Man uppskattar att det i Finland lever cirka 50 000 arter, när man räknar ihop alla djur-, växt- och svamparter. Av dessa lever cirka 20 000 arter i skogarna. Cirka 2 250 av skogsarterna är hotade i olika hög grad. De mest hotade skogsarterna finns bland svampar och ryggradslösa djur.

Artrikedomen och artsammansättningen påverkas av i vilket utvecklingsskede skogen befinner sig. Artmängden är som störst genast efter en kraftig störning, till exempel en skogsbrand eller en kalavverkning. I en gammal naturskog är artmängden å sin sida klart större än i en gammal ekonomiskog. Skillnaden beror till stor del på att det i en gammal skog finns mera död ved.

Skogsbruket, klimatförändringen och förändringarna i jordbruksmiljöerna påverkar den biologiska mångfalden

Över en tredjedel av de hotade arterna i Finland är skogsarter. Skogens biologiska mångfald försvagas mest av skogsnäringen. Denna har klart minskat de naturliga störningarna såsom skogsbränder samt mängden gamla träd och förekomsten av murken ved.

Även klimatförändringen är ett påtagligt hot mot den biologiska mångfalden. Klimatförändringen ändrar arternas utbredningsområden och kan leda till att arter dör ut. Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC uppskattar att en 2–3 graders uppvärmning av jordens medeltemperatur fram till 2100 ökar risken att dö ut för 20–30 procent av jordens organismer.

monimuotoisuus-kuva-reijo-penttila
Bild: Reijo Penttilä, Luke

Också beskogningen och buskvegetationens utbredning i jordbruksmiljöerna till exempel på ängar, vallar och i hagar försvagar naturens mångfald. Områdena växer igen med buskar eftersom antalet betande djur har minskat. Nästan en fjärdedel av de hotade arterna kräver ängar, torrängar och hagar eller någon annan traditionsmiljö som habitat.

Biologisk mångfald kan upprätthållas även i ekonomiskogar

Forskningsresultat tyder på att skogsodlingsskötselmetoder som imiterar skogens naturliga störningar och utveckling förbättrar arternas livsmöjligheter i ekonomiskogar. I denna form av skogsvård är olikåldrig skog mycket viktig. Utöver art- och rekreationsnyttorna kan skötsel av olikåldriga bestånd på lämpliga ståndorter och situationer vara fullt jämförbar med skogbruk med likåldriga bestrånd när det gäller det ekonomiska resultatet. Naturliga störande faktorer i skogarna är till exempel skogsbränder, vindfällen och mindre insekts- och svampskador.

Vid naturvård i ekonomiskogar kan man främja den biologiska mångfalden till exempel genom att avlägsna gran i lundskogar, lämna kvar murken ved vid avverkningar, lämna ett större antal naturvårdsträd på avverkningsområden eller hyggesbränna. Naturen kan även vårdas genom tilltäppning av diken och rekonstruering av dikade myrar till naturtillstånd.

Luke forskar i rekonstruering av naturen och genomför uppföljningen av METSO-programmet

Syftet med handlingsplanen för den biologiska mångfalden i södra Finlands skogar (METSO) är att stoppa tillbakagången i de skogiga naturtyperna och skogsarterna och etablera en gynnsam utveckling för den biologiska mångfalden före 2025. Naturresursinstitutet samlar in och rapporterar uppföljningsinformation om hur METSO-programmet förverkligas. Man producerar även forskningsinformation om hur målsättningarna i programmet förverkligas och om utvecklingsbehov, både ur ett socioekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Bilden uppe på skärmen: Reijo Penttilä