Naturresursinstitutet (Luke) producerar uppskattningar av produktions- och användningsmöjligheter i skogarna till aktörer inom skogsbruket. Uppskattningarna bygger på uppgifter från riksomfattande skogsinventeringar.

Målet är att producera allt mångsidigare uppskattningar om hur skogsresurserna hållbart räcker till för olika ändamål, till exempel till skogsbrukets traditionella produkter, stockar och fiber, till bioraffinaderier och även till olika ekosystemtjänster. Den ekologiska och sociala hållbarheten har tills vidare beaktats i beräkningarna i form av bruks- eller optimeringsbegränsningar som ingår i inventeringsmaterialet.

Från och med den 8. riksomfattande skogsinventeringen, som blev färdig 1994 har avverkningsberäkningarna bearbetats med MELA programmet, som baserar sig på simulering av skogarnas utveckling och behandlingsalternativ samt optimering. Uppskattningarna av avverkningsmöjligheter inklusive kvalitetsrapporter kan studeras i internet via MELA Tulospalvelu (på engelska).

Avverkningsmöjligheterna är större än den i verkligheten avverkade volymen under senaste åren

De nyaste avverkningsberäkningarna baserar sig på data från den 12. riksomfattande skogsinventering, där fältarbetet gjordes under åren 2014–2018. Den största uthålliga avverkningsvolymen*) av gagnvirke och energived (SY) för skogsmark tillgänglig till virkesproduktionen uppskattades vara 80,5 mn m3/år för åren 2016–2025. För åren 2036–2045 uppskattas den nå en nivå på över 89 mn m3/år.

Den uppskattade avverkningsvolymen är högre än den i verkligheten avverkade volymen under senaste åren. Skogsindustrin använde i genomsnitt knapp 65 mn m3/år inhemsk gagnvirke (som fyller timmer- eller massaveddimensioner) under åren 2016–2018. Ytterligare användes det stamved som skogsflis i värme- och kraftannläggningar samt brännved i småhus knapp 9 mn m3/år.

*) Här tas till beaktande den teknisk-ekonomiska lönsamheten, skogsvårdrekommendationerna och olika begränsningar till skogsbruk såsom beslut om skogsskydd. Därtill förutsätts även att avverkningsvolymerna och nettointäkterna inte får minska under beräkningstiden.

Avverkningsvolym av stamved. Kicka på bilden för en förstoring.

Den största avverkningsvolymen utan krav på uthållighet eller lönsamhet

Den största avverkningsvolymen som skogvårdsrekommendationerna tillåter och utan att ställa krav på uthållighet och lönsamhet är den uppskattade volymen 140 mn m3/år för åren 2016–2025. Den största ekonomiskt lönsamma avverkningsvolymen av gagnvirke och energistamved (De största nettointäkterna NT) är 109 mn m3/år. Därmed blir det över en avverkningsreserv på 32 mn m3/år stamved som fyller gagnvirkesdimensionerna.

I beräkningen av den största uthålliga avverkningsvolymen är avverkningsreserven 60 mn m3/år och jämfört med den genomsnittliga avverkningsvolymen under åren 2016–2018 (TH) är avverkningsreserven drygt 67 mn m3/år

Avverkningsvolym av stamved och avverkningsreserv. Kicka på bilden för en förstoring.

Möjligheterna att öka avverkningar handlar främst om tallen

Under åren 2016–2018 var den genomsnittliga avverkningsvolymen av stamved 91 procent av den uppskattade största uthålliga avverkningsvolymen av stamved under perioden 2016–2025 och 85 procent av den uppskattade genomsnittliga nivån för hela trettioårsperioden 2016–2045. Största delen av skillnaden består av tallgagnvirke, framför allt talltimmer.

Ökade avverkningsmöjligheter finns för det mesta i Norra Finland. Också i Mellersta Finland finns det ökade möjligheter. Däremot på vissa håll av Södra Finland, spesiellt i Syd-östra Finland har den genomsnittliga avverkningsvolymen under åren 2016–2018 varit högre än den uppskattade största avverkningsvolymen av stamved för respektive områden. Man måste dock konstatera att jämförelseperioden på tre år är rätt kort i detta sammanhang.

Avverkningsstatistik (2016-2018) och i SY-beräkningen (2016-2045) uppskattade avverkningsvolymer. Kicka på bilden för en förstoring.

 

Bilden uppe på skärmen: Erkki Oksanen, Luke.