M74 är en förökningsstörning som drabbar laxarna som gjort sin födovandring i Östersjön. M74 framkommer som symptom och dödlighet hos nykläckt yngel, dvs. gulesäcksyngel. Dödligheten hos gulesäcksyngel förorsakas av brist på tiamin (vitamin B1) i rommen.

Naturresursinstitutets (Luke) forskning har påvisat att bristen på tiamin uppstår då laxens näringsfisk har hög fetthalt. Till följd av det är tiaminhalten i näringen alltför liten i förhållande till energimängden och de omättade fettsyrorna.

Orsaken är riklig, fet fisknäring

En överdriven mängd vassbuk i fodret till lax ökar förekomsten av M74-syndromet och dess intensitet. I tider med stora mängder ung vassbuk i havet får laxen mest fetthaltig, energirik näring. Ju fetare fisk laxen äter desto mer tiamin behövs.

En stor mängd omättade fettsyror och en alltför liten mängd tiamin ökar risken för oxideringsreaktioner i fetter som förbrukar tiamin. Tiaminreserverna minskar därför för mycket under laxens långa lekvandring och fasta före leken. Till rommen överförs så lite tiamin från honan, att det inte räcker till för avkomman till slutet av gulesäcksyngelstadiet.

Förekomsten av M74-syndromet kan förebyggas genom att man håller torskbestånden stabila samt starka och vassbuksbeståndet måttligt.

M74-syndromet drabbade laxen värst i början och mitten av 1990-talet. Att återställa de få bestånden av naturligt förekommande lax krävde massiva insatser på. Redan priset av sättfiskarna är mer än 10 miljoner euro i dagens pengar.

Naturresursinstitutet förutser och följer upp förekomsten av M74

Det är viktigt att förutse syndromet och följa upp det årligen, eftersom M74-syndromet kan öka i kraft när som helst. Luke fiskar därför årligen lax som stiger upp för att leka i Simojoki. Tiaminhalten i obefruktad rom fastställs för att förutse M74 och för att konstatera att dödligheten bland gulesäcksyngel är dödlighet till följd av M74. Rommen kläcks till yngel i fiskodlingsanläggningen i Keminmaa. Beroende på situationen kan också lax som leker i Torneälven och Kymmene älv följas upp. Luke utvecklar och förenhetligar tillsammans med Sverige uppföljningen av M74 och utfärdande av direktiv för observation av tiaminbrist. Rom tas även av lax som leker i älvar på svenska sidan av Bottniska viken för analysering av tiamin i Finland för att förutse M74.

Uppgift om den årliga intensiteten av M74 behövs för utvärdering av läget för naturlaxbestånden, vid planeringen och regleringen av laxfiske samt för bildande av moderfiskstim och produktion av vandringsyngel för vattenbruk.

Luke är ansvarig för att trygga bevarandet av vilda laxbestånd bl.a. genom att upprätthålla moderfiskbestånd och producera yngel för utplantering som stärker naturbestånden eller utplantering för etablering. När M74 blir starkare ska rom/gulesäcksyngel skötas med tiamin för att undvika förlust av yngel när moderbestånden förnyas samt vid produktion av yngel för fortsatt odling bland annat för utplantering.

Internationella havsforskningsrådets arbetsgrupp för lax- och havsöring (ICES WGBAST) behöver årligen prognosen för och information om av M74 orsakad dödlighet vid utvärdering av läget för laxbestånd och en på basis av detta uppgjord rekommendation om fiskekvot för lax. Arbetsgruppen har använt uppgifter om M74-uppföljningen i Finland vid beskrivning av inverkan av M74 på alla laxbestånd i olika åar och älvar i Bottniska viken. M74-informationen torde kunna användas retroaktivt för att beskriva förhållandena mellan förekomsten av pelagiala fiskbestånd i Östersjön.

Förekomsten av M74-syndromet hos laxen från älvar som mynnar ut i Bottenviken (innehåller faktor av älvarna Simo, Torne, Kemi och Ii) i år 1985/1986–2017/2018 (lekår/kläckningsår). Graf: Pekka J. Vuorinen.

Förklaringar till figuren:

Tiamin = median koncentration (nmol/g) av fritt tiamin (vitamin B1) i obefruktade rommen.

M74(100%)-moderfiskar = andelen honor (%), vars koncentration av fritt tiamin i rommen < 0,2 nmol/g eller hela avkomma har dött.

M74-moderfiskar = andelen honor (%) vars koncentration av fritt tiamin i rommen ≤ 1,0 nmol/g eller avkomma har haft M74-symptom och en del av avkomma har dött.

GSY-dödlighet = genomsnittlig dödlighet bland gulesäcksyngel till honor (%); den lodräta sträckan beskriver medeltalets medelfel (SE).

Tidsaxeln anger inom parentes antalet honor dvs. rompartier respektive år.

Moderspecifik dödligheten av ynglen från lax av Simoälven finns sedan våren 1986. Tiamin koncentration i rommen har analyserat sedan hösten 1994.

Bilden uppe på skärmen: Pekka J. Vuorinen.