Inlägg Klimat, Miljö, Skog

I norr är tallarna flera hundra år gamla och de har genomlevt olika klimatförhållanden.

Tallen blir normalt 200–300 år gammal, men i Lappland har man till och med hittat en 800-åring. Under sitt liv samlar tallen värdefull information om förhållandena i sin omgivning.

Genom att jämföra årsringsbredderna kan man rekonstruera serier som beskriver variationen i sommarvädret mycket längre tillbaka i tiden än nedtecknade väderobservationer.

I Finland baseras årsringskronologin på tall, eftersom tallen har tydliga årsringar och den växer allmänt och rikligt i hela landet. Dessutom kan tallens stamved bevaras i flera tusen år i idealiska sedimenteringsförhållanden.

Årsringar i en subfossil tall. (Foto: Hannu Herva)

Årsringskronologin som byggts upp på subfossila – det vill säga intakta – stammar omfattar de senaste 7 600 åren. Naturresursinstitutet har samlat in och lagrat prover för forskningsändamål sedan 1990-talet.

”Miljön är avgörande för hur väl veden bevaras. Vi har hittat flera tusen år gamla stammar i bottensedimenten i tjärnar i norra och östra Lappland. De har varit förvånansvärt väl bevarade”, säger Samuli Helama.

Prover som tagits från trädens årsringar analyseras på variationerna i kolisotoperna som tagits fram i samarbete med Dateringslaboratoriet vid Helsingfors universitet inom forskningsprojekt som finansierats av Finlands Akademi.

Kolisotoperna avspeglar fotosyntesen i träden, vilken i sin tur är i hög grad beroende av solinstrålningen under sommaren. På så sätt kan man utöver tillväxtdata även få ut mycket annan information om sommarvädret under gångna tider.

”Den mat vi äter är energi från solinstrålning som växterna lagrat genom fotosyntes. Om solinstrålningen av en eller annan orsak minskar, drabbar det också fotosyntesen.”

 

Text: Riitta Salo-Kauppinen
Publicerad på finska i Maaseudun Tulevaisuus 12.6.2019.

Läs också