Inlägg Skog

Det har utvecklats en okomplicerad och kostnadseffektiv flistork för artificiell torkning av skogsflis.

Finland bör öka användningen av bioenergi och i synnerhet träbaserade bränslen, som skogsflis.

”Skogsflis är ved som avverkats i skogen och som är avsett för energianvändning. Råvaran från flisen lagras antingen vid vägrenen i lagerhögar i väntan på flisframställning eller så transporteras veden till terminaler eller anläggningsställen för flisframställning efter lagringen”, säger specialforskare Juha Laitila på Naturresursinstitutet (Luke).

Kraftverken och terminalerna har egna flishuggar som sköter flisframställningen. Det vanligaste sättet är att flishugga veden vid lagren vid vägrenen och transportera den färdiga flisen till kraftverket med flisbil.

Skogsflis uppstår i synnerhet vid skogsbruk i unga skogar, av toppmassa och stubbar från förnyelseavverkning samt av exempelvis rötskadad stamved.

Flistorken inbyggd i en havscontainer testades förra hösten i Brahestad. (Foto: SFTec)

För att effektivera tillvaratagandet av överbliven ved, förbättra kvaliteten och undvika torrsubstansförlust på grund av lagringen behövs det nya innovationer inom bland annat torkning av flisen.

Skogsflis används för uppvärmning av fastigheter, i regionala värmeanläggningar och städer samt i industriella värme- och kraftverk.

Kvaliteten på flisen varierar, då torkningen av råmaterialet är beroende av vädret. Därför kan det ske avbrott i värmeverkens verksamhet och man tvingas använda andra energiformer, som exempelvis olja.

Fukt är skadligt för flisen, då det påverkar värmevärdet och mängden energi som kan utvinnas ur den.

”Ju fuktigare flis desto mindre energi kan man utvinna ur den,”, sammanfattar Laitila.

Fukt är skadligt för flisen, då det påverkar värmevärdet och mängden energi som kan utvinnas ur den.

Fuktig flis förbränns på ett ofullständigt sätt, vilket ökar utsläppen.

Viktgränserna för biltransporterna har ändrats och det har blivit billigare att transportera färsk ved. Det är nu en förnyad efterfrågan på torkningsteknik i anslutning till värmeproduktion.

Skogsflis uppstår i synnerhet vid skogsbruk i unga skogar, av toppmassa och stubbar från förnyelseavverkning samt av exempelvis rötskadad stamved. (Foto: Juha Laitila / Luke)

Naturresursinstitutet är med i ett projekt för utveckling av en flistork för artificiell torkning av skogsflis. Dessutom utvärderas verksamhetsförutsättningarna och kostnadsfördelarna.

SFTec Oy i Uleåborg byggde förra året en egen flistork som bygger på tekniken i en havscontainer.

”Det finns många sorters flistorkar på marknaden. Fördelen med vår flistork är att den är effektiv till storleken, enkel att förflytta och passar för torkning av många olika material, även flis”, säger verkställande direktör Jani Isokääntä.

Det första försöket med torkning gjordes med slanflis. Laitila och hans kolleger räknar nu ut kostnaderna för en leveranskedja baserad på artificiell torkning och jämför den med det traditionella förfaringssättet. Han vill ännu inte spekulera i om den artificiella torkningen lönar sig.

”Det avgörande är vad driftskostnaden för flistorken är och om fördelarna med torkningen täcker de kostnader det medför.”

Fukt är skadligt för flisen, då det påverkar värmevärdet och mängden energi som kan utvinnas ur den.. (Foto: Juha Laitila / Luke)

I vår kommer man att torka flisen på värmeföretaget Mikkone Oy i Rovaniemi, som både är producent och slutanvändare av flis.

”Det vore bra om vi kunde ge kunderna ett kvalitetslöfte om flis som alltid är lika torr”, funderar verkställande direktör Mikko Sirviö.

Den största utmaningen tycker han är flistorkens energiförbrukning. Han hoppas också att förlustvärmen från exempelvis vattenverk och stängda avstjälpningsplatser kommer att kunna utnyttjas vid torkningen av flisen.

Enligt Isokääntä kan flistorken även drivas med förlustvärme från värmeverk. Då värms samma värmeverk upp med flisen, som förlustvärmen som flisen torkas med kommer ifrån.

Det finns många fördelar med artificiell torkning. ”Torkningstiden för flisen kan förkortas från månader till timmar eller till och med minuter. Samtidigt förbättras kvaliteten på flisen, då veden inte hinner angripas av röta.”

Man sparar även in på pengar som binds i lagren när man snabbt får iväg veden och man kan utvinna mer energi ur torr flis.

Särskilt under sträng köld kan man få ur mer energi ur flisen med hjälp av en flistork. Flisen kan torkas även under varmare vintrar och förvaras i lager.

Flistorken är intressant för exempelvis små värmeföretag och värmeverk av samma storlek som de kommunala.

”En flistork kan även användas av befintliga och framtida bioraffinaderier och kraftverk vars verksamhet bygger på förgasning av ved. Torkning är ytterst viktigt för att processen ska fungera”, påminner Laitila.

Även stora gårdar och växthus kan bli framtida användare av flistorkar.

 

Text: Riitta Salo-Kauppinen, Luke

Bilden i övre kanten: Jaakko Repola , Luke

Publicerad på finska i Maaseudun Tulevaisuus 23 Januari 2017.

Läs också