Kväve är fortfarande ett näringsämne som begränsar skogarnas tillväxt i Finland. Det årliga kvävenedfallet är i södra Finland 3–4 kg/ha och i norra Finland 1–2 kg/ha. Kvävenedfallet är i många områden i Mellan- och Sydeuropa betydligt större än i Finland. De största nedfallsbelastningarna av kväve i Europa överstiger 30 kg/ha per år.

Skogsekosystemens kvävebalans är inom Finlands bakgrundsområden i allmänhet positiv. Med andra ord är nedfallet större än avrinningen och därför växer skogarnas kväveförråd långsamt. Kvävenedfallet kompenserar det näringssvinn som uppkommer vid skogsavverkning.

Enligt resultaten från uppföljningen av skogarnas hälsotillstånd är luften i nordligaste Finland allmänt taget ren. Tungmetallutsläppen från smältverken i Kola syns som förhöjda koppar- och nickelhalter i norra Lapplands natur.

Uppföljning av granskogar och tallskogar på olika håll i Finland

Luke följer skogsekosystemens tillstånd och verksamheten i 12 (delvis 14) uppföljningsskogar. Som uppföljningsområden har man valt granskogar och tallskogar på olika håll i Finland. I områdena följer man bland annat nedfallet av luftföroreningar, trädens skick och tillväxt, indikatorer för ekosystemets näringskretslopp och -avrinning, samt barr- och jordmånskemi. Dessutom följer man träden årstidsrytm och förändringar i undervegetationen.

Syftet är att undersöka och följa skogsekosystemets respons på naturliga och av människan orsakade stressfaktorer och utreda förhållandet mellan orsak och verkan när det gäller observerade förändringar. Av väsentlig betydelse för uppföljningen är tillförlitliga observationstidsserier, som gör det möjligt att påvisa förändringar och trender i miljön.
Uppföljningarna betjänar utöver forskningen också myndighetsrapporteringen

Den intensiva uppföljningen av skogsmiljöns tillstånd baseras på FN:s ekonomiska kommissions för Europa ICP Forests-program för övervakning, som inrättades för uppföljning av effekterna av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Programmet rapporterar också till processen Forest Europe.

Finland har deltagit i det internationella programmet för intensiv uppföljning av skogarna sedan 1995. Datalager som med enhetliga metoder har insamlats på olika håll i Europa kan utnyttjas för att tillfredsställa många aktuella både politiska och vetenskapliga behov av kunskap – till exempel om ekologiskt hållbart skogsbruk, anpassning till klimatförändringen, skydd av den biologiska mångfalden och effekterna av luftföroreningarna. ICP Forests-material kan man be att få använda avgiftsfritt av programmets tyska koordinator.

I Europa är antalet ICP Forests Level II-provytor för uppföljning för närvarande 250–800 beroende på definition enligt utrustningsnivå. Det internationella och nationella samarbetet är ganska livligt inom ICP Forests-, ICP Integrated Monitoring-, LTER- och LYNET-nätverken.

Bilden uppe på skärmen: Erkki Oksanen, Luke