Fiskodling i cirkulerande vatten blir allt populärare i världen.  Orsakerna är miljövänlighet och möjligheten att odla fisk i optimala förhållanden året runt.

Fiskodling i cirkulerande vatten är en metod där vatten sätts i cirkulation genom att pumpa det mellan odlingsbassängen och en reningsanläggning. Metoden sparar vatten eftersom behovet av nytt vatten endast utgör 1–2 procent av det cirkulerande vattnets mängd. Vid odling i cirkulerande vatten kan man med hjälp av den teknik som renar vattnet också minska näringsbelastningen på ett betydande sätt. Fosforutsläpp utgör vanligtvis cirka 20 procent av normal fiskodling. Det är svårare att avlägsna kväve, men tekniken utvecklas hela tiden.

Odling i cirkulerande vatten kräver stora investeringar bland annat i teknik. Också underhållskostnaderna är stora på grund av till exempel energiförbrukningen. På grund av detta har metoden inte ännu blivit konkurrenskraftig vid odling av massarter såsom regnbågslax. Hittills har man i Finland vid odling i cirkulerande vatten odlat värdefullare arter såsom stör, röding, sik och gös.

På Naturresursinstitutets fiskodlingsanläggning i Laukas fungerar en test- och forskningsmiljö för odling i cirkulerande vatten. I utvecklingsmiljön kan man söka lösningar tillsammans med företagare. Med hjälp av den kan man utveckla och testa tekniska lösningar för fiskodling och ta reda på biologiska gränsvärden som är viktiga vid fiskodling. I fiskodlingsanläggningen kan man också utveckla foder för vattenbruk med hjälp av en anordning som mäter vattnets kvalitet och på så sätt modernisera produktionen.

Bilden uppe på skärmen: Lukes bildarkiv

Läs också