Naturresursinstitutet publicerar riksomfattande fröskördsprognoser för tall, gran och björk.
Blomster- och fröskördsprognoserna gynnar särskilt beslutsfattandet inom skogsförnyelse och fröförsörjning. Prognosinformationen kan användas till exempel vid val av skogsförnyelsemetod. Med hjälp av prognoserna kan skogsägare bättre tidsplanera förnyelseavverkningarna och markberedningen så att träden är i stånd att ge en riklig och högklassig fröskörd.
Vid sidan av skogsbruket är även i synnerhet pollenallergikerna intresserade av prognoserna för björkens blomning. På basis av observationer av hanhängen får man en generell bild av hur mycket björkpollen våren eventuellt för med sig. Denna information hjälper bland annat pollenallergiker, läkemedelsindustrin och apoteken att förbereda sig på den kommande pollensäsongen.
Prognostiseringen av barrträdens blomningar och fröskördarna är en process bestående av många skeden. I den utnyttjas såväl modellering som mätningar av fröskördar, som gjorts i årtionden i skogen.
Bilden uppe på skärmen: Erkki Oksanen, Luke
Bakgrund till utarbetande av fröskördsprognoser
Prognostiseringen av barrträdens blomningar och fröskördarna är en process bestående av många skeden och den grundar sig på flera olika metoder. Den preliminära prognosen i det första skedet grundar sig på prognosmodeller för fröskörd som tagits fram i samarbete mellan Naturresursinstitutet och Östra Finlands universitet. Två modelltyper som omfattar hela landet har utarbetats för tall och gran. Dessa typer grundar sig på mätningar av fröskördar, som gjorts i årtionden, och på väderleksparametrar under två växtsäsonger innan blomningen.
Till stöd kräver modellerna knoppanalyser som utförs under vintersäsongen och i vilka antalet honblomknoppar av de kluvna toppknopparna fastställs med mikroskop. Vid behov kan fastställandet för gran även genomföras med röntgen. Det är möjligt att göra knoppanalyser på prover från såväl förnyelseytor i ekonomiskogar som från fröodlingar.
Röntgade granknoppar, bild: Sirpa Kolehmainen, Naturresursinstitutet, frölaboratoriet i Suonenjoki.
Tack vare metodens många skeden kan tillförlitligheten av prognoserna kontinuerligt göras exaktare då tidpunkten för fröfall närmar sig. Till exempel utvecklingen av tallfröet från blomning tills fröerna fälls ut tar nästan tre år, varför utarbetandet av tillförlitliga prognoser även förutsätter att kottar observeras i observationsbestånd för fröskörd i ett senare skede. Frökvaliteten och betydelsen av de skador som orsakats av skadeinsekter och mykoser kan vanligen uppskattas tillförlitligt först på hösten innan fröfallet.