Nyheter Biodiversitet, Landsbygd, Miljö

Skyddet av vilda kulturväxtsläktingar (CWR) betonas i strategier gällande skydd av de växtgenetiska resurserna i världen. I Naturresursinstitutets, Naturhistoriska centralmuseets och Forststyrelsens nyligen publicerade rapport presenteras konkreta metoder för att genomföra skyddet av CWR-arter i Finland. Rapporten har utarbetats inom ramen för ett treårigt projekt som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet (JSM).

Listan över de viktigaste CWR-arterna i Finland har uppdaterats

Globalt är CWR-arterna en viktig del av livsmedelsförsörjningen, och deras egenskaper kan utnyttjas som källor till genetisk variation vid växtförädling.

– I takt med att klimatförändringarna fortskrider behövs egenskaper som främjar anpassning till de nya förutsättningarna, till exempel tålighet mot torka och översvämningar samt motståndskraft mot sjukdomar och skadegörare. Som källa till dessa egenskaper kan CWR-arterna vara exceptionellt viktiga för växtförädlingen, säger Elina Kiviharju, specialforskare vid Naturresursinstitutet.

I Norden finns det till exempel många olika CWR-arter (Crop Wild Relative) av vall- och bärväxter. Finlands CWR-prioritetslista har uppdaterats och omfattar nu 88 arter, underarter eller varieteter. På listan finns besläktade arter till livsmedelsgrödor som grönsaker (lök, kål, sparris, sallat), oljegrödor (ryps), kryddor (kummin, mynta, senap), nötter (hasselnöt), bär (jordgubbe, vinbär, åkerbär), frukter (äpple, plommon) och quinoa samt släktingar till många fodergrödor (fodergräs och baljväxter).

Många CWR-arter är utrotningshotade bland annat till följd av förändringar i markanvändningen. Dessutom hotar klimatförändringarna även deras levnadsvillkor.

Skydd av CWR-arter i praktiken

Arter kan skyddas på växternas ursprungliga växtplatser eller genom att lagra frön i genbanker (ex situ-skydd, dvs. skydd utanför den naturliga livsmiljön). För ett heltäckande skydd av CWR-arter krävs att båda metoderna utvecklas.

I Finland finns det en välfungerande struktur för skydd av CWR-arter inom naturskyddsområden eller ex situ i genbanker. Forststyrelsens kunskap i ämnet, redskap för datahantering samt nätverk av naturskyddsområden, gör det möjligt att anordna ett effektivt skydd av CWR-arter in situ.

– Det första genetiska reservatet för CWR-arter skulle kunna inrättas i till exempel i Noux nationalpark.  En process för detta har utvärderats i form av en pilotstudie, säger Kaija Eisto, naturvårdsbiolog vid Forststyrelsen.

Nordiskt Genresurscenter, NordGen, bevarar genresurser av CWR-arter för alla nordiska länder, men dess resurser är begränsade när det gäller att utöka samlingarna.

– Vid Naturhistoriska centralmuseet finns en genbank för vilda växtarter där frön av CWR-arter redan bevaras. Kring denna har man utvecklat kunskaper om insamling, bevarande och förnyande av frön från vilda växtpopulationer, säger Heli Fitzgerald, trädgårdsmästare och forskare vid Naturhistoriska centralmuseet.

Det nationella programmet för växtgenetiska resurser, som samordnas av Naturresursinstitutet, har omfattande nationella och internationella samarbetsnätverk för skydd av genresurser, och det rapporterar även om sin verksamhet till genresursrådet, som lyder under JSM.

För att främja skyddet av CWR-arter behövs det administrativa beslut och resurser för att inrätta, sköta och administrera genetiska reservat för CWR-arter. Kostnaderna för detta har uppskattats i samarbetsprojektet för att fungera som underlag till framtida beslut.

Forskning och samarbete på alla nivåer viktigt

Bakom projektet fanns en styrgrupp med representanter för sektorerna jordbruk och miljö samt forskning. Styrgruppen inrättades för att utgöra kärnan i det nätverk som administrerar CWR-skyddet.

Det finns europeiska och nordiska samarbetsnätverk kring skyddet av CWR-arter. Särskilt det intensiva nordiska samarbetet som leds av NordGen har varit viktigt.

Forskningsinstitut och universitet har en viktig roll när det gäller att ta fram information som stöd för planeringen av CWR-skyddet. En värdefull del av CWR-expertnätverket utgörs dessutom av användarna av CWR-arter, som växtförädlare, produktutvecklare och föreningar som förmedlar frön.

CWR-arterna är en bred grupp av arter som är olika med avseende på genetik, fysiologi och krav på livsmiljö. Även vid skyddet av dessa behövs det mångsidigt kunnande om allt från jordbruksmiljöer till opåverkade naturområden. För skydd av CWR-arter behövs det därför samarbete mellan parter inom jord- och skogsbruk, miljöförvaltning och forskning, eftersom samarbete ger bästa möjliga resultat.

Bild i övre kanten: Gräslök.