Nyheter Jordbruk, Statistik

En spannmålsskörd på cirka 3,3 miljarder kilo är rätt så liten. Skörden var en tiondel mindre än den genomsnittliga skörden under de senaste tio åren. I regel täcker spannmålsskörden den årliga förbrukningen i landet, men alla våra behov täcker den inte helt.

– Rågen var åter spannmålsskördens svagaste länk, och skörden mättar inte vår årliga råghunger. Den här gången räcker dock rågen till, eftersom vi föregående år fick en toppskörd av råg, säger överaktuarie Anneli Partala vid Naturresursinstitutet.

Rågskörden sviktade

Rågskörden från hösten 2020 räcker för vår beräknade förbrukning för åtta månader, alltså till april 2021. Underskottet på fyra månader, alltså tiden fram till följande skörd, innebär inte denna gång automatiskt att råg behöver importeras, eftersom den rikliga skörden 2019 motsvarade vår konsumtion under två år. Rågskörden från 2019 har lagrats av såväl inhemska kvarnar, handelsföretag som gårdar. Den lagrade rågskörden räcker alltså fram till skörden nästa höst.

Hur står det till med rågen nästa höst?

Kan man nästa höst lita på att den inhemska rågen räcker till? Det kan man inte, eftersom såddarealen för råg i höstas, alltså den råg som växer nästa sommar, blev ganska liten. Endast en toppskörd nästa höst kan garantera tillräckligt med råg för året efter skörden, alltså från hösten 2021 till hösten 2022. Om skördeåret däremot är dåligt 2021, kan detta orsaka den sämsta skörden på årtionden.

Även om råg är det spannmål som är närmast många finländares hjärtan, i form av ett favoritrågbröd, är inhemsk produktion av råg inte alls garanterad varje år. Många odlare skulle säga att utöver att förhållandena för sådd av råg är krävande är dessutom priset som betalas för råg dåligt.

Havre var det ända spannmålet vars skörd ökade

Havreskörden ökade med några procent från året innan och var över en tiondel större än genomsnittet under de senaste tio åren. Volymen på havreskörden (1,2 miljarder kilo) är rätt så nära volymen på skörden av korn (1,4 miljarder kilo) som odlas mest i Finland. Senast var volymen på havreskörden lika nära kornskörden för 30 år sedan, 1990, då toppvolymer skördades av båda spannmålen.

Det är inte utan orsak som havre tar ikapp kornskörden. Den största orsaken till havrens ökning hittas både på inhemska och på utländska matbord. Vi konsumenter runtom i världen vill ha allt fler havreprodukter att ätas med sked eller gaffel eller drickas. Efterfrågan har ökat den inhemska havrebaserade livsmedelsindustrin och garanterat en ständig ström av havre till våra hamnar för att skeppas utomlands.

Havre är vår ända spannmål om vilken vi stolt kan säga att vi är ett av de främsta produktionsländerna i Europa. Polen har varit det största produktionslandet för havre under de senaste åren. Finland har kämpat med Spanien om medaljplatserna för havreproduktion. I EU-ländernas havretävling har Sverige inte nått upp till medaljplatserna. Även på internationell nivå har vi nått toppen av produktionsländer för havre. Ute i världen hade endast Ryssland och Kanada en större havreproduktion än Polen 2019.

Vilken är vår mest ekologiska spannmål?

Det kan finnas åtminstone två svar. Volymmässigt produceras mest ekologisk havre, över 80 miljoner kilo. Av vår stora havreskörd uppgår andelen ekologisk havre dock till endast sju procent. Det andra svaret kan vara råg. Av vår hela rågproduktion produceras 14 procent ekologiskt, vilket som volym är nästan 10 miljoner kilo.

Även konventionell produktion vid sidan av ekologisk produktion och den totala produktionen ingår i statistiken

Sättet att tabellera i databasen har förnyats inom skördestatistikföringen. Som en ny klassificering är nu även skördeuppgifterna om konventionellt odlade grödor tillgängliga utöver alla grödor som omfattas av statistiken. En annan betydande ändring är införlivandet av Statistik över den ekologiska skörden i Skördestatistik. I den förnyade Skördestatistiken är det alltså enklare än tidigare att jämföra uppgifter om den ekologiska skörden med den totala produktionen i Finland och även den konventionella produktionen och tvärtom.

Bakgrund till statistiken

Naturresursinstitutet samlade in uppgifterna för skördestatistiken via en webbenkät och med telefonintervjuer från cirka 6 200 gårdar, av vilka 700 var ekologiska gårdar. Skördestatistiken omfattar uppgifter om cirka 5 600 gårdar. Informationen om spannmålsskördens kvalitet har erhållits genom att kombinera Naturvårdsinstitutets skördeinformation och Livsmedelsverkets uppföljningsdata om spannmålsskördens kvalitet.

Samtliga uppgifter redovisas på stat.luke.fi. Tjänsten innehåller riksomfattande skördeuppgifter om de viktigaste grödorna sedan 1920 och uppgifter om ekologisk produktion från och med 2006. Redovisningen av de regionala skördeuppgifterna börjar 1999 och av uppgifterna om ekologisk produktion 2014. Redovisningen av uppgifterna om de konventionellt producerade skördarna börjar 2020.