Hoppa till huvudinnehållet

Torvmarksskogar med bilder och siffror

Nyckeltal om torvmarksskogarna, deras virkesproduktion, miljökonsekvenser och mångfald som infografer.

Nästan en tredjedel av Finlands landareal är torvmark. Det är mera än i något annat land. Torvmarksskogarna har en viktig roll för såväl virkesproduktion, klimatpåverkan, mångfald, vattendragens kvalitet som rekreation.

En lönsam virkesproduktion, minimering av klimat- och vattenpåverkan samt ökad mångfald är mål som delvis också är motstridiga. Naturresursinstitutet producerar information om hur olika negativa konsekvenser kan minimeras och hur olika mål kan beaktas vid skogsvård och skogshantering.

Odikade och utdikade myrar utgör över en fjärdedel av Finlands areal.
Av torvmarken (9,2 mn ha) nyttjas ungefär hälften inom skogsbruket.
Torvmarksskogar utgör omkring en fjärdedel av skogsmarken som nyttjas i Finlands virkesproduktion.
Största delen av myrarealen i södra Finland är utdikad.
Omkring en fjärdedel av skogarnas tillväxt och virkesförråd finns i torvmarksskogar.
Skogsdikningens intensitet i Finland
Nydikning av skogar gjordes främst på 1960-talet.
De utdikade torvmarksskogarnas betydelse för virkesproduktionen är störst i Österbotten, sydvästra Lappland, Kajanaland och Norra Karelen.
Myrarna reglerar halterna av växthusgaser i atmosfären.
Om man reglerar vattennivån kan växthusgasutsläppen från torvmarksskogar minimeras och trädbeståndets tillväxt tryggas.
Virkesförrådets kolsänka är större än utsläppen från marken i torvmarksskogarna.
De flesta rödlistade myrmarksarter är insekter.
54 % av myrnaturtyperna är hotade.