Nyheter Jordbruk, Statistik

Efter den regniga sommaren ger ännu en varm sensommar med lite regn möjligheter till en måttlig spannmålsskörd på cirka 3,5 miljarder kilo. Spannmålsskörden skulle då vara 16 procent lägre än i fjol. Däremot kan man förvänta sig en större skörd av rybs, raps, ärter och bondbönor än i fjol.

Den uppskattade spannmålsskörden på 3,5 miljarder kilo är den minsta på fem år. I år har spannmål såtts på en cirka fem procent mindre areal än i fjol. Minskningen i den totala spannmålsskörden beror ändå mer på en liten hektarskörd än på den minskade såddarealen. Särskilt uppskattningen av hektarskörden av korn (3 100 kilo per hektar) är sämre än normalt. Under de närmaste veckorna kommer tröskningen av spannmål i full gång, om den inte försenas av regn. De kommande veckorna blir avgörande för om de nuvarande skördeuppskattningarna förverkligas.

Rågskörden den största på 15 år

Om skördeutsikterna slår in blir rågskörden cirka 107 miljoner kilo. Denna skördemängd skulle tillfredsställa det inhemska marknadsbehovet och samtidigt kunde importen av råg så gott som upphöra.

– Årets uppskattade spannmålsskörd ligger mycket nära den normala konsumtionen av inhemskt spannmål, dvs. cirka 3,2 miljarder kilo. Exporten från årets spannmålsskörd kan vad gäller vete, korn och havre vara klart mindre än under de senaste åren. Utöver mängden påverkar även kvalitativa och produktionsmässiga faktorer utrikeshandeln med spannmål, säger forskare Anneli Partala vid Naturresursinstitutet (Luke).

Bondbönor Bild: Anneli Partala
Bondbönor Bild: Anneli Partala

Rekordareal borgar för rekordskördar av ärter och bondbönor

Mången semesterfirare har märkt att det växer mer baljväxter på åkrarna än tidigare. Arealerna av både ärter och bondbönor har fördubblats sedan i fjol. Bondbönan har gynnats av den fuktiga början av sommaren, när den hann sås före vårens regn. Den totala skörden av bondbönor kan bli 60 procent större och av ärter 90 procent större än i fjol.

Skördeutsikterna för ensilage och hö är goda

Vallväxtligheten har i regel gynnats av regnen eftersom deras tillväxt knappast alls har störts av torka. Vallfoderskördarna kan drabbas av kvalitetsmässiga förluster om skörden fördröjs på grund av regn.

Skördeutsikterna för potatis och sockerbeta är mycket osäkra ännu i detta skede eftersom de växer och utvecklas senare än andra åkerväxter. Nu är skördeutsikterna för potatis nästan 10 procent och för sockerbeta över 40 procent svagare än i fjol. Skörden av dessa sker huvudsakligen efter över en månad.

Bakgrund till statistiken

Lukes preliminära skördestatistik grundar sig på de lokala ProAgria Centralernas experters bedömningar av de egna regionerna. Bedömningarna beskriver situationen den 24 augusti. Ungefärliga iakttagelser och lokal sakkunskap ligger till grund för de kommunspecifika bedömningarna. Arealerna för odlingsväxter grundar sig på läget i landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem 25.8.2015.

Noggrannare information om skördemängderna kommer den 26 november, då gårdarnas uppgifter finns tillgängliga för uträkning av skördemängderna.