Kvalitetsbeskrivning av statistik om kommersiellt fiske i havet

Statistikproducent: Naturresursinstitutet från och med 1.1.2015. Tidigare ansvarade Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet för statistikproduktionen.

Grund för statistiksammanställningen: Statistikproduktionen grundar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) samt statistiklagen (280/2004) och på EU-förordningen om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EG 218/2009). Även EU:s program för insamling av uppgifter för fiskerinäringen (EG 1004/2017, EG 909/2019, EG 910/2019) förutsätter att uppgifter insamlas om kommersiellt fiske till havs.

Statistikens finansieringsgrund: Statistikproduktionen finansieras med medel från Naturresursinstitutet och EU:s program för insamling av uppgifter för fiskerinäringen.

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1. Datainnehåll och användningsändamål

Statistiken över kommersiellt fiske till havs är en årlig sammanfattning av antalet kommersiella fiskare i havsområdet samt det kommersiella fiskets fångster och värde, fångstmängd och enhetsfångst enligt art, månatligen, regionalt och enligt fångstredskap.

Statistiken över fisket i havsområdet används vid uppföljning av fiskbeståndens status och utvecklingen av fisket. Uppgifterna behövs även vid uppskattning av exempelvis fiskerinäringens samhälleliga betydelse, fiskeriföretagens ekonomiska läge eller miljöförändringarnas inverkan på fiskerinäringen. Fiskestatistiken utgör en av grunderna för beslut om de årliga kvoterna för fångst av bland annat lax, strömming, vassbuk och torsk i Östersjön.

Statistiken över kommersiellt fiske i havsområdet upprättas främst enligt internationella regelverk och konventioner. Fiskestatistik över olika länder sammanställs och ges ut förutom av EU:s statistikmyndighet (EUROSTAT) av bland annat FAO, OECD och Internationella havsforskningsrådet (ICES).

1.2. Begrepp och klassificeringar

Statistiken över kommersiellt fiske i havsområdet baserar sig på kommersiella fiskares regelbundna anmälningar om fångster. Kommersiella fiskare är antingen fysiska personer (person eller firma) eller juridiska personer (aktiebolag, kommanditbolag eller öppet bolag) som fiskar i försäljningssyfte. Fångststatistiken omfattar hela fångsten för finländare som fiskar kommersiellt i havsområdet, även den del av fångsten som landas utanför Finland. Även utländska fartyg landar fångst i Finland. Denna andel ingår inte i Finlands fångststatistik.

Enligt lagen om fiske (379/2015) ska alla kommersiella fiskare vara införda i ett register över dem som bedriver kommersiell fiskeverksamhet och lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs (690/2010) förpliktar till registrering av alla fartyg och båtar under finsk flagg som bedriver fiske till havs. Båda registren förs av närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Ålands landskapsregering för ett register över fiskefartyg som används inom kommersiellt fiske.

Regionindelningen i statistiken följer Internationella havsforskningsrådets (ICES) klassificeringen. Fångststatistiken upprättas enligt internationell praxis som nominell fångst. Med nominell fångst avses den fångst som landas i Finland eller utomlands eller som omlastas till sjöss. Den statistikförs orensad dvs. levande vikt. Nominell fångst omfattar inte bortkastad fisk, till exempel fisk som skadats av säl.

Fångsten redovisas enligt både art och fångstredskap. Fångstmängden redovisas separat för varje art när det gäller observationer under rapporteringsperioden som avviker från noll och presenteras som ryssje-, nät-, trål- och krokdagar. Till exempel ryssjefiske med två ryssjor under tio dagar är tjugo ryssjedagar. Rapporteringsperioden i fiskeloggboken och landningsdeklarationen för under 10 m långa kustfartyg är fisketur och i deklarationsblanketten för kustfiske en månad.

Enhetsfångsten (CPUE) redovisas som fångstmängd (kg) per ett fiskeredskap och fiskedygn. Även artspecifika enhetsfångster redovisas endast för fångstobservationer som avviker från noll. Antalet fiskeredskap beräknas som summan av de fiskarspecifikt största fiskeredskapen som använts samtidigt i fisket. Antalet fiskedagar är det sammanlagda antalet fiskedagar för alla fiskare för ifrågavarande fiskeredskap oberoende av om fångst erhållits. Fiskeredskap används olika länge och deras antal varierar. I fiskedagar (ryssje-, nät- och tråldagar) beaktas denna variation, till exempel fiske med tio nät under fem dagar motsvarar 50 nätdagar.

1.3. Undersökningsobjekt och informanter

Uppgifterna i statistiken över kommersiellt fiske till havs baserar sig på fångstdeklarationer av kommersiella fiskare i havsområdet. Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 samt lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014) innehåller bestämmelser om hur kommersiella fiskare ska deklarera fångsten.

1.4. Beaktande av användarnas aspekter

Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas. Statistiken utvecklas också så att den beaktar förändringarna i branschstrukturen. Man ser till att statistikens innehåll och uppgifternas användbarhet uppfyller behoven hos internationell statistik (EUROSTAT, FAO).

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1. Undersökningsmetod

Statistiken om kommersiellt fiske i havet är baserad på uppgifter från myndighetsregister. Statistikens population utgörs av registren över kommersiella fiskare samt kommersiella fiskefartyg och -båtar. Egentliga Finlands NTM-central och Ålands landskapsregering distribuerar och tar emot fångsdeklarationsblanketter samt sparar uppgifterna. Fångstuppgifterna kan också deklareras elektroniskt. Fångstuppgifterna skickas till Naturresursinstitutet för statistikföring.

Det finns tre fångsdeklarationsblanketter:

Fiskeuppgifter för minst 10 meter långa fiskefartyg deklareras i allmänhet elektroniskt med hjälp av EU-fiskeloggboken ombord på fartyget. I loggboken anges fångstspecifikt uppgifter om fiskeresan och dess längd, fångstmängden enligt fiskart, fångstområdet dvs. den statistiska kvadraten (ett ca 55 x 55 km stort område som bildas enligt kartkoordinater), använt fångstredskap och antalet fångstredskap samt fisketid i timmar. I fiskeloggboken anges också uppgifter om fångstens köpare och mängden fångst som kastats överbord enligt art. En loggbok ska returneras till NTM-centralen eller till Ålands landskapsregering inom 48 timmar från landningen av fångsten.

Fångster från under 10 meter långa fartyg med undantag för fångsten av kvotbaserade fiskarter (strömming högst 50 kg/dag) anmäls antingen på papper eller elektroniskt med den månatliga kustfiskeblanketten. På blanketten anges fångstmängd enligt fiskart, statistisk kvadrat, använt fångstredskap, antal fångstredskap och fiskedagar samt mängden fisk som kastats överbord enligt art. Blanketterna ska lämnas till NTM-centralen eller till Ålands landskapsregering före utgången av den femte dagen följande månad.

Fångsten av kvotbaserade fiskarter från under 10 meter långa fartyg samt en dagsfångst på högst 50 kg strömming anmäls antingen på papper eller elektroniskt med landningsanmälan för under 10 m långa kustfartyg. Landningsanmälan ska returneras till NTM-centralen eller till Ålands landskapsregering inom 48 timmar från landningen av fångsten. På blanketten anges fångstmängd enligt fiskart, statistisk kvadrat, använt fångstredskap, fisketid, antal fångstredskap och fiskedagar samt mängden fisk som kastats överbord enligt art.

En del av anmälningarna kontrolleras vid Naturresursinstitutet innan uppgifterna behandlas. Felaktiga uppgifter korrigeras enligt standardiserade anvisningar. I sökningen av ologiska uppgifter i det sparade materialet används felsökningsprogram. Kompatibiliteten mellan anmälningar av partrålare utreds och anmärkningar på mängden fisk som kastats överbord gås igenom.

Fiskarna anmäler fångsten av lax, öring, torsk, flundra, sik och regnbåge som rensad vikt. Vikten för rensad fisk har i fiskerinäringens centralregister omräknats till vikten för orensad fisk med hjälp av så kallade konverteringskoefficienter. Konverteringskoefficienten för lax och öring är 1,11, för torsk 1,17, för flundra och sik 1,08 och för regnbåge 1,2.

Värdet på den fisk som landats i Finland har beräknats med hjälp uppgifter om genomsnittspriser på fisk från Naturresursinstitutet. Andelen livsmedels- och industriströmming av den totala fångsten av strömming som landats i Finland har estimerats med hjälp av inköpsuppgifter från fiskerinäringens centralregister.

2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet

Lagen om fiske (379/2015) ålägger alla aktörer som bedriver kommersiellt fiske att rapportera sina fångstuppgifter. Tidigare uppskattades fisket för dem som inte besvarade fångsten och beteendet hos dem antogs vara liknande som hos dem som anmälde uppgifter om sitt fiske så, att den proportionen av fiskare som fått fångst och fiskare som inte fiskat var samma. Från och med år 2015 antas alla som bedrivit kommersiellt fiske inom havsområdet att ha handlat i enlighet med förpliktelserna i lagen och anmält sin fångst.

Det är känt att bifångst av ringa värde och fångst som kastats överbord ofta anmäls bristfälligt. Storleken på denna felkälla har inte utretts.

2.3. Felkorrigeringsmetoder

Fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snart som möjligt enligt rekommendationerna av delegationen för Finlands officiella statistik. Felen korrigeras i statistikdatabasen och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbsidan för statistiken.

3. Uppgifternas tidsenlighet

Statistiken över yrkesfisket i havet publiceras årligen senast i juni efter statistikåret. Preliminära uppgifter om yrkesfiskets fångst i havsområdet liksom statistikens publikationskalender finns på Naturresursinstitutets webbplats. Materialet som använts i denna statistik har hämtats från fiskerinäringens centralregister 19.4.2022.

4. De statistiska uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet

Uppskattningen av fiskfångsten i Finlands havsområden som baserar sig på fångstanmälningar har publicerats sedan 1962. År 1987 ändrades fångstestimeringsmetoderna för statistiken över yrkesfisket i havsområdet. För den estimerade fångsten 1980–1986 gjordes då en nivåjustering som gjorde uppgifterna mer jämförbara med senare års statistik. När det blev direkt lagstadgat att fylla i fångstanmälningsblanketter 1995 ökade fiskarnas svarsaktivitet. Det minskade bortfallet minskade den estimerade fångstandelen och ökade fångstestimatens exakthet. Svarsprocenten i insamlingen av information om yrkesfisket i havsområdet har traditionellt varit hög, och därför påverkade ändringen inte väsentligt jämförbarheten med tidigare statistik. I och med den nya lagen om fiske (379/2015) är alla aktörer som bedriver kommersiellt fiske skyldiga att rapportera sina fångstuppgifter. Från och med år 2015 antas alla som bedrivit kommersiellt fiske inom havsområdet att ha handlat i enlighet med förpliktelserna i lagen och anmält sin fångst. Korrektheten i antagandet kommer att undersökas under periodiskt med hjälp av en s.k. bortfallsintervju, där fisket bland dem som inte svarat utreds. På basis av 2013 års bortfallsintervju var fångsten för dem som inte svarat 0–3,6 %, beroende på art.

När man granskar statistiken över antalet fiskare gäller det att beakta förändringarna i fiskarregistret 1987,1995 och 2016. Fiskarregistret före 1987 var bristfälligt, och populationens storlek fastställdes utifrån uppskattningar av antalet fiskare av medlemsorganisationerna i Centralförbundet för Fiskerihushållning. År 1988 förnyades fiskarregistret i syfte att skapa en så heltäckande förteckning över yrkesfiskare som möjligt. I statistiken återspeglas detta som en minskning i antalet fiskare från 1986 till 1987. Följande förändring inträffade i samband med EU-medlemskapet 1995, då det blev obligatoriskt att anmäla sig till yrkesfiskarregistret genom jord- och skogsbruksministeriets beslut. I statistiken återspeglas konsekvenserna av ändringen som en ökning i det totala antalet registrerade fiskare 1995. Antalet aktiva fiskare var dock så gott som oförändrat. Åren 2009 och 2010 ökade antalet yrkesfiskare, eftersom föreskrifterna för försäljning av fisk ändrades. Den nya lagen om fiske (379/2015) trädde i kraft i början av 2016. Yrkesfiskarregistret nedlades och i stället inrättades ett register över kommersiella fiskare som alla fysiska och juridiska personer som fiskar i försäljningssyfte ska anmäla sig till. Det finns två grupper i registret över kommersiella fiskare: till grupp 1 hör de kommersiella fiskare vars genomsnittliga omsättning för fiskeriverksamheten under de tre senaste räkenskapsperioderna överstiger 10 000 euro och till grupp 2 övriga kommersiella fiskare. Ändringen ledde till att antalet registrerade fiskare ökade 2016 och 2017. Kommersiella fiskare har rätt till vissa fångstredskap och fångstmängder, vilket också fått andra fiskare att anmäla sig till registret.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken publiceras i Naturresursinstitutets webbtjänst på adressen https://www.luke.fi/sv/statistik/kommersiellt-fiske-i-havet.

Statistik över yrkesfisket i havsområdet sedan 1980 finns i Lukes statistikdatabas på adressen http://statdb.luke.fi/PXWeb/pxweb/sv. Statistik över yrkesfisket i havsområdet har publicerats i serien Finlands fiskerinäring 1962–1986, serien FOS-Miljö 1987–1997 och serien FOS Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring sedan 1998. Tidsseriestatistik över yrkesfisket i havsområdet 1980–1998 finns i publikationen Fiskerinäring som tidsserier (FOS Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring 2001:60).

Separata utredningar kan tas fram utifrån materialet på beställning inom gränserna för grundmaterialet och dataskyddet. Statistikens kalkylmaterial förvaras på Naturresursinstitutet. Arkiveringen av fångstanmälningsblanketter sköts av Egentliga Finlands NTM-central och Ålands landskapsregering.

Förfrågningar gällande statistiken kan riktas till Lukes statistikinformationstjänst: tietopalvelu@luke.fi.