Hoppa till huvudinnehållet

Jordbearbetning och odling

Ärten är känslig för markpackning, vilket bör beaktas i alla odlingsarbeten. All slags markpackning bör undvikas enligt möjlighet, och man får inte så ärt i för våt jord.

Plöjning

För ärt lönar det sig att plöja på hösten. En omsorgsfull plöjning ger förutsättning för ett bra såunderlag på våren. Vårplöjning är möjlig i undantagsfall. På våren bör man inte plöja och bearbeta jorden för tidigt, för bearbetning av för våt jord packar jorden. Ärten trivs inte i kompakt, luftlös jord. 

Bevara jordens vårfukt

Säsongen för ärtsådd är lång. De sista ärtsådderna görs vanligen först i månadsskiftet maj-juni. Man kan utföra en ytharvning eller sladdning av plogtiltorna genast jorden är tillräckligt torr för det, för att utjämna ytskiktets fukt och bromsa vattenavdunstningen vilket sparar fukt i jorden. Den egentliga såbäddsbearbetningen av jorden kan utföras senare. För att bevara fukten i jorden är det vanligen bäst att utföra sådden genast efter den egentliga såbäddsbearbetningen. 

Varierande erfarenheter av direktsådd

Erfarenheterna av direktsådd, dvs. sådd med direktsåmaskin utan jordbearbetning, av ärt har varit varierande. Ett typiskt problem efter direktsådd är ogräs. I synnerhet ärter vars skörd ska bli frysta matärter rekommenderas inte att direktsås. Ett annat problem är för tät jord under sådjupet, vilket ofta har lett till obalans i vattenhushållningen och till att ärtrötterna har kvävts efter större regn. Eventuell halm på marken efter föregående gröda försvårar dessutom tröskningen. 

Såbäddsbearbetning till jämnt djup

En omsorgsfull, rätt utförd jordbearbetning är en förutsättning för att sådden ska lyckas. Med jordbearbetningen strävar man efter att skapa så bra förhållanden som möjligt för utsädet att gro och börja växa. Jordens fuktighet avgör sådjupet, för utsädet måste sås på sådant djup att det får tillräckligt med fukt. Ovanpå utsädet bör fås ett skikt med lucker jord. Normalt sådjup för ärt är 5 cm, men man kan så på 3–7 cm djup beroende på jordens fuktförhållanden. Vid tidig sådd och vid sådd på mojordar, vilka har kraftig kapillär vattenuppstigning, räcker 4 cm bearbetnings- och sådjup. Svårbearbetad lera kan man vid torra förhållanden behöva bearbeta till 7 cm djup. Djupare än 7 cm kan man inte så ärt.  

Vridprov och uppsikt över sådden

Valet av ärtsort avgörs av användningsändamålet för skörden. Viktiga sortegenskaper är skördeavkastning, kvalitetsegenskaper, odlingssäkerhet, växttid och benägenhet att bilda liggsäd. Frönas dvs. ärternas storlek och form varierar mycket. Därför måste man alltid göra vridprov med såmaskinen för att den ska så den avsedda utsädesmängden. Ett glest ärtbestånd minskar skörden och ökar risken för liggsäd, så målet är att så minst 120 grobara frön per kvadratmeter. När man bestämmer utsädesmängden är det skäl att också beakta jordarten och jordens växtskick, för dessa påverkar hur stor del av de sådda ärterna som bildar plantor.   

Åtgången av utsäde är det skäl att kontrollera flera gånger under sådden, och vid behov ändra utmatningen. Också såbillarna är det skäl att kontrollera allt emellanåt, för ärter med ojämn form fastnar lätt i utsädesrören och såbillarna.

Minns att också följa med sådjupet. Frön som hamnat på markytan skvallrar om för litet sådjup. Orsakerna kan vara för grund jordbearbetning, slitna såbillar eller för hög körhastighet med såmaskinen. Lämplig körhastighet är klart långsammare än för sådd av spannmål. Flera såmaskinstillverkare rekommenderar körhastigheter till och med över 10 km/h för ärt, men dessa hastigheter är avsedda närmast för foder- och matärter med jämn rund form, inte för skrynkliga och kantiga ärtsorter som odlas till frysärter. 

Tillsammans med ärter som ska tröskas efter mognad kan man så en liten mängd av någon stödväxt, för att undvika liggsäd. Havre har visat sig vara bästa stödväxten för ärt. Lämplig utsädesmängd för stödväxten är under 10 procent av ärtens utsädesmängd per hektar. 

Havre som stödväxt för ärt. Bild: Erja Huusela, Luke

Vältning

När man odlar ärter för infrysning, rekommenderas att välta åkern efter sådden. Avsikten med vältningen är att säkra groningen och att jämna markytan för att underlätta tröskningen. Vältningen har mindre betydelse för ärter som ska tröskas efter mognad, men den kan hjälpa till att spara markfukt för groningen, och minska risken att få stenar i tröskan vid tröskning av liggärt. Man bör undvika att välta våt jord, för att inte packa jorden onödigt. Vid regn vältar man först efter att jorden torkat upp. Vältningen måste göras innan ärtplantorna kommer upp ur jorden, men ändå inte just när plantorna ska börja komma upp. Stenar som välten inte trycker ner är det bra att plocka bort för hand. 

Skorpbildning på marken

Vid kraftiga regn kan markytan slamma igen, och när den torkar upp kan den bilda en så hård skorpa på markytan att ärtplantornas uppkomst försvåras eller förhindras helt. Man kan bryta sönder skorpan genast markytan torkar. Detta kan man göra med en S-pinnharv som man ställer till 2–3 centimeters bearbetningsdjup. En svag skorpa kan man också bryta med vält. Harven bör man köra i såradernas riktning, välten vinkelrätt mot såraderna. Lagom körhastighet är högst 5 km/h. 

Skörd

Ärter mognar mycket snabbt i synnerhet vid varmt väder. Detta bör man beakta redan på förhand när man planerar skörd av färska ärter. För ärter som ska skördas efter mognad är lämplig vattenhalt vid tröskningen 20–25 procent. Torrare ärter går lätt sönder. Torkningen bör göras långsamt så inte ärterna spricker i ytan. 

Vid kontraktsodling måste man följa noggrannare anvisningar och rekommendationer som ges av avnämaren man har kontrakt med