Nyheter Biodiversitet, Skog

Enligt Naturresursinstitutets undersökning växer det i dag över fyra gånger så många grova träd i de finländska skogarna som för hundra år sedan. För närvarande finns det mest grova träd i skogarna i de sydligaste delarna av Finland – i motsats till på 1920-talet då förekomsten var rikligare i norr.  Jämfört med situationen på 1970-talet har det inte skett några större förändringar i mängden gamla träd.

Under tiden mellan den första skogstaxeringen (1921–1924) och den 11:e taxeringen (2009–2013) i Finland har virkesförrådets volym på Finlands nuvarande område ökat med 70 procent och skogarna har blivit tätare i hela landet.  Samtidigt har mängden träd i olika storlekar och åldrar förändrats, även regionalt.

– I söder har mängderna av särskilt medelstora och stora tallar och granar ökat avsevärt. I landets mellersta och norra delar är det små och medelstora tallar samt små lövträd som har ökat mest, säger Harri Mäkinen, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Detta beror på förändringar i markanvändningen, landsbygdsnäringarna och skogsskötseln.  Även klimatförändringarna har påskyndat trädens tillväxt så att träd i en viss storlek nu är yngre än tidigare.

Skogsskötseln har haft stor inverkan på virkesförrådets volym och skogarnas struktur

Efter frångåendet av gamla mark- och skogsanvändningsformer, som svedjebruk och tjärbränning, har virkesförrådets volym ökat sakta till följd av att skogarna har blivit tätare. De största förändringarna i skogsvården skedde på 1960- och 1970-talen. Virkesförrådets volym och skogarnas struktur har påverkats av att det under de senaste femtio åren har skett en effektivisering av skogsskötseln, styrd med hjälp av skogspolitiska medel genom lagstiftning och ekonomiska stöd.

Vid gallring och beståndsföryngring har barrträd prioriterats. Detta återspeglas bland annat i att det har skett en mindre förändring i mängden medelstora och grova lövträd än i mängden barrträd.

I landets mellersta och norra delar har antalet tallar med en diameter på 10–20 centimeter ökat kraftigt. Detta beror på att tall har prioriterats vid skogsföryngring samt på de talldominerade dikningsområdenas utveckling. I södra Lappland har stora tallar med en diameter på över 30 centimeter minskat i antal till följd av kraftig avverkning.

Södra Finland står för 76 procent av den ökade mängden grova träd i hela landet.

 

Inga större förändringar i mängden gamla träd sedan 1970-talet

I mängden träd som är över 150 år gamla har ingen liknande förändring skett som i fråga om grova träd. I våra skogar fanns det så sent som på 1970-talet cirka 829 miljoner träd som var minst 150 år gamla. På 2010-talet var antalet cirka 800 miljoner. I mängderna av träd som är både grova och gamla har det skett en liknande förändring, dock inte lika kraftig som i de totala mängderna av grova träd.

Den överlägset största andelen gamla träd finns i de nordligaste delarna av Finland. Största delen av dem har en ganska liten diameter.

 

Grova och gamla träd är viktiga för skogarnas mångfald. Skyddsområdena har särskilt i norr en viktig roll när det gäller att bevara stora och/eller gamla träd. Naturvårdsträd som lämnas kvar på kalhyggen har en viss inverkan på mängden grova träd (6 procent), men av de gamla träden utgör naturvårdsträden endast 1 procent. Av de gamla träden i de sydligaste delarna av Finland utgör naturvårdsträden cirka 2 miljoner, dvs. 4 procent.

Grova och gamla träd är viktiga för skogarnas mångfald. Ungefär hälften av de grova och/eller gamla träden i norra Finland finns på skyddsområden.