Hoppa till huvudinnehållet

Termer och förkortningar

På denna sida har förklaringar av termer och förkortningar i rapporten Resurs- och tillståndsanalys för fiskbestånden samlats.

Bifångst Fiskarter i fångsten som egentligen inte har eftertraktats med det aktuella redskapet.

Biologisk mångfald, biodiversitet Variationen bland levande organismer i vilket ekologiskt komplex som helst. Hit räknas mångfald inom arter (genetisk), mellan arter samt av ekosystem.

Biomassa Totalvikt, t.ex. den sammanlagda vikten av individerna i ett fiskbestånd.

Blim Den lägre gränsen för ett fiskbestånds biomassa. Man strävar efter att förhindra att fiskbeståndets biomassa minskar under denna nivå. MSY Btrigger utlöser regleringsåtgärder så att beståndet fås att växa och inte minskar ytterligare under Blim.

Bpa En lösare biomassanivå för respektive bestånd i enlighet med försiktighetsprincipen (B=biomass, pa=precautionary approach) som användes innan MSY-principen utvecklades och som man strävade efter att biomassan skulle överstiga.

Carlin-märke Ett fiskmärke i plast försett med en individuell identifieringskod, som fästs med en stål- eller plasttråd vid basen av fiskens ryggfena.

Drivlina En linredskap som används vid laxfiske på öppna havet, längden är vanligtvis cirka 20 km (1 000 krokar).

Drivnät Ett nät som flyter på flytkroppar och som använts vid fiske efter lax och sik på öppna havet, men vars användning i Östersjön nuförtiden är förbjuden. Vid t.ex. laxfiske lades 20 nät ut i en cirka 600 meter lång länk där nätens höjd var 6–12 meter.

Dödlighet Andelen individer som försvinner från ett fiskbestånd eller en åldersgrupp på grund av fiske eller naturlig död, t.ex. årlig dödlighet är andelen fiskar som dött under ett år. Se fiskedödlighet, naturlig dödlighet.

Ekolokalisering / Ekolodning En metod som används för att lokalisera fisk och uppskatta deras riklighet. Den baseras på att en ljudpuls som sänds ut av ett ekolod reflekteras tillbaka som ett eko från ett hinder, t.ex. en fisk.

Elprovfiske En provfiskemetod som används på grunt rinnande vatten eller vid stränder. I vattnet skapas ett pulserande likströmsfält med hjälp av en elfiskeapparat som bedövar fiskarna för uppskattning av deras antal, provtagning eller mätning. Efter åtgärderna släpps fiskarna tillbaka i vattnet.

Ensommrig Ett uttryck som anger fiskyngels ålder. Till exempel sätts sikyngel som kläckts på våren ofta ut på hösten som ensommriga, det vill säga sommargamla. Motsvarande är fisken tvåsommrig på hösten under sitt andra år. Se sommargammal.

EU MAP Den mångåriga plan (Multi-Annual Plan) för reglering av fiskbestånd som fastställts av Europeiska unionen. Se MAP.

Fiskbestånd, fiskpopulation (se population) Individer av samma fiskart som lever inom ett visst område och som förökar sig med varandra (t.ex. siklöjebeståndet i Pyhäjärvi) eller fiskar med samma ursprung i fiskodling (t.ex. laxbeståndet i Ijo älv).

Fiskbeståndsmodell En matematisk modell som används vid uppskattning av fiskbeståndens storlek och status samt vid prognostisering av beståndets utveckling och fångster, där man använder information om bl.a. fiskfångster, fångstens åldersstruktur och fiskarnas tillväxt.

Fiskbeståndsuppskattning, beståndsuppskattning Uppskattning av fiskbeståndets storlek, status och utvecklingstrend. Uppskattningen baseras vanligtvis på matematiska fiskbeståndsmodeller.

Fiskeansträngning Ett mått på mängden fiske, vars enhet kan vara t.ex. nät-dygn eller trålningstimme.

Fiskedödlighet, F Andelen fångade fiskar i ett bestånd eller en åldersgrupp. Fiskedödlighet kan uttryckas t.ex. som en andel av beståndet per år (årlig fiskedödlighet). Se även dödlighet, naturlig dödlighet.

Fiskereglering (fiskestyring, ordnande av fiske) Åtgärder som syftar till att ändra fiskets struktur eller omfattning för att trygga och öka fiskbestånden och deras avkastning.

Fångst per enhet (CPUE) Fångst som erhållits vid ett fisketillfälle eller vid en vittjning av redskapet. T.ex. kan fångst per enhet för ett nät uttryckas per vittjningstillfälle eller per fiskenatt. Fångst per enhet för en not är medelfångsten per drag.

Fångstkvot Den största tillåtna fångsten för en viss art som överenskommits utifrån fiskbeståndets status. Kvoten syftar i allmänhet till att reglera beståndets fiskedödlighet.

Fångstprov Ett prov som tas ur fiskfångsten, utifrån vilket man bestämmer till exempel fångstens ålders- och storleksstruktur, andelen hannar och honor eller fiskarnas ålder vid könsmognad.

Fälla / Laxfälla (laxryssja, sikryssja) En ryssja med öppet hus som används vid fiske efter lax eller sik, där fiskrummet är öppet upptill och rektangulärt. En lång ledarm och kortare nät på sidorna (s.k. stötar/vingar) leder fisken genom ingångarna in i fiskrummet.

Förensommrig yngel Fiskyngel som efter kläckningen på våren har vidareodlats i 2–8 veckor före utsättning, men inte fram till slutet av den första sommaren. Jämför med sommargammal.

Försiktighetsprincipen Engelska: precautionary approach. Försiktighetsprincipen har att göra med fiskereglering och genom att följa den strävar man efter att säkerställa ett hållbart nyttjande av fisktillgångarna. Enligt försiktighetsprincipen bör nyttjandet vara desto försiktigare ju mer osäkra uppgifterna om fisket och fiskbeståndets status är.

Grilse En leklaxtillbaka som tillbringat ett år i havet (nästan alltid en hanne).

Gruppmärke Ett fiskmärke som är likadant på flera individer. Fiskarna kan skiljas från andra som en grupp men inte individuellt. T.ex. färgmärkning.

Havsår De år som vandringsfiskar som lax tillbringar i havet. Laxens och havsöringens ålder kan uttryckas separat i älv- och havsår. 

"Hottamuikku" (Förstaårssiklöja) Siklöjeyngel under sitt första levnadsår.

Hållbart fiske Nyttjande av fisktillgångar eller fiske är hållbart om det inte orsakar permanenta negativa förändringar i fiskbestånden. Hållbart fiske försvagar inte fiskbeståndens reproduktion och orsakar inte andra långvariga förändringar.

Håvfiske Fiske efter fisk (vanligtvis fisk som stiger för att leka) i en älv med en långskaftad håv.

ICES International Council for the Exploration of the Sea, Internationella havsforskningsrådet.

ICES-område (ICES-delområde) ICES har delat in haven i områden (”ICES divisions” och ”ICES sub-divisions”). Östersjön ligger inom områdena (ICES sub-divisions) 22–32. Finlands vattenområden ligger inom områdena 29 (Skärgårdshavet (29N) och en del av egentliga Östersjön (29S)), 30 (Bottenhavet och Skärgårdshavets nordligaste delar), 31 (Bottenviken) och 32 (Finska viken). Områdena indelas vidare i mindre statistikrutor som har två parallella numreringssystem, dvs. den numrering som används av ICES (t.ex. 50H1)) och den numrering som används av finska staten (t.ex. 47; https://statdb.luke.fi/PXWeb/Resources/Images/Tilastoruudut_It%C3%A4meri.pdf).

Individmärke Ett fiskmärke med ett separat nummer eller annan kod för varje fisk så att fisken kan identifieras individuellt. T.ex. Carlin-märke.

Introduktion, introduktionsutsättning Om syftet med en ny fiskart som sätts ut i ett vattendrag är att bilda ett reproducerande bestånd i den nya miljön, rör det sig om en introduktionsutsättning. Introduktion kan syfta till att antingen mångfaldiga fisket eller uppnå bevarandemål. Exempelvis har den hotade aspen som lever i Kumo älvs vattensystem introducerats även i Lojo sjö för att bevara arten.

Knutavstånd Mått på maskstorleken i ett nätredskap (nät, not, ryssja, trål), avståndet mellan två närliggande knutar. Se maskstorlek.

Kommersiell fiskare I registret över kommersiella fiskare registreras fysiska och juridiska personer som får omsättning från försäljning av fisk- eller kräftfångst som de själva har fiskat eller som har fiskats för deras räkning, eller av förädlade fiskeriprodukter. Registret förs av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland. 

Kommersiella fiskare registreras i två grupper: 

Grupp 1: omsättningens medelvärde överstiger 10 000 € under de tre senast avslutade räkenskapsperioderna eller en nyetablerad fiskare med en verksamhetsplan som godkänts av NTM-centralen. 

Grupp 2: övriga som bedriver kommersiellt fiske.

Kommersiellt fiske Fiske anses vara kommersiellt om syftet är att sälja fångsten. I enlighet med Finlands fiskelag och EU:s gemensamma fiskeripolitik får andra än kommersiella fiskare inte sälja sin fångst, med undantag för enstaka små partier fisk eller kräftor som säljs tillfälligt direkt till konsumenten i insjövatten.

Kvot Se fångstkvot.

Lekbestånd De könsmogna individerna i ett fiskbestånd, kallas även moderbestånd.

Livscykelmodell En matematisk modell med vilken man uppskattar laxbeståndens utveckling under en tidsperiod på 1–10 år. I modellen specificeras laxens överlevnad under olika livsstadier. Resultatet är till exempel en prognos över antalet smolt och laxar som stiger för att leka.

M74-syndromet En ovanligt hög dödlighet hos laxyngel i gulesäcksstadiet som konstaterats hos östersjölax. Syndromet orsakas av en överdriven förbrukning av thiamin (vitamin B1) i ämnesomsättningen under leksvält till följd av en näringsrik fet fiskdiet. I värsta fall kan moderlaxar dö före leken. M74 har i lindrigare grad drabbat östersjööring. Syndromet fick sitt namn av att det identifierades för första gången i Sverige år 1974 och antogs bero på miljöfaktorer.

MAP Mångårig plan (engelska: Multiannual plan), enligt vilken fiskedödlighetens gränser rekommenderas för fisket av ett fiskbestånd. Används för en del av de fiskbestånd för vilka internationella och nationella fångstkvoter fastställs årligen.

Maskstorlek Maskans storlek i ett nätredskap (nät, not, ryssja, trål). I den finländska fiskerilagstiftningen och internationella fiskeriregler är måttet på maskstorlek maskans diameter (den största diagonalen), som mäts med ett visst slags platt, kilformat verktyg. I andra sammanhang används i Finland ofta knutavståndet som mått. I stormaskiga nät är den uppmätta diagonalen på ovan nämnt sätt ungefär dubbelt så stor som knutavståndet. Se knutavstånd.

Minimimått Den minsta tillåtna fångstlängden för en fiskart.

MSY Btrigger Ett referensvärde (biomassanivå) som fastställts separat för den lekande delen av varje fiskbestånd (Spawning Stock Biomass, SSB) och som vid underskridande omedelbart bör utlösa regleringsåtgärder.

MSY-principen Engelska: Maximum Sustainable Yield principle. Syftet med MSY-principen är att uppnå en beståndsstorlek där beståndets produktionskapacitet maximeras på lång sikt. Målet söks genom att ge beståndsspecifika fiskerekommendationer om största möjliga fångst under en lång tidsperiod.

Naturlig dödlighet Dödlighet av andra orsaker än fiske, dvs. den andel av fiskbeståndet eller åldersgruppen som blir byte för rovdjur eller dör av t.ex. sjukdomar. Se dödlighet, fiskedödlighet.

Näringsområde (Uppväxtområde) Område där fiskarna uppehåller sig mellan lektiderna och där fiskens tillväxt huvudsakligen sker.

Pelagiska fiskarter Fiskarter som lever i det öppna vattnet (pelagialen). I Östersjön är skarpsill och strömming exempel, i insjöar siklöja.

Population Individer av samma art som lever inom ett visst område och förökar sig med varandra.

Populationsanalys Matematiska metoder med vilka man utifrån fångst-, ålders- och tillväxtdata kan uppskatta den årliga utvecklingen av ett fiskbestånds storlek och dödlighet. Förkortningar för metodernas namn: VPA, XSA, SAM, SS3.

Postsmoltstadium Det första havsåret för ett smolt av lax eller öring som vandrat från älven till havet.

Potentiell yngelproduktion, potential Exempelvis den mängd yngel (älvyngel eller smolt) av lax eller öring som älvens yngelproduktionsytor årligen som bäst skulle kunna producera. Uppskattningen kan baseras på bl.a. forsens kvalitet, utsättningsförsök och smoltens ålder inom respektive område.

PU-ryssja (Pontoonryssja) Ryssjamodeller som lyfts till ytan med tryckluftsfyllda flottörer vid vittjning, vilket gör fångsten lättare att vittja än med andra ryssjamodeller.

Redskapets selektivitet Redskapets fångsteffektivitet riktar sig endast mot en viss del av fiskbeståndet; oftast sker urvalet utifrån storlek. Till exempel fångar ett nät inte alla individer i populationen lika effektivt: för små fiskar simmar genom maskorna och för stora fastnar inte lika lätt som mindre. I ett nät beror selektiviteten i synnerhet på nätets knutavstånd (maskstorlek).

Rekryter Fisk som träder in i fångststorlek eller blir objekt för fiske. Ibland även yngel.

Rekrytering Fiskars inträde i fångststorlek eller som objekt för fiske. Fiskar rekryteras till det fiskbara beståndet till exempel när de vuxit sig så stora att de inte slipper igenom maskorna i de nät som används vid fisket. Med rekrytering avses också antalet fiskar som vuxit till denna storlek och ibland även antalet yngel.

Rekryteringsstorlek Fiskens storlek vid vilken individerna börjar fastna i de redskap som används. Rekryteringsstorleken kan regleras bl.a. med redskapets maskstorlek (knutavstånd) för att säkerställa reproduktionsresultatet.

Restaureringsutsättning Utsättning som säkerställer och främjar återhämtningen av ett fiskbestånd i en situation där de faktorer som förstört beståndet eller begränsat dess naturliga reproduktion har upphört eller deras inverkan väsentligt har minskat. Behovet av utsättning är tillfälligt. Om det är långvarigt eller permanent handlar det om stödutsättning. Om beståndet har slagits ut handlar det om återintroduktion (reintroduktion).

Skärgårdssik Lokal benämning på ett bestånd av sik av skärsikstyp som leker i Hangö havsområde men växer snabbare, och som även har satts ut på andra håll i Finska viken.

Smolt Se vandringsyngel / smolt.

Sommargammal Fiskyngel som kläckts på våren är sommargamla på hösten när tillväxtperioden är slut. Jämför med förensommrig.

Statistikruta (fångstruta) Statistikrutor är områden med en storlek på cirka 55 x 55 kilometer som bildats enligt kartkoordinatsystemet.

Stödutsättning Utsättning för att stödja reproduktionen av naturliga fiskbestånd och förbättra fångsterna i en situation där beståndets produktivitet har sjunkit t.ex. på grund av kontinuerligt överfiske eller någon miljörelaterad störning. Behovet av utsättning beror på utvecklingen av den faktor som sänkt fiskbeståndets produktivitet, och det kan vara långvarigt.

TAC "Total allowable catch", Största tillåtna fångst.

T-ankar märke Ett fiskmärke i plast försett med en individuell identifieringskod, som fästs vid basen av fiskens ryggfena.

Terminalfiske Fiske i ett terminalområde. T.ex. syftar terminalfiske efter lax till att rikta fisket mot utplanterad lax i stället för vildlax. Se terminalområde.

Terminalområde Ett område nära utsättningsplatsen dit utplanterad vandringsfisk, t.ex. lax, återvänder efter sin havsvandring.

Trål Ett stort påsformat nätredskap som dras av ett eller två fartyg, vanligast vid fiske efter strömming och siklöja.

Unglax / Ungöring i älv (Älvyngel) Yngel av lax och öring som lever i älven. I finländska älvar varar älvstadiet för lax och havsöring i ett till fem år, vanligast två till tre år. Älvstadiet slutar när ynglet förvandlas till smolt och ger sig ut på havs- eller insjövandring. En del av laxens och havsöringens älvyngel stannar kvar permanent i älven och blir könsmogna utan havsvandring. Hos lax är de individer som stannar i älven hannar, hos öring både hannar och honor. Även för yngel som odlats i fiskodlingar används benämningarna älvyngel och smolt beroende på ynglens vandringsfärdighet.

Vandringsyngel / Smolt Yngel av lax eller öring som vandrar från älven till havet. Hos fisk som förvandlas till smolt sker fysiologiska förändringar genom vilka till exempel laxen anpassar sig till havsförhållanden efter att hittills ha levt i sötvatten.

Variationskoefficient Variationskoefficienten återspeglar variationen i materialet och beskriver resultatens tillförlitlighet. Ju lägre variationskoefficienten är, desto tillförlitligare är också uppskattningen. Om variationskoefficienten till exempel är 12,5 procent avviker konfidensintervallets nedre och övre gräns med cirka 25 procent från uppskattningen, vilket innebär att konfidensintervallets totala längd är cirka hälften av uppskattningen. Dessa uppskattningar kan i fiskeriundersökningar anses vara relativt tillförlitliga vad gäller urvalsfel. Om variationskoefficienten däremot är 50 procent avviker den nedre och övre gränsen med 100 procent från uppskattningen, det vill säga konfidensintervallets totala längd är dubbelt så stor som uppskattningen.

Vildbestånd (Naturansatt bestånd) Ett fiskbestånd som förökar sig i naturen och vars yngelproduktion är tillräckligt stor för att upprätthålla kontinuerlig reproduktion.

Y/R-modell Fångst per rekryt-modell. En matematisk modell som används för att utvärdera effekterna av fiske, med vilken man beräknar fångsten per fisk som blir objekt för fiske (rekryt) vid olika fiskeintensiteter eller fiskemetoder.

Yrkesfiskare I registret över kommersiella fiskare registreras fysiska och juridiska personer som får omsättning från försäljning av fisk- eller kräftfångst som de själva har fiskat eller som har fiskats för deras räkning, eller av förädlade fiskeriprodukter. Registret förs av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland. 

Kommersiella fiskare registreras i två grupper: 

Grupp 1: omsättningens medelvärde överstiger 10 000 € under de tre senast avslutade räkenskapsperioderna eller en nyetablerad fiskare med en verksamhetsplan som godkänts av NTM-centralen. 

Grupp 2: övriga som bedriver kommersiellt fiske.

Yrkesfiske / Kommersiellt fiske Fiske anses vara kommersiellt om syftet är att sälja fångsten. I enlighet med Finlands fiskelag och EU:s gemensamma fiskeripolitik får andra än kommersiella fiskare inte sälja sin fångst, med undantag för enstaka små partier fisk eller kräftor som säljs tillfälligt direkt till konsumenten i insjövatten.

Åldersgrupp Fiskar i samma ålder i ett bestånd, t.ex. ettåriga fiskar. Jämför med årsklass.

Åläggandeutsättning En vanligtvis årlig fiskutsättning som ålagts av Miljötillståndsverket (f.d. Vattendomstolarna) för att kompensera för fiskeriekonomisk skada som orsakats av miljöförändringar.

Årsklass Fiskar i ett fiskbestånd som fötts ett visst år, till exempel betyder årsklass 1998 fiskar födda år 1998. Jämför med åldersgrupp.

Back to the top of the page