Nyheter Ekonomi, Jordbruk, Mat, Statistik, Vilt

Enligt Naturresursinstitutet sjönk företagarinkomsten inom rennäringen till 7 000 euro under renskötselåret 2018/19, vilket är nästan en fjärdedel mindre än under föregående renskötselår. Lönsamhetskoefficienten sjönk från 0,4 till 0,31, vilket innebär att företagarinkomsten täcker 31 procent av de eftersträvade ersättningarna för företagarfamiljens arbete och det egna kapital som investerats i företaget.

Försäljningsintäkterna från rennäringen sjönk med 1 procent till 20 400 euro. Över hälften av försäljningsintäkterna kommer från direktförsäljning av renkött. Andelen arbetsersättningar som renskötarna erhåller från renbeteslagen sjönk med 12 procent till 5 200 euro. Likaså minskade andelen ersättningar för trafik- och rovdjursskador från 7 600 till 6 500 euro. Stödens andel ökade med 13 procent till 6 300 euro.  Inom rennäringen utgör stöden cirka 15 procent av de totala intäkterna. Jämfört med föregående renskötselår sjönk de totala intäkterna med över 2 procent till 40 100 euro.

Måttlig kostnadsökning

Under renskötselåret 2018/19 ökade produktionskostnaderna något jämfört med föregående renskötselår, till 54 200 euro. Mest ökade kostnaderna för reparation och drift av maskiner, men å andra sidan minskade kostnaderna för köpt foder med 3 procent.

– Vintern var gynnsam och tillgången på föda för renarna var god. Detta är säkerligen en anledning till att behovet av extra utfodring minskade, säger Marja Vilja, forskare vid Naturresursinstitutet.

Antalet utförda arbetstimmar inom rennäringen låg på samma nivå som året innan, cirka 1 270 timmar. Arbetsförtjänsten inom rennäringen beräknas genom att från företagarinkomsten på 7 000 euro dra av räntekostnaden på eget kapital på 2 500 euro. När arbetsförtjänsten på 4 500 euro divideras med antalet arbetstimmar blir rennäringsföretagarens arbetsförtjänst per timme 3,60 euro.

Rennäringsföretagen hade i genomsnitt 84 000 euro i eget kapital och cirka 11 400 euro i skulder. Det egna kapitalets andel av hela förmögenheten, dvs. soliditetsgraden, sjönk till 88 procent. Antalet livrenar i rennäringsföretagen ökade från föregående renskötselår med två till 199 livrenar.

Lönsamheten i norr sjönk

De stora skillnaderna i lönsamheten i de olika delarna av renskötselområdet jämnades ut. Lönsamheten har varit bäst i samernas hembygdsområde i den norra delen av Lappland, men även där sjönk lönsamhetskoefficienten från 0,61 till 0,37. Inom det övriga särskilda renskötselområdet steg lönsamhetskoefficienten från 0 till 0,28. Inom det övriga renskötselområdet i den södra delen av renskötselområdet sjönk lönsamhetskoefficienten från 0,44 till 0,27.

Intäkterna täcker inte kostnaderna

Under renskötselåret 2018/19 producerade rennäringsföretagen i genomsnitt 2 100 kilo renkött. Kostnaderna för produktion av ett kilo renkött uppgick till cirka 26 euro, vilket var nästan en euro mer än under föregående renskötselår. Intäkterna ökade något, till 19,1 euro per kilo kött.

Rennäringens resultat i webbtjänsten

Resultaten av rennäringens lönsamhetsuppföljning publiceras i Naturresursinstitutets portal Ekonomidoktorn. Resultaten bygger på lönsamhetsbokföringsmaterial om rennäringen. Materialet består av årliga uppgifter från 75 rennäringsföretag med fler än 80 livrenar.