De skador som sälarna förorsakar fisket består av förlorad fångst (helt och hållet ätna och skadade fiskar) och fångstredskap som gått sönder. I synnerhet gråsälen förorsakar skador på kustfisket. Sälar blir å andra sidan oavsiktlig bifångst vid fiske.  Dödlighet vid bifångst av fiske är det största enskilda hotet mot den utrotningshotade saimenvikaren.

Naturresursinstitutet undersöker och utvecklar metoder för att göra samexistens mellan fiske och säl möjligt. Genom att utveckla ryssjornas uppbyggnad och material har man lyckats minska de skador som sälarna förorsakar och dödligheten vid bifångst av fiske. Luke har till exempel i samarbete med yrkesfiskare utvecklat konstruktioner i ryssjor, med vilka sälar kan fångas levande. Metoden gör det möjligt att fånga och utnyttja sälar eller släppa dem fria.

I synnerhet hangråsälar besöker fällor

Kunskap om hur sälar beter sig utgör grunden för en rätt inriktad skötsel av beståndet. På Luke har man vid undersökningar märkt att pontonryssjor besöks av huvudsakligen hangråsälar. På grund av att de är trogna sina områden vid jakten på föda är avlägsnandet av gråsäl från ryssjornas närhet ett sätt att minska skador på sälar.

Vikare har vid undersökningar inte visat sig ha samma benägenhet för att hålla sig till ett litet område vid jakten på föda.

Strömming är huvudsaklig näring för sälar i Östersjön

Sälar äter den föda som det finns rikligast av och som det är lättast att fånga. Lättheten att skaffa föda lockar också sälarna till fällor. Mångtaliga fiskarter, såsom strömming, utgör merparten av näringen för sälarna i Östersjön. Andra betydande arter är vassbuk, sik, siklöja och andra laxfiskar. I synnerhet storspiggen är ett viktigt byte för vikaren. Gråsälen utnyttjar endast fisk som föda, men i vikarens föda ingår även skaldjur.

Enligt 62 § i lagen om fiske ska innehavaren av ett fångstredskap utan dröjsmål underrätta Naturresursinstitutet om en säl eller tumlare fastnat i fångstredskapet. Anmälningar kan göras här.

Bilden uppe på skärmen: Mervi Kunnasranta