Nyheter Fisk

Enligt Naturresursinstitutets uppföljningar var laxuppgången i Tana älv mycket dålig i sommar, precis som i fjol. Det sågs ingen återhämtning från bottennoteringen 2019 för smålax, eller grilse, som återvänder till älven efter ett år i havet. Likaså minskade mängden mellanlax, dvs. laxar som tillbringat två år i havet. Den dåliga laxuppgången avspeglades inte bara i antalet leklaxar i biflödena, utan också i fångsterna.

Enligt de preliminära resultaten av laxräkningen på ekolodsstationen i Polmak stannade antalet uppvandrande laxar på cirka 15 000 fiskar. I fjol räknades drygt 21 000 laxar och 2018 var antalet cirka 32 500 laxar.

– Vi har sett en mycket dålig laxuppgång åren 2019–2020 med tanke på Tana älvsystems storlek och produktionsområdenas omfattning. Antalen uppvandrande blanklaxar kan ställas i relation till den totala laxfångsten i Tana älv år 2000, som var ett gott laxår, då fångsten i sig uppskattades till 60 000 laxar, säger Panu Orell, som är forskare på Naturresursinstitutet.

De små mängderna blanklax och speciellt grilse sågs tydligt i laxräkningarna som utfördes av ytdykare i Tana älvs biflöden. Antalet leklaxar var mycket små i de tre biflöden där man följer upp laxbeståndet; i Ylä-Pumankijoki och Nilijoki var antalen de minsta under hela uppföljningstiden (2003–2020). Även i Akujoki var leklaxarna nästan lika få som bottenåret 2019.

Turisternas fångst på samma nivå som i fjol

Fisketuristerna på den finska sidan av Tana och Enare älvar drog upp en laxfångst på knappt 8 000 kilo. Fångstnivån var i stort set densamma som de två föregående åren.

− Trots att laxuppgången var sämre än under de två föregående åren var fisketuristernas laxfångst i kilo ungefär densamma, främst på grund av att det proportionellt sett fanns mer stora laxar som vandrade upp i Tana älv säsongen 2020, säger Orell kertoo.

Överlag har fångstmängderna för fiskturisterna i Tana älv varit små 2017–2020, vilket delvis är en följd av den nya fiskestadgan. Den medförde kraftiga begränsningar på fisket. Införandet av stadgan skedde vid en läglig tidpunkt, för utan den skulle en ännu mindre andel av de få laxar som vandrar upp i Tana älv klara sig fram till lekområdena.

Varför är det så ont om lax?

Orsakerna bakom det dystra läget för laxbestånden i Tana älv är inte helt kända. Hittills har man inte sett några tecken på en dramatisk minskning i produktionen av parr, stirr och smolt, utan utifrån data från uppföljningen har yngelproduktionen varit på normal nivå. Det tyder på att de största problemen med tanke på laxarnas överlevnad de senaste åren har funnits i havet.

− Förändringarna i förhållandena till havs, såsom vattentemperaturen, tillgången till näring, fisksjukdomar och predation har en stor inverkan på antalet återvändande laxar och därmed på laxbeståndens tillstånd, säger Orell.

I många av de sydligare laxälvarna har laxarnas överlevnad i havsfasen uppvisat en negativ trend de senaste två–tre årtiondena och allt färre utvandrande smolt återvänder för att leka i den älv där de föddes. Det är möjligt att liknande problem har drabbat laxbestånden i Tana älv de senaste två–tre åren. Frågan utreds i samarbete med norska forskare.

Rapport om laxbeståndens tillstånd utkommer senare i år

De slutliga resultaten av laxuppföljningen i Tana älv kommer att publiceras senare i år. Då offentliggörs exaktare uppgifter om fiskarnas fångster i Finland och Norge samt resultat av laxräkningarna som gjorts i olika delar av älvsystemet med videoobservationer och ekolodning.

Den finsk-norska uppföljnings- och forskningsgruppen i Tana älv publicerar uppföljningsresultaten och uppskattningarna av laxbestånden i december 2020. Rapporten läggs ut på Naturresursinstitutets webbplats på luke.fi/tenojoen_tutkimusryhma