Grunderna i integrerat växtskydd

För integrerat växtskydd används också förkortningen IPM, som kommer från engelskans benämning Integrated Pest Management. Grunderna i integrerat växtskydd beskrivs bl.a. på Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) internetsidor. Vid integrerat växtskydd kombinerar man olika bekämpningsmetoder mot olika växtskadegörare (växtsjukdomar, skadedjur och ogräs).

I praktiken betyder detta att man vid behov kombinerar användningen av växtskyddsmedel med andra bekämpningsmetoder på ett genomtänkt sätt. Man väljer en passande bekämpningsmetod för varje situation genom att ta hänsyn till grödan och helhetssituationen. Syftet är att minska de risker som förknippas med användningen av växtskyddsmedel. Yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning 7/2012 tillämpa principerna för integrerat växtskydd. Dessa principer som upprättats genom samarbete tillämpas inom hela EU.

Principerna för integrerat växtskydd i ett nötskal

Förebygg förekomsten av skadegörare på förhand

Minska förekomsten av skadegörare med hjälp av mångsidig växtföljd.
Odla grödor som har bra motståndskraft mot skadegörare.
Försäkra dig om livskraftig och motståndskraftig tillväxt genom balanserad gödsling och friskt odlingsunderlag.

Granska odlingarna för eventuell förekomst av skadegörare

Använd t.ex. insektsfällor med lim eller växtlighetsobservationer.
Använd dig av prognosmodeller för skadegörare och experttjänster.
Använd dig av observationsresultaten för ditt beslut att inleda bekämpningen.
Använd tröskelvärdena för bekämpningen, dvs. information om vilken mängd skadegörare som gör bekämpningen ekonomiskt lönsam.

Börja bekämpningen på basis av observationsresultaten

Använd dig av observationsresultaten för ditt beslut att inleda bekämpningen.
Använd tröskelvärdena för bekämpningen, dvs. information om vilken mängd skadegörare som gör bekämpningen ekonomiskt lönsam.

Använd olika bekämpningsmetoder på ett mångsidigt sätt vid bekämpningen

Om det finns fungerande alternativ till kemiska växtskyddsmedel, använd dessa.
Biologiska bekämpningsmetoder är t.ex. skadegörarnas naturliga fiender (parasiter och rovdjur) samt bakterier och virus.
Kemikaliefria metoder att behärska ogräsförekomst är bl.a. ändamålsenlig växtföljd, strategier som utnyttjar jordbearbetnings- och såmetoder, samt som direkta bekämpningsåtgärder t.ex. ogräsharvning och ogräshackning, handrensning och flamning. Dessa presenteras täckande i bl.a. BSAG:s Ogräsguide.
Mer om alternativa växtskyddsmetoder finns t.ex. i Jordbruksverkets i Sverige publikation Integrerat växtskydd i frilandsgrönsaker eller på finska i Naturresursinstitutets publikation Kasvinsuojelu luomuvihannestuotannossa.

Använd så litet växtskyddsmedel som möjligt

Välj växtskyddsmedel som har minst skadliga effekter på människors hälsa, andra organismer än bekämpningens målorganismer och miljön.
Förläng tiden mellan behandlingarna om möjligt.
Minska dosmängden i gynnsamma förhållanden.
Behandla bara en del av växtligheten om skadegörare förekommer ställvis.

Använd bara växtskyddsmedel som är godkända i Finland

I Finland är det bara tillåtet att använda växtskyddsmedel som är godkända i Finland, köpta i Finland, och försedda med finländska förpackningstexter.
Kontrollera alltid före du använder ett växtskyddsmedel att det har ett gällande godkännande i Finland. Det kan man kontrollera i Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) växtskyddsmedelsregister Kemidigi: https://www.kemidigi.fi/kasvinsuojeluainerekisteri/haku (finns språkval till svenska). Där finns också medlens bruksanvisningar (också s.k. Minor use-godkännanden och -bruksanvisningar) och föreskrivna bruksbegränsningar.
Minor use betyder att ett bekämpningsmedels godkännande har utvidgats till en annan användning i liten omfattning, Tukes närmare beskrivning finns här. Minor use innebär att på grund av begränsade forskningsresultat kan medlet orsaka skador på odlingsväxten, och att sådana eventuella skador är på användarens ansvar.

Förebygg uppkomsten av skadegörarbestånd som är resistenta mot växtskyddsmedel

Använd växtskyddsmedel som tillhör olika grupper av verksamma substanser.
En mångsidig växtföljd leder oftast också till en god bruksföljd av verksamma substanser.
Använd enligt möjlighet också kemikaliefria bekämpningsmetoder.
För anteckningar över dina bekämpningsåtgärder.
Lär dig av de föregående årens lyckade och misslyckade bekämpningsresultat.

Följ med effekterna av bekämpningsåtgärderna

För anteckningar över dina bekämpningsåtgärder.
Lär dig av de föregående årens lyckade och misslyckade bekämpningsresultat.

Markvårdande åtgärder och gödsling enligt grödans behov stöder också växtskyddet

Att jorden är i god kondition förbättrar också växternas möjligheter att motstå växtskadegörare:
fungerande dränering och tillräcklig mängd porer i jorden som håller luft och vatten ökar växternas förmåga att klara sig i olika väderförhållanden
sträva efter att bibehålla eller öka mängden organiskt material i jorden. Jordens mullhalt bibehålls med att undvika för mycket jordbearbetning, att ha med sådana växter i växtföljden som lämnar rikligt med växtrester i jorden, och att tillsätta jordförbättringsmedel
använd tillräckligt med växtnäring, men för mycket gödsling ökar ofta skadorna av växtskadegörare. De föreskrivna begränsningarna och rekommenderade bruksmängderna för gödsel som tillämpas i Finland garanterar vanligen en lagom näringssituation för växterna.