Varför är det nödvändigt att utföra uppföljning av naturresurserna och miljön? Detta gör det möjligt att säkerställa att naturresurserna används på ett hållbart sätt. När de upprepas tillräckligt ofta blir det också möjligt att upptäcka när arter blir hotade, när det sker förändringar i biodiversiteten och när klimatändringen orsakar förändringar i artbeståndet.

Naturresursinstitutets (Luke) program Myndighets- och experttjänster tillhandahåller eller samordnar och publicerar en stor del av uppföljningarna av naturresurser i Finland:

Viltuppföljningar

Naturresursinstitutet publicerar årligen beståndsberäkningar av stora rovdjur (varg, järv, lo och björn) samt av klövdjur (älg, vitsvanshjort, skogshjort, vildsvin). Dessutom rapporterar institutet variationer i förekomsten av skogslevande vilt. Andra arter som följs upp är gråsäl, sjöfåglar och, från och med 2020, även sädgås.

Medborgare lämnar in en betydande del av det uppföljningsmaterial som beståndsberäkningarna bygger på. Viktiga informationskällor är medborgarnas observationer av stora rovdjur som registrerats i informationssystemet Tassu samt av vilt- och fälttriangelinventeringar och sjöfågelinventeringar som utförs som frivilligarbete.

De viktigaste resultaten av beståndsberäkningarna publiceras i form av meddelanden, och beståndsberäkningarna läggs i sin helhet ut i tjänsterna Riistahavainnot.fi och Riistakolmiot.fi (pienriista).

Fiskuppföljningar

Naturresursinstitutet bedömer de ekonomiskt viktigaste fiskbeståndens status och de faktorer som påverkar den. Fiskbestånden bedöms med hjälp av fångstatistik och permanenta uppföljningar. Arter som följs upp är Östersjölax och havsöring (Torne älv och Simo älv), bestånden av gös, abborre och sik i Östersjöns kustområde, ål, laxen i Tana älv och Neidenälven, öringen i Oulankajoki avrinningsområde samt Östersjöströmming och vassbuk. Naturresursinstitutets experter sammanställde också en bedömning av fiskarternas hotstatus år 2019 (Röda boken).

Information om fiskuppföljningarnas resultat ges med meddelanden. Tjänsterna Kalahavainnot.fi och webbsidan Fiskar och fiskerinäring på Naturresursinstitutets webbplats är mångsidiga informationskällor.

Skogstaxering och inventeringen av renbetesmarker

Riksskogstaxeringen (RST) ger information om skogsresurserna och skogarnas tillstånd. De långa tidsserierna om skogarnas tillstånd bildar grunden för ett hållbart skogsbruk. Utöver RST följer Naturresursinstitutet upp skogsskadorna och kartlägger förekomsten av skadegörare. Dessutom följer Naturresursinstitutet upp effekterna av biodiversitetsprogrammet för skogarna i södra Finland samt blomningen och kottskörden hos våra vanligaste trädarter. Med tio års intervaller görs en inventering av skogsförnyelsen i skyddsskogområden. Även inventeringen av renbetesmarkerna utförs med tio års intervaller. De följande resultaten av renbetesinventeringen publiceras i maj 2019.

Mer information om skogstaxeringarna finns på Metsäinfo och på webbsidorna om skogen på Naturresursinstitutet.fi.

Uppföljningen av skogsbär

Naturresursinstitutets prognoser för bärskörden bygger på ett nätverk av provrutor som omfattar 150–200 skogsområden och myrar runt om i Finland. I varje skogsområde finns fem permanenta provrutor på en kvadratmeter, och naturresursinstitutet räknar bärens blommor och kart samt mogna bär i varje provruta. Resultaten publiceras på webbplatsen Luke.fi flera gånger under bärsäsongen.

Tjänsten Marjahavainnot.fi är en tjänst avsedd för uppföljning av skörden av tre skogsbär: blåbär, lingon och hjortron. Till tjänsten insamlas observationer som medborgare i hela landet.

Jordbruksuppföljningar

Naturresursinstitutet ansvarar för selenuppföljningen. Selen är ett spårämne som är nödvändigt för människan. Undersökningar som gjordes på 1970-talet visade att befolkningens selenintag var klart under rekommendationerna. För att åtgärda detta har natriumselenat tillsatts i gödslingsmedel sedan år 1984, och selengödslingsnivån har ändrats utifrån uppföljningarna tre gånger, åren 1990, 1998 och 2007. Naturresursinstitutet följer dessutom upp förekomsten av växtskadegörare inom jordbruken under vegetationsperioden och informerar om förekomsterna på sin webbplats.

Uppföljningen av främmande arter

Nya främmande arter sprids från områden söder om Finland till följd av klimatförändringen och den internationella växthandeln. Som de mest oroväckande främmande arterna betraktas arter som kan trivas i Finlands klimat. Faran med främmande arter är att de kan tränga undan ursprungliga växt- och djurarter och hota den ursprungliga naturens biodiversitet. Vid uppföljningen av främmande arter och skogsskadegörare är det viktigt att medborgarna är uppmärksamma. Då kan bekämpningsåtgärder vidtas i ett tidigt skede.

Inventering av växthusgaser

Naturresursinstitutet producerar årligen uppgifterna om utsläpp och upptag i jordbrukssektorn och i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) till Finlands inventering av växthusgaser. Den ansvariga enheten för inventeringen av växthusgaser är Statistikcentralen och till inventeringen hör utöver Naturresursinstitutets ansvarssektorer även energi, industriella processer och avfallssektorn.

Bild i övre kanten: Jouni Hyvärinen, Naturresursinstitutet.

Läs också

Nyheter

Inga nyheter om detta ämne

Blogginlägg

Inga blogginlägg om detta ämne