Nyheter Jordbruk, Mat, Statistik

Torkan i juli försämrade utsikterna för spannmålsskörden till normal nivå. Potatisskörden å sin sida drabbades av de exceptionella frostnätterna i juli. Höstens skördeutsikter är goda för höstsäden, det vill säga höstrågen och -vetet. Rågskörden förväntas bli den största på närmare trettio år.

– Den uppskattade spannmålsskörden på 3,5 miljarder kilo motsvarar genomsnittet för de senaste fem åren. År 2018 var skörden sämst under hela 2000-talet, så årets spannmålsskörd blir ungefär en fjärdedel bättre än den, konstaterar överaktuarie Anneli Partala på Naturresursinstitutet.

Torkan i juli försämrade utsikterna för havreskörden jämfört med den tidigare bedömningen från mitten av juli. Variationerna i skörden är stora till och med mellan närliggande åkrar. De exceptionella frostnätterna i juli försämrade också potatisskörden som växer under jord.

Rekordstor rågskörd

Trots att odlingsarealen för råg är minst av de fyra huvudspannmålen i Finland är skörden viktig för de finländska hushållen. Rågskörden uppskattats bli nästan 160 miljoner kilo och täcker enligt beräkningarna den inhemska konsumtionen i ett och ett halvt år. Senast 1990 var rågskörden så här god. Andelen råg av hela spannmålsskörden är cirka fem procent.

Korn odlas på den största arealen i Finland. Odlingsarealen för korn har varit mindre än i år endast två gånger tidigare under 40 år. Kornskörden uppskattas bli nästan 1,5 miljarder kilo och utgör fortfarande mer än 40 procent av hela spannmålsskörden. Havreskörden ser ut att bli genomsnittlig, cirka en miljard kilo.

Foto: Paula Häyrinen

Sparsamt med rybs och raps

Rybs- och rapsskörden förväntas bli den sämsta på 40 år. Skördevolymen på cirka 40 miljoner kilo är mindre än en fjärdedel av rekordskörden 2006. Odlingsarealen för rybs och raps är den minsta sedan 1979 och hektarskörden är liten.

Minsta potatisskörden på fyra år

Med undantag av tidig potatis har potatisen ännu inte skördats. Odlingsarealen för potatis är lika stor som tidigare, men höstens skörd försämras av frostnätterna i juli. Frostnätternas inverkan på skörden klarnar i samband med skörden som börjar i september. Potatisskörden uppskattas bli den tredje minsta på de senaste 30 åren – cirka 550 miljoner kilo.

Ensilageskörden god i början av sommaren

Den varma försommaren fick vallväxterna att växa väl före midsommar och den första ensilageskörden, liksom också höskörden, var god och kvaliteten var utmärkt. Vallväxterna led av torkan i juli och den andra skörden blev knapp. En del av vallarealen kommer att skördas en tredje gång under hösten och i regioner som fått regn förväntas den tredje skörden bli god.

Bakgrund till statistiken

Naturresursinstitutets skördestatistik i augusti grundar sig på de lokala ProAgria Centralernas experters bedömningar av sina regioner. Bedömningarna beskriver situationen den 26 augusti. Visuella uppskattningar samt lokal sakkunskap ligger till grund för de kommunspecifika bedömningarna. Arealerna för odlingsväxter grundar sig på läget i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem som upprätthålls av Livsmedelsverket.

Följande skördestatistik, som bygger på data från gårdarna, publiceras den 22 november 2019. Då utökas statistiken och preciseras med regionala skördeuppgifter. Samtidigt görs en preliminär uppskattning av skörden enligt Livsmedelsverkets kvalitetskriterier. Den slutliga skördestatistiken 2019 färdigställs i början av 2020.