Plantering är det säkraste och snabbaste sättet att förnya skog. Precis som i alla andra skeden av skogsförnyelsen, är en förutsättning för att lyckas med planteringen att arbetet utförs omsorgsfullt och på rätt sätt. Naturresursinstitutet har samlat anvisningar för plantering av trädplantor på en hustavla, som du kan ladda ner och skriva ut till dig själv.

Hustavla för odlare. Bild: MAK Media (pdf).

Planteringstidpunkter

Vår

På våren är plantorna i viloläge. I takt med att vegetationsperioden framskrider börjar plantor som förvaras ute växa och behöver allt mera vatten. Plantor avsedda för plantering på våren ska inte planteras efter midsommar. För frysförvarade plantor blir vegetationsperioden för kort och för plantor som redan börjat växa blir rotsystemet för tätt packat i rotklumpen. Dessa försämrar plantornas fortsatta utveckling.

Sommar

På sommaren slår plantorna rot snabbt och under kommande år växer de bättre än plantor som planterats på våren eller hösten. Plantering på sommaren lämpar sig endast för plantor av gran och vårtbjörk. Plantor som planteras på sommaren har redan börjat växa och de behöver mycket vatten. Plantskolor driver upp partier av plantor som är lämpliga för just sommarplantering och dessa ska beställas på förhand.

Höst

Plantering på hösten lämpar sig för granplantor och enligt preliminära resultat även för små björkplantor. Vid gynnsamma väderleksförhållanden och på rätt ståndort kan man plantera ännu i början av oktober. I början av hösten är plantornas rottillväxt och diameterutveckling samt härdning ofullständiga. Därför får plantorna inte förvaras längre än ett par dagar i mörker.

Planteringsdjup

Planteringsdjupet innebär den del av plantans skott som hamnar under jord vid plantering, det vill säga avståndet mellan toppen av rotklumpen och markytan. Den nedersta delen av rotklumpen ligger djupare. Planteringsdjupet kan justeras genom att ändra på planteringsrörets inställningar. Det finns också planteringsrörer i, som lämpar sig speciellt för djupplantering.

Vid högläggning är djupplantering inte till skada för plantan utan tvärtom förbättras tillväxten och riskerna för skador på grund av frost och torka minskar. Minst hälften av skottet ska i alla fall ligga ovan jord.

Plantorna planteras i bearbetad jord

Trots att plantorna skyddas med kemikalier är risken för att de angrips av snytbagge mycket stor i obearbetad jord med undantag av de allra nordligaste delarna av Finland. Snytbaggen angriper helst inte plantor i mineraljord, så det är en god idé att ha ett 10 cm brett enhetligt lager av mineraljord kring plantan.

I bearbetad jord är konkurrensen med annan vegetation om vatten och näringsämnen mindre, och gräs och örter lägger sig inte heller över plantorna. I synnerhet vid högläggning minskar behovet att bekämpa gräs. I bearbetad jord blir temperaturen också högre, vilket för sin del gör att plantorna börjar växa snabbare på våren. Bearbetningen skapar ett mer luckert och syrerikt växtunderlag för rotsystemet, eftersom obearbetad skogsmark är sammanpackad.

Efter förnyelse finns ofta för mycket vatten på mer fuktiga ståndorter och det kan leda till att plantornas rotsystem lider av syrebrist. Med upphöjningar, till exempel vid högläggning, blir förhållandena något torrare för plantorna så att de kan börja växa ordentligt.

Bilden uppe på skärmen: Jaana Luoranen, Luke