Uppföljningen av villebråd har långa traditioner i Finland. Uppföljning av skogshönsfåglar i hela Finland påbörjades redan på 1960-talet och inventering av vilttrianglar 1989. Inventering av vilt görs med hjälp av frivilliga krafter på åtgärd av jägare och naturintresserade personer. Vid inventeringen av vilttrianglar inventeras spår av småvilt i snön på vintern och spår av skogshönsfåglar i slutet av sommaren.

Enligt inventeringarna minskade bestånden av tjäder, orre, järpe och ripa på 1960-talet till slutet av 1980-talet. Senare har bestånden av tjäder, orre och järpe på sina håll börjat återhämta sig. Minskningen av bestånden av skogshönsfåglar har särskilt berott på förändringar i livsmiljön till följd av skogsbruk.

Hjortdjuren är vinnare, små rovdjur och skogsharen förlorare

I synnerhet mängden rådjur, vitsvanshjort och stora rovdjur har ökat när man jämför situationen med 1980-talet då man började inventera vilttrianglar.  Förlorare har varit hermelin, småvessla och skogshare.

Skogsharen har minskat påtagligt i Södra och Västra Finland. Orsaken anses vara det faktum att vintrarna har blivit snöfria i de sydligaste delarna av landet. Skogsharens päls byter färg enligt längden på dagen, och på snöfri mark är en snövit skogshare ett lätt byte. På områden med skogshare finns en ökande mängd fältharar vars päls inte byter färg.

Hjortdjuren å andra sidan har dragit nytta av förändringarna i livsmiljön. De behöver inte gammal skog som livsmiljö, utan skaffar sin näring från unga skogar.

Aktuell information i tjänsten riistakolmiot.fi

År 2014 öppnades tjänsten riistakolmiot.fi, där inventerarna själva lagrar resultaten av inventeringar. Tjänsten har påskyndat insamlingen och utnyttjandet av inventeringsresultaten samt underlättat sparandet och rapporteringen av informationen. Med hjälp av tjänsten kan inventeringsuppgifterna användas i realtid.

Information till stöd för beslut om jakt

Naturresursinstitutet koordinerar inventeringen av vilttrianglar tillsammans med Finlands viltcentral. Jord- och skogsbruksministeriet använder uppgifterna från inventeringarna för beslut om jakttider och reglering av jakt. Byteskvoterna för jaktsällskapen eller viltvårdsföreningarna kan fastställas utifrån de uppgifter som fåtts från vilttrianglarna. De observerade långtidsförändringarna i viltbeståndet påverkar jaktpolitiken.

Med hjälp av inventering av vilttrianglar skaffas information om vilka krav viltarter har på livsmiljö och vilka verkningar som förändringar i livsmiljön kan ha. När resultaten från uppföljningen sammanslås med kunskap om skogen öppnar detta nya möjligheter att undersöka livsmiljöerna för vilt.

Uppgifter om viltstammar behövs även för rapportering enligt EU:s fågel- och naturdirektiv.

Bilden uppe på skärmen: Anja Vest/ Vastavalo.fi

Läs också