Skogspolitiken är ett sätt att styra skogsägarnas val och användningen av skogarna i den riktning som är önskvärd för samhället.

Även om skogspolitiken är ett nationellt beslutsområde och Europeiska unionen (EU) inte har någon gemensam skogspolitik har EU och internationella fördrag en inverkan på innehållet i den nationella skogspolitiken bland annat via klimat-, miljö- och energipolitiken.

Dessa mål kan delvis stå i konflikt med varandra: å ena sidan krävs det ökat skydd av skogar och ökade kolsänkor, å andra sidan förväntas det produceras allt mer virke för industrins och energiproduktionens behov. I den nationella skogspolitiken strävar man efter att samordna dessa motstridiga mål.

Naturresursinstitutet stöder utformningen av skogspolitiken på många sätt

I Finland är stödet för primärproduktionen inom skogsbruket litet. Statens direkta stöd till finansieringen av skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten inom det privata skogsbruket har sedan 1970-talet i reala termer uppgått till knappt 60 miljoner euro. Incitamentssystemet för skogsbruket omarbetas för närvarande, och Naturresursinstitutet bidrar med bakgrundsutredningar för detta arbete.

Många olika slags politiska åtgärder utformas för att begränsa klimatförändringen såväl globalt, på EU-nivå som nationellt. Skogarna har en viktig roll när det gäller att både binda och lagra kol. I EU:s energi- och klimatpolitik som är under beredning finns det för första gången planer på att ge skogarna en roll även i EU:s utsläppsminskningar genom att inkludera skogarna i utsläppsmålet med hjälp av en så kallad referensnivå.

Naturresursinstitutet ansvarar för inventeringen av växthusgaser inom jordbruks-, markanvändnings- och skogssektorn. Till Naturresursinstitutets uppgifter hör även att uppskatta en referensnivå för Finland. Dessutom framställer Naturresursinstitutet olika scenarioanalyser om vilka effekter användningen av skogar har på kolförråd och kolsänkor.

Naturresursinstitutet har utvecklat modellen FinFEP, som omfattar sektorerna skogsbruks- och energipolitik, för att bedöma olika scenarier och politiska effekter. Modellen har använts i flera framsynsanalyser och policystudier och den utvecklas alltjämt.

Naturresursinstitutet analyserar även marknaden för skogsindustriprodukter och virkesmarknaden och publicerar en konjunkturrapport två gånger om året. Prognosen fungerar som beslutsunderlag för olika aktörer inom skogssektorn. Naturresursinstitutet är ansvarig också för den årliga landrapporten till FN/UNECE om den finska skogssektorns nuläge och kortsiktiga prognoser .

Skogsbruket påverkar skogarnas biologiska mångfald. Syftet med handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) är att stoppa tillbakagången hos naturtyperna med skog och skogsarter och etablera en gynnsam utveckling för den biologiska mångfalden. Naturresursinstitutet följer upp och rapporterar om METSO-programmets genomförande, effekter och utvecklingsbehov och tar fram forskningsdata som stöd för genomförandet av programmet.

Den skogspolitiska forskningen stöder i första hand beslutsfattare, men på det praktiska planet även skogsbrukare och intresseorganisationer. Även medborgare och medborgarorganisationer är intresserade av effekterna och kostnaderna av politiska beslut.