Skörd

Palsternackan växer långsamt under försommaren. I slutet av juli börjar blasten växa kraftigt, varefter växten börjar lagra reservnäring i rotdelen. Höstens kraftiga tillväxt utnyttjar man så länge som möjligt, så länge man kan vänta med skörden med tanke på vädret för skördeförhållandena. Skörden sker vanligen först från mitten av oktober. 

Palsternackorna tas vanligen upp med maskiner för morotsupptagning, som lyfter genom att greppa om blasten. Tidigare användes bl.a. sockerbetsupptagare av märket Juko som lossar rotfrukterna ur jorden med hjulbill. Palsternackans skal är emellertid skörare än sockerbetans, så jordrensningsvalsar (rullar) av gummi i upptagningsmaskinen är skonsammare än valsar av plast. 

Vid skörden bör man ägna speciell uppmärksamhet åt avblastningen av palsternackorna. Palsternackornas rotdel börjar snabbt mörkna där blasten skärs av, och även vid andra ställen som skrubbas under upptagningen. Avblastningsstället är större på palsternackor än på morötter, eftersom palsternackans blast är fäst vid roten på ett större område än på moroten.

Palsternackans hektarskörd kan vara 20 ton. Morötter som har gödslats på samma sätt kan emellertid ge en tredubbelt så stor skörd. Det beror på att palsternackor är mycket porösa och lätta. När man kokar palsternacka flyter skivorna i vattnet, när däremot morotsskivor sjunker till kastrullens botten. En kubikmeter palsternackor väger bara cirka 350–400 kg, medan en kubikmeter små morötter kan väga över 600 kg. Därför blir det betydligt färre ton hektarskörd av palsternacka än av morot.