Gös i kustområdet

Fångsten av gös vid kusten var fortfarande liten, även om den ökade något. De senaste årens minskade fångster beror troligen främst på minskad fiskeansträngning. Enligt den senaste beståndsuppskattningen är årskullarna 2018–19 för gös i Skärgårdshavet ganska starka, och fångsten år 2024 beror i huvudsak på dessa. Antalet individer i den fångststora populationen minskar, men biomassan har ökat. Gösens medelstorlek är större än tidigare.

Minskningen av fångsterna av gös och fiskeansträngningen vid kusten ser ut att ha jämnats ut, så fångsterna kommer sannolikt att ligga kvar på ungefär samma nivå under de kommande åren. Om gösbiomassan i Skärgårdshavet fortsätter att växa, är det möjligt att fånga mer än tidigare med den nuvarande fiskeansträngningen.

Uppgifterna motsvarar fiskbeståndets status år 2023, uppdaterade 12.8.2024.

Rannikon kuhasaalis oli edelleen pieni vaikkakin kasvoi hieman — 2023

Gösens årsklassstyrkor och vattnets medeltemperatur i juli-augusti i Skärgårdshavet

I Skärgårdshavet är gösens årsklass 2018 rätt stark enligt den uppskattningen av beståndet som gjorts av VPA (virtuell populationsanalys), även om den är mindre än uppskattningen i fjol. Årsklassen 2019 ser också ganska stark ut för tillfället, men uppskattningen är fortfarande mycket osäker. Årsklasserna 2015–2017 verkar inte särskilt starka, och det är inte längre möjligt att få en stor fångst från de måttligt starka årsklasserna 2013–2014. Därför kommer gösfångsten 2024 främst att bero på årsklasserna 2018–19. År 2018 var andelen gös 35 procent av gösen som fångades med nät år 2023 och år 2019 var andelen redan 25 procent, så den första uppskattningen av gösens styrka kan visa sig vara korrekt.

Populaatioanalyysin perusteella runsaimmat kuhavuosiluokat Saaristomerellä ovat muodostuneet yksittäisenä lämpimänä kesänä keskinkertaisesta kutukannasta . Vuoden 2018 vuosiluokka on melko vahva. — The year class strengths of pikeperch in the Archi-pelago Sea according to a stock assessment with VPA and mean water temperatures in July-August in 1981–2019. The most uncertain are the year class strength estimates from the latest years. Alternative estimates are presented with updated data from 2022 and 2023. The up-dates were conducted using alternative values for the terminal fishing mortality (F) = 0.5* or 2/3 * average of the years 2016–2019, F = 0.5* or 2/3 *average of the years 2017–2020 (2022a, 2022b, 2023a and 2023b, respectively).

Förekomsten av gös i årsklass i Skärgårdshavet beror huvudsakligen (ca 80 %) på temperaturen i juli–augusti och gösbeståndets begränsande effekt på rekryterna (Heikinheimo m.fl. 2014). De vanligaste årsklasserna föds vanligen under en enda varm sommar från en genomsnittlig lekande population (t.ex. 1988 och 1997).

Storleken på gösbeståndet i antal individer och biomassa

Enligt VPA uppskattning, minskar antalet individer i Skärgårdshavets gösbestånd under åren 2016–2021. Den främsta orsaken till detta är sannolikt att de årskullar som bildades 2012–2017 inte var lika starka som åren 2010–2011. Uppskattningen av lekbeståndets biomassa har däremot inte minskat lika kraftigt och vände uppåt under 2021. År 2022 låg uppskattningen av lekbeståndets biomassa (1344 ton) över det långsiktiga genomsnittet (medelvärdet för 1981–2020 = 1236 ton). Gösens medelstorlek i Skärgårdshavet är större än tidigare och därmed är den totala biomassan större.

Saaristomeren pyyntikokoisen kuhakannan runsaus on ollut viime vuosina laskusuunnassa populaatioanalyysin perusteella. Sen sijaan arvioitu biomassa on keskimääräistä suurempi. — The pikeperch stock size (>5-year-olds) in number (millions) and biomass (SSB=spawning stock biomass) in the beginning of each year in the Archipelago Sea since 1981. Updates with the data from 2022 and 2023. The updates were done using alternative values for the terminal fishing mortality (F) = 0.5* or 2/3 * average of the years 2016–2019, F = 0.5* or 2/3 *average of the years 2017–2020 (2022a, 2022b, 2023a and 2023b, respectively).

Kustnära yrkesfiskares gösfångst

År 2023 ökade de kommersiella fångsterna av gös vid kusten (totalt 196 ton, preliminära uppgifter) något (19 ton) jämfört med året innan, men var fortfarande bland de lägsta fångsterna under uppföljningsperioden som började 1980.

Merialueen kaupallisen kalastuksen kuhasaalis on edelleen pieni. — The catch of pikeperch in the commercial fishery in the Finnish coastal areas in 1980–2023 (Suomenlahti = ICES subdivision 32, Ahvenanmaa ja eteläpuolinen merialue = ICES subdivision 29 except statistical squares 51 and 52, Saaristomeri = statistical squares 47, 51 and 52, Selkämeri = ICES subdivision 30 except statistical square 47, Perämeri = ICES subdivision 31).

Yrkesfiskares gösfångst och uppskattning av gösfångsten i fritidsfiske

Gösfångsten ökade i Finska viken och Bottenhavet jämfört med året innan och i Skärgårdshavet och Bottenviken var den nästan på samma nivå som året innan. Skärgårdshavet är fortfarande kustens viktigaste gösfiskeområde (fångstandel 43 %). Över en femtedel av gösfångsten fångades i Finska viken och 14 procent i Bottenhavet. Åland och Södra havsområdet stod för 18 procent av fångsterna och Bottenviken för 3 procent.

År 2022 för fritidsfisket i havsområdet uppskattades mängden gös till 335 ton, vilket är över 70 procent mer än motsvarande fångst inom yrkesfisket. I Finska viken och Skärgårdshavet har fångstuppskattningen varierat mycket, men har varit lägre under de senaste åren. Å andra sidan ökar uppskattningen av gösfångsterna inom fritidsfisket i de nordligare områdena, sannolikt på grund av gösens utbredning och ungfiskens överlevnad (Olin et al. 2023).

Suomenlahdella ja Selkämerellä kuhasaalis on hieman kasvanut edellisvuodesta, kun taas Saaristomerellä se pysytteli alhaisella tasolla. Vapaa-ajankalastuksen kuhasaalis rannikolla on kaikilla alueilla suurempi kuin kaupallisen kalastuksen. Perämerellä kaupallinen kuhasaalis on kasvanut tällä vuosituhannella. — The catch of pikeperch in the commercial (light blue columns) in the Finnish sea areas in 1980–2023 and the biennially estimated recreational pikeperch catch (dark blue circles) in 1998–2022. The estimated recreational catch in Suomenlahti in 1998 was unexceptionally high (VAK98: 1 387 t). Notice the different scales in the figures. See Fig. 1 for other information.

Uppskattningen av de regionala fångsterna av gös inom fritidsfisket är förknippad med stor osäkerhet, vilket återspeglas i de kraftiga variationerna i uppskattningarna, särskilt i Bottenviken.
CPUE är inte en problemfri mätare på fiskbeståndens förekomst (Olin & Raitaniemi 2022a), men förändringar i gösbeståndet och medelvikten stöder CPUE observationer.

Fiskeansträngning och fångst per ansträngning (CPUE) för gösfiske med nät i havsområdet

Fiskeansträngningen med garn inom det kommersiella gösfisket i Skärgårdshavet ökade något jämfört med året innan, men låg fortfarande på en mycket låg nivå (246 660 nätdygn). I Finska viken var fiskeansträngningen (100 679 nätdygn) ungefär lika stor som året innan. År 2022 var CPUE i Skärgårdshavet (286 g/nettodygn) lägre än tidigare år, men fortfarande på en relativt hög nivå. I Skärgårdshavets statistikrutnät 52 har CPUE ökat under de senaste åren och var 674 g/nettodag år 2023. I statistikrutnätet 47 minskade CPUE (219 g/nettodag) något. I Finska viken ökade CPUE (369 g/nettodygn) kraftigt och var som högst under undersökningsperioden. Rekryteringen av den starka årskullen 2018 ökade antalet processorer i Finska viken, men i Skärgårdshavet, som växer långsammare, ökar de först 2024.

Saaristomeren kuhan kaupallisen verkkokalastuksen pyyntiponnistus on laskenut jyrkästi vuodesta 2003, mutta yksikkösaalis on kasvanut viime vuosina. Suomenlahdella kuhan pyyntiponnistus on myös laskenut, mutta yksikkösaalis on pysynyt melko samanlaisena. — The gillnet fishing effort (blue) and CPUE (orange) of commercial pikeperch fishery (gillnet mesh sizes 36–60 mm from knot to knot) in 1998–2023 in the Archipelago Sea (above) and the Gulf of Finland (below, data from catch statistics). Note the different scales in fishing effort in the two areas.

VPA baserar sig på en uppskattning av den naturliga dödligheten per åldersgrupp, gösfångster i den nationella statistiken över kommersiellt fiske och fritidsfiske, åldersfördelningar och medelvikter som uppskattats på basis av Naturresursinstitutets urvalsmaterial. I VPA:s beståndet bedömning är de senaste åren de mest osäkra, och deras resultat visar på den största variationen mellan olika uppdateringar Resultaten innehåller uppdateringar baserade på data för 2022 och 2023 och två olika värden för slutlig fiskeridödlighet (dvs. fiskeridödlighet under det senaste året). För mer information om den VPA-metod som används, se Olin & Raitaniemi 2022a.

Referenser

Heikinheimo, O., Pekcan-Hekim, Z. & Raitaniemi, J. 2014. Spawning stock–recruitment relationship in pikeperch Sander lucioperca (L.) in the Baltic Sea, with temperature as an environmental effect. Fisheries Research 155: 1–9.

Olin, M & Raitaniemi, J. 2022a. Merialueen kuha. Julkaisussa: Kalakantojen tila vuonna 2021 sekä ennuste vuosille 2022 ja 2023: Silakka, kilohaili, turska, lohi, meritaimen, siika, kuha, ahven ja hauki. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 72/2022: 89–107.

Olin, M., Heikinheimo, O., Lehtonen, T. & Raitaniemi, J. 2023. Long-term monitoring of pikeperch (Sander lucioperca) populations under increasing temperatures and predator abundances in the Finnish coastal waters of the Baltic Sea. Ecology of freshwater fish.