Nyheter Ekonomi, Jordbruk, Statistik, Trädgård

Enligt naturresursinstitutets (Luke) lönsamhetsbokföring ökade lantbruks- och trädgårdsföretagens företagarinkomst under året 2018 med i medeltal ungefär åtta procent, till 17 500 euro årligen. Summan på företagarinkomsten från samtliga lantbruks- och trädgårdsföretag i Finland ökade från 516 till 529 miljoner euro. Lönsamhetskvoten ökade från 0,4 till 0,42. Lönsamheten är fortfarande anspråkslös, vilket även påvisas av att avkastningen på det totala kapitalet var negativ med -1,6 procent.

– Under 2018 ökade avkastningarna på lantbruks- och trädgårdsföretagen till följd av bland annat en genomsnittlig ökning av egendomarnas storlek med tre procent till 160 900 euro. Å andra sidan ökade kostnaderna med 2,56 procent till 185 200 euro. Följaktligen förblev skillnaden mellan avkastningarna och kostnaderna nästan konstant med en förlust på 24 400 euro. Försäljningsavkastningarna och/eller understöden borde ha varit i motsvarande mån högre och/eller kostnaderna lägre för att ett nollresultat skulle ha uppnåtts, konstaterar forskningschefen för Lukes lönsamhetsbokföring, specialforskare Arto Latukka.

Foto: Lukes arkiv

Företagarinkomsten fortsatte att öka

Då kostnaderna för företagarfamiljens eget arbete samt kapitalet dras ifrån kostnaderna blev företagarinkomsten i genomsnitt 17 500 euro per företag och år. Företagarinkomsten ökade med ungefär åtta procent jämfört med år 2017.

Enligt Latukka räcker en företagarinkomst på 17 500 euro till att ge företagarfamiljen en ränta på 1,5 procent och en timersättning inklusive bikostnader på 6,7 euro.  Lönsamhetskvoten på 0,42 visar att ersättningarna förblev på 42 procent från målsättningarna som var 3,69 procent i ränta på det egna kapitalet och 16 euro för en arbetstimme.  Målsättningen för timlönen baserar sig på den ersättning inklusive bikostnad som betalas till en lantbruksarbetare.

År 2018 steg lönsamhetskvoterna för spannmålgårdarna och gårdarna med övrig växtodling till en nivå på 0,4, för gårdarna med fårskötsel till 0,27, för växthusföretagen till 0,96 och för fjäderfägårdarna till 1,12.  Skillnaderna i lönsamhet mellan olika år kan för fjäderfägårdarnas del bero på att beräkningsurvalet är litet. På mjölkgårdarna och de övriga gårdarna med nötboskap sjönk lönsamhetskvoterna till 0,36 respektive 0,39 och på svingårdarna till 0,62. År 2018 ökade den genomsnittliga lönsamhetskvoten för lantbruks- och trädgårdsföretagen från 0,4 till 0,42. Enligt de aktuella prognoserna kommer emellertid lönsamheten år 2019 att sjunka till utgångsnivån.

Andelen eget kapital av  tillgångarna inom lantbruket och trädgårdsodlingen, det vill sägasoliditeten , var 72 procent vilket betyder att skuldsättningen inte i genomsnitt har ökat inom branschen. Ett undantag från de övriga utgör växthusföretagen med en soliditet på 39 procent. Investeringsbidragen ingår i det egna kapitalet och höjer för sin del soliditeten, men ökar också avskrivningskostnaderna. Ett belopp som motsvarar de här avskrivningarnas andel av investeringsbidragen inkomstförs emellertid varje år.   På det här viset förminskas inte företagarinkomsten av de avskrivningar som orsakas av investeringsbidragen.

Information på nättjänsten Ekonomidoktorn

Uppgifterna baseras på Lukes årliga beräkningar av lönsamhetsbokföringsresultaten.  Resultaten för år 2018 beräknades med siffrorna från 725 bokföringsgårdar som vägts att representera ekonomin på de största 33 800 lantbruks- och trädgårdsföretagen i Finland. Detaljerade resultat presenteras på webbsidan Ekonomidoktorn under rubrikerna Jordbruks- och trädgårdsproduktion och Lantbrukets Totalkalkyl. Några centrala nyckeltal finns också på Lukes stat.luke.fi-sidor.