Nyheter Jordbruk

Vilka är de vanligaste och skadligaste ogräsväxterna på vårsådda sädesåkrar? På vilket sätt har ogräsfloran förändrats och varför? Svar på de här frågorna söks på cirka 300 gårdar i södra och mellersta Finland 2020–2022. Det handlar om den femte omgången av ogräsinventeringen som inleddes 1961.

Ogräsinventeringen genomförs på sammanlagt 16 områden och cirka 600 vårsådda sädesåkrar söder om linjen Nivala-Vieremä-Kides. De aktuella uppföljningsområdena sommaren 2021 är Itis, Kihniö-Parkano, Kides, Letala, Tammela och Vieremä. Fältinventeringarna inleds i mitten av juli.

– Inventeringen omfattar både djurhållande gårdar och gårdar med växtproduktion. Ekologiska gårdar har varit med sedan 1990-talet. Bönderna har själva fått besluta om hur de brukar de skiften som omfattas av uppföljningen och vilken typ av växtskydd de använder. Vi får uppgifterna om odlingsåtgärderna från bönderna och från Livsmedelsverkets databaser, säger specialforskare Jukka Salonen på Naturresursinstitutet.

– Bönderna följer med plantuppslaget av ogräsväxter på åkrarna, överväger om det behövs kemisk ogräsbekämpning och med vilket preparat, och hoppas på att vädret är tjänligt när det är dags för ogräsbekämpning, även med mekaniska metoder, säger forskaren och bonden Heikki Jalli, som i sommar inventerar ogräsväxter i trakten kring Letala.

Ogräsfloran förändras – arter från 1960-talet går tillbaka

Med tanke på växtskyddet är det viktigt att känna till vilka ogräsarter som är vanligast och förekommer rikligt, för att det ska vara möjligt att hantera olägenheten. På grund av skillnaderna i artsammansättningen behövs regional precisering av rådgivningen kring växtskyddet. Å andra sidan gynnar en mångsidig ogräsflora också naturen på åkrarna över lag.

Många gårdar har strukit vallodling från växtföljden, vilket har inneburit en tillbakagång för sådana växter som var vanliga på 1960-talet, som revsmörblomma, röllika och skräppor. De ettåriga växter som var vanligast då – svinmålla, åkerspärgel och dån – orsakar fortfarande problem på ekologiska odlingar, men på konventionella sädesåkrar kan man råda bot på dem med kemiska bekämpningsmedel.

Klimatuppvärmningen och ändringarna i odlingssystemen och urvalet av växtskyddsmedel påverkar ogräsfloran. Reducerad bearbetning och direktsådd är faktorer som medfört ändringar i ogräsets artsammansättning.

– Den här gången tittar vi särskilt på hur vanligt herbicidresistens är i Finland. På 1960-talet hade man precis börjat använda herbicider, alltså ogräsbekämpningsmedel, mer allmänt. Till följd av upprepade behandlingar har en del ogräs utvecklat resistens, det vill säga motståndskraft, mot herbicider med en viss verkningsmekanism. I fjol påträffade vi bland annat resistenta våtarv på uppföljningsåkrar, säger forskare Pentti Ruuttunen.

Data om växtligheten och växtskyddet som samlas in i samarbete med odlarna är värdefulla både nationellt och internationellt.

Ogräsinventeringen genomförs i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen. Uppgifter om inventeringen från enskilda gårdar och åkrar används endast för forskning.