Cirka 300 000 finnar betalar årligen en jaktvårdsavgift, det vill säga köper jaktkort. Antalet jägare som betalat jaktvårdsavgift har under de senaste 25 åren hållit sig i stort sett oförändrat.  Av dem jagar drygt 200 000, och nästan samma mängd deltar i viltvård. Antalet personer som ger sig ut på jakt har emellertid minskat under de senaste åren.

Jakt är en mansdominerad hobby. Endast sju procent av jägarna är kvinnor, men andelen håller på att öka. Medelåldern bland jägarna är cirka 50 år.

De bytesdjur som oftast jagas är ringduva, gräsand och skogshare. Cirka hälften av de som jagar deltar i älgjakt. Merparten av jaktbytet används av jägarna och deras närmaste krets.

Luke statistikför och forskar i jakt

Luke producerar årligen utöver jaktstatistik även forskningsresultat gällande förändringar i jaktkulturen och socioekologisk interaktion. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna och jägarkåren gör det svårt för jägarna och förvaltningen att anpassa sig. Som en del av anpassningen har jägarna under de senaste decennierna tillägnat sig en mångfald olika nya verktyg och ny praxis. Inom jakt har man snabbt ökat användningen av bland annat älghundar och tagit i bruk positionsbestämnings- och kommunikationsteknik. Vid jakt på storvilt och därtill hörande förberedelser har man å andra sidan ökat samarbetet.

Den stora majoriteten av jägare bor och lever i tätorter och använder en ökande mängd pengar till resor, tjänster och jaktutrustning. Jägarnas ökande konsumtion skapar näringsverksamhet kring branschen och ökar vilthushållningens totalekonomiska verkningar i Finland.

Den information om statistik och forskning som Luke producerar gällande utnyttjande av, skötsel av och jakt på vilt är till nytta för lagstiftare, viltförvaltningen, aktörer i medborgarsamhället och naturresursforskare.

Bilden uppe på skärmen: Pekka Hyvärinen