | 2,13 | |
| Pantotensyra, mg | 1,12 | 1,12 | 1,12 | 1,6 | 1,6 | 1,6 | |
| Biotin, mg | 0,02 | 0,006 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | |
| B12-vitamin, mg | 0,002 | 0,002 | 0,002 | 0,002 | 0,002 | 0,002 | |
| Folzyra, mg | 0,05 | 0,05 | 0,05 | 0,16 | 0,16 | 0,16 | |
| K-vitamin, mg | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,21 | 0,21 | |
* Tillsatt mängd
** Till avvänjda grisar högre E-vitaminrekommendation (11 mg/MJ NE) som maximum 3 – 4 veckor efter avvänjningen. E-vitamintillägg 0,5 mg/procentenhet fett som är i oljeform i fodret.