Nyheter Landsbygd, Skog

Coronapandemin som håller på att ge med sig samt fortsatta ekonomiska stimulansåtgärder avspeglas på världsekonomin och ökar produktions- och exportvolymerna för skogsindustriprodukter 2021. I Finland behöver industrin allt mer virke, vilket ökar virkesuttaget, höjer rotpriserna samt förbättrar sysselsättningen och stärker företagens lönsamhet. Enligt Naturresursinstitutets konjunkturrapport för skogssektorn kommer ökningen av produktions- och exportvolymerna att plana ut 2022.

Sågvaror produceras mer än tidigare

Efterfrågan på sågvaror har överträffat förväntningarna under coronapandemin, till den grad att världspriserna på sågade barrträvaror slog nya rekord våren och sommaren 2021. Även exportpriset på finländska sågvaror har stigit snabbt. På många marknader är pristoppen emellertid nådd, vilket avspeglas på utvecklingen av exportpriserna på sågvaror under slutet av året. Trots att pristrenden vänder förväntas det genomsnittliga exportpriset för sågvaror för helåret 2021 vara 38 procent högre än år 2020.

Tack vare den stora efterfrågan på sågvaror ökar sågvirkesproduktionen i Finland till 12 miljoner kubikmeter 2021. Samtidigt förväntas exporten av sågvaror öka till 9,2 miljoner kubikmeter. Efterfrågan på sågvaror förväntas vara fortsatt stark på exportmarknaden även 2022, men det genomsnittliga exportpriset antas sjunka med cirka tjugo procent jämfört med 2021 års nivå. Produktionen och exporten av sågvaror fortsätter att öka 2022 när mer sågkapacitet tas i bruk.

År 2021 förväntas det genomsnittliga exportpriset på plywood stiga med fem procent jämfört med ifjol, samtidigt som export- och produktionsvolymerna ökar med cirka tjugo procent. År 2022 förväntas såväl exportpriset som produktions- och exportvolymerna för plywood minska något jämfört med innevarande år.

Prisuppgång för exporterad massa

Till följd av den ekonomiska tillväxten har efterfrågan på papper ökat i Europa efter den kraftiga nedgången i fjol. Även volymerna för exporten från Finland har återhämtat sig, och nedstängningarna av pappersmaskiner har haft en mindre effekt än förväntat. Pappersproduktionen och -exporten uppvisar i år en liten ökning jämfört med ifjol, men nedstängningen av bruket i Veitsiluoto kommer att ge en minskning nästa år. Exportpriset på papper kommer att stiga i år och nästa år till följd av högre efterfrågan, minskande utbud och ökande råvarukostnader. Kapacitetsutnyttjandet ökar kraftigt jämfört med ifjol till följd av de betydande kapacitetsnedskärningarna i Europa.

Den växande e-handeln har ökat efterfrågan på kartongprodukter, och ökningen förväntas fortsätta den närmaste framtiden. I Finland ökar produktionskapaciteten för kartong i år då Stora Enso kört igång produktionen av kraftliner i Uleåborg, vilket ökar produktions- och exportvolymerna med 14 procent. Nästa år kommer ökningen att vara mindre. Om man ser till exportvärdet kommer kartong i år att gå om papper som Finlands viktigaste skogsindustriprodukt.

Exporten av massa kommer i år att öka med nio procent jämfört med i fjol. Ökningen hänför sig till en högre efterfrågan på slutprodukter som tillverkas av massa. Massaexporten fortsätter att öka nästa år, men dock mindre än i år. Världspriset på massa har varit rekordhögt, och det genomsnittliga exportpriset på massa landar på 36 procent högre än i fjol. Nästa år kommer priset att sjunka, men fortfarande ligga på en hög nivå.

Ökande uttag av industrivirke

Det råder en högkonjunktur på virkesmarknaden 2021. Den positiva utvecklingen drivs framför allt av en stark efterfrågan och en hög prisnivå i synnerhet på sågvaror, men även på massa på världsmarknaden. År 2021 uppgår uttaget av industrivirke till nästan 66 miljoner kubikmeter. De genomsnittliga rotpriserna på barrsågtimmer stiger med 10–11 procent och på massaved med 4–6 procent. Importen av rundvirke ökar något jämfört med i fjol.

År 2022 förväntas uttaget av industrivirke ligga på ungefär samma nivå som i år. Till det bidrar avverkningar av tidigare köpta virkesbestånd, en betydande kapacitetsökning inom sågindustrin och minskande import av rundvirke från Ryssland. De genomsnittliga rotpriserna på barrsågtimmer minskar med 4–7 procent i takt med prisnedgången för sågvaror. Prisnedgången för massa leder till att rotpriserna för massaved minskar med 3–4 procent.

Rysslands importrestriktioner i form av höga exporttullar leder till att importen av barrundvirke från Ryssland till Finland upphör från och med 2022. Likaså minskar importen av björkmassaved till Finland då rundvirkesimporten minskar med 12 procent.

Till följd av de större avverkningsvolymerna och prisuppgången vid rotköp ökar bruttorotprisinkomsterna från enskilda skogar till 2,2 miljarder euro 2021. År 2022 kommer bruttoprisinkomsterna att backa till två miljarder euro till följd av att rotpriserna minskar.

Ökande användning av skogsflis och träpellets

Till följd av de kyliga temperaturerna under första halvåret förväntas förbrukningen av skogsflis öka med två procent i år och 4–5 procent nästa år. Utfasningen av energitorv och de stigande priserna på utsläppsrätter kommer att ge en betydande ökning i förbrukningen av skogsflis de närmaste åren.

Den inhemska förbrukningen och produktionen av träpellets förväntas fortsätta att öka i år och nästa år, då nya pelletsanläggningar tas i bruk för att ersätta fossila bränslen.

Skogssektorns centrala prognosvariabler 2020–2022p.*

2020 2021p 2022p
förändring i % från föregående år
Sågade trävaror av barrträ produktion -5 10 2
export -8 12 2
exportpris -2 38 -20
Plywood produktion -9 18 -3
export -9 17 -3
exportpris -4 5 -1
Massa produktion -8 8 1
export -7 9 4
exportpris      -18 36 -6
Papper produktion -25 1 -7
export -26 1 -7
exportpris -7 1 1
Kartong produktion 0 14 2
export 0 14 2
exportpris -3 2 3
Industrivirkets avverkningar -8 13 -1
Import av råvirke (innehåller flis) 4 1 -12

*Nominella prisförändringar. Källor: Skogsindustrin rf, Tullen och Naturresursinstitutet (prognoser)

 

Genomsnittliga nominella rotpriser i privatskogarna 2020–2022p.

Virkessortiment 2020 2021p 2021p/2020 2022p 2022p/2021p
€/m³ €/m³ % €/m³ %
Talltimmer 55,0 61,1 11 58,6 -4
Grantimmer 59,1 64,9 10 60,3 -7
Björktimmer 43,4 45,1 4 44,1 -2
Tallfiber 17,6 18,5   5 17,9 -3
Granfiber 19,9 20,7   4 19,8  -4
Björkfiber 16,9 17,9   6 17,2  -4

Källa: Luke