Nyheter Vilt

Inventeringen av snöspår av däggdjursvilt pågår 1.1-28.2.2020 på fälttrianglarna. På vilttrianglarna är inventeringsperioden 15.1-28.2 i södra och mellersta Finland och 15.1-15.3 i norra Finland. Vinterinventeringarna ger viktig information om hur artbestånden förändras på lång sikt.

Med hjälp av vinterinventeringarna följer Naturresursinstitutet upp variationen i antalet individer av däggdjursvilt årligen och på lång sikt. I tjänsten Riistakolmiot.fi finns inventeringsresultaten från hela den tid som triangelinventering har tillämpats från och med slutet av 1980-talet.

Inventeringen görs av frivilliga jägare. Spårinventerarna kan lämna in resultaten via den elektroniska tjänsten Riistakolmiot.fi. Där finns anvisningar och handledning för inventerarna, en egen triangelspecifik rapport och grundläggande information om de arter som ska inventeras.

Snöförhållandena påverkar inventeringen, det är viktigt att granska förändringarna i artbestånden på längre sikt

Foto: Leo Tarvainen.

En lyckad spårinventering förutsätter ett lager av nysnö. Brist på snö, för hårt packad snö eller ett för kraftig och djupt snötäcke kan förhindra inventeringen. Det mest optimala för spårinventeringen är ett sammanhängande snötäcke och tillräckligt med mjuk snö för att även spår av små däggdjur ska kunna upptäckas. I år kom det snö i god tid i en stor del av landet. Men som denna höst redan har visat, kan vädret slå om snabbt. Det bra att vara redo för inventering genast när vädret är gynnsamt.

Snöläget förra vintern var problematiskt för inventeringen av snöspår av småvilt. Utifrån den genomförda inventeringen av snöspår låg genomsnittsvärdena för spår av många småviltsarter på samma nivå som tidigare år enligt en riksomfattande granskning. Bestånden av hermelin, ekorre, skogshare och fälthare var större än vintern innan. Färre spår av lodjur observerades än vid föregående inventering.

Resultaten av inventeringen av snöspår används inte vid beståndsberäkningar på samma linjära sätt som resultaten av hönsfågelinventeringen sommartid. På lång sikt ger dock inventeringarna av snöspår värdefull information om förändringar i småviltsbestånden.

Vad är en vilttriangel?

Vilttrianglarna är stationära inventeringslinjer, som har anlagts för att följa upp förekomsten av skogslevande vilt. En vilttriangel är en liksidig triangel, vars sida är 4 kilometer, och den totala inventeringslinjen är alltså 12 kilometer.

Fälttriangelinventeringen har utvecklats från vilttriangelinventeringen, genom att lantbruksmiljöer, skog och bebyggelse bildar en splittrad och småskalig syd- och västfinländsk landskapsmosaik för uppföljning av viltstammarna. Längden på fälttriangelns sidor är 2 kilometer.

Under de senaste åren har under sommarinventeringen inventerats cirka 1 000 trianglar och under vinterinventeringen 700 trianglar. På vintern räknas spår av däggdjursvilt och vid sommarinventeringen räknas skogshöns (tjäder, orre, järpe och ripa). Den kommande vinterinventeringen är den 32:a i ordningen på vilttrianglarna och den 22:a på fälttrianglarna.