Nyheter Skog, Statistik

Åren 2013–2016 förändrades ägandet av skogsmark så att den skogsareal som ägdes av skogsfonder ökade i snabb takt, antalet samfällda skogar och skogsarealen ökade och antalet dödsbon minskade. Fysiska personer ensamma, tillsammans med maken eller via dödsbo och beskattningssammanslutning är den största skogsägargruppen i Finland. Vid utgången av 2016 ägdes skogsfastighetshelheterna på minst två hektar av sammanlagt 620 000 personer.

Utifrån Skatteförvaltningens statistik ägde privatpersoner sammanlagt tre femtedelar av skogsmarksarealen i Finland under 2016. Antalet skogsfastighetshelheter som ägdes av en person eller en familj genom olika ägararrangemang och som hade en areal på minst två hektar var över 344 000. Dessa gårdar hade en areal på i snitt 30,5 hektar och ägdes av 620 000 privata skogsägare.

Av den privata skogsmarken ägdes 74 procent, eller 252 000 skogsfastighetshelheter, av privatpersoner ensam eller tillsammans med maken eller makan och 17 procent, eller 54 000 skogsfastighetshelheter, av beskattningssammanslutningar. Om den lilla ökningen i den statistikförda arealen tas i beaktande, har ägandet ensam eller tillsammans med maken eller makan varit oförändrat och beskattningssammanslutningarnas areal har ökat något.

Antalet dödsbon och skogsmarkens areal har minskat ytterligare. Vid utgången av 2016 var antalet dödsbon som ägde minst två hektar 39 000, nio procent av den privata skogsmarken.

– I genomsnitt är skogsägarna relativt gamla. Maken eller makan har avlidit för cirka fyra procent av de skogsägare som äger en skogsfastighetshelhet ensam eller tillsammans med maken eller makan. I cirka en femtedel av beskattningssammanslutningarna har minst en av delägarna avlidit. Arealerna och antalet sådana fall har dock minskat betydligt under 2013–2016, säger överaktuarie Jukka Torvelainen på Naturresursinstitutet (Luke).

Foto: Erkki Oksanen

Skogsfonderna har ökat sitt skogsägande i snabb takt

År 2016 ägde andra än privatpersoner sammanlagt två femtedelar av skogsmarken. Staten är den klart största skogsägaren i denna grupp och efter den finns i storleksordning aktiebolag, samfällda skogar, kommuner och kyrkan.

De senaste åren har skogsägandet förändrats främst till följd av att skogsfonderna har utvidgat sig. Merparten av de skogar som fonderna köpt 2013–2016 härrör från aktiebolag och aktiebolagens skogsägande har minskat. Under denna period tiofaldigades skogsmarksarealen för de skogsfastighetshelheter som minst till 50 procent ägdes av skogsfonder, från 26 000 hektar till över 260 000 hektar.

– I Skatteförvaltningens material och den egentliga statistiken är skogsfonder ingen separat ägargrupp, eftersom de äger skogar via fyra juridiska konstruktioner, dvs. aktiebolag, kommanditbolag, specialplaceringsfonder och samfällda skogar. Vi har dock utrett separat antalet skogsfonder och den skogsareal fonderna äger. Skogsfonderna är mycket olika och kan antingen helt eller bara delvis äga egentliga sammanslutningar som äger skog, säger forskare Jussi Leppänen på Naturresursinstitutet.

Samfällda skogar är en annan skogsägargrupp som har ökat länge. Under 2013–2016 har antalet samfällda skogar ökat med 94 och skogsmarksarealen med närmare 54 000 hektar. En del av ökningen beror på att en del skogsfonder bedriver verksamhet i form av samfällda skogar. Största delen av de nya samfällda skogarna är dock relativt små och därför har ökningen av arealen varit betydligt mindre än vad antalet har ökat.

En helt ny metod för att föra statistik

Statistiken Ägande av skogsmark är nu betydligt noggrannare än tidigare. Den bygger på en fördelning enligt landskap och är oberoende av skogsbruksorganisationer och deras områdesfördelningar.

– Vi var tvungna att fundera på hur vi ska föra statistiken framöver, eftersom skogscentralernas områden hade slopats och skogsvårdsavgifter inte togs ut för skogsvårdsföreningarna längre. Naturresursinstitutet ändrades till en statistikmyndighet. Det gav oss nya möjligheter att få enhetsmaterial av Skatteförvaltningen och att räkna ut samt till exempel att göra en separat granskning av skogsfonder, säger Vilja Koski, forskare med ansvar för behandlingen av materialet på Naturresursinstitutet.

Bakgrund till statistiken

I statistiken visas skogsägandet för varje ägare, ägargrupp eller juridisk person antingen i form av skogsfastighetshelheter eller i form av skogsbruksenheter. När det gäller skogsfastighetshelheter bygger statistiken på varje ägares hemort. Oberoende av var en ägd skog finns statistikförs varje ägares totala ägande i Finland enligt det landskap där ägaren har sin hemort. De ägarklassificeringar och andra grunder som använts beskrivs i detalj i en kvalitetsbeskrivning som finns på webbplatsen för statistiken.