Nyheter Skog, Statistik

Privatskogarnas rörelseresultat sjönk med 10 procent, det vill säga till samma nivå som åren 2013–2015. På grund av sjunkande avverkning steg andelen nettotillväxt i virkesproduktionen betydligt jämfört med tidigare.

År 2020 orsakade arbetskonflikterna inom skogsindustrin i början av året och senare coronaepidemin en osäkerhet som märktes i privatskogsbrukets lönsamhet. Rörelseresultatet sjönk reellt med 10 procent till 114 euro per hektar (1 567 milj. €) när pengarnas värde justerades med konsumentprisindexet. Nedgången var likartad med genomsnittet under de fem senaste åren. Nedgången i rörelseresultat fortsatte för andra året i följd eftersom avverkningsmängden minskade med 10 procent och de reella priserna för rotförsäljning minskade med undantag för granfibervirke.

Rörelseresultatet sjönk i alla landskap

I Södra Finland var privatskogsbrukets rörelseresultat 145 euro per hektar (-11 % jämfört med året innan) och i Norra Finland 53 euro per hektar (-6 %). Norra Finland omfattar landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.

De bästa resultaten per hektar fanns i Egentliga Tavastland (215 €/ha) och i Päijänne-Tavastland (214 €/ha). I Lappland var rörelseresultatet 35 euro per hektar, och resultatet steg med en procent jämfört med året innan. Reellt sjönk resultatet mest i Södra Karelen (-19 %) och i Kymmenedalen (-17 %). Rörelseresultaten sjönk i alla andra landskap utom i Lappland.

– Fastän nedgången är tydlig väntade vi oss ännu sämre tider i början av coronapandemin. Ingen krasch i likhet med recessionen i början av 1990-talet eller finanskrisen uppstod, och vi har sett en exceptionellt snabb återhämtning ur svackan, funderar forskare Esa Uotila vid Naturresursinstitutet.

Avverkningen ligger nere, tillväxten ger avkastning

År 2020 gav virkesproduktion en investeringsavkastning på endast 2,6 procent. Avkastningen steg tre procentenheter jämfört med året innan. Under de föregående fem åren var den genomsnittliga avkastningen dock bättre än nu, eftersom nedgången är 3 procentenheter jämfört med tidigare.

I Naturresursinstitutets avkastningskalkyler indelas avkastningen i fem delar. Intäkterna från virkesförsäljning bidrog till avkastningen med 3,4 procentenheter, nettotillväxten i virkesförrådet med 1,7 procentenheter och statsstöden med 0,1 procentenheter. Nedgången i rotpriser drog ner investeringsavkastningen med 1,9 procentenheter och totalkostnaderna för virkesproduktionen med 0,4 procentenheter. Eftersom avverkningsmängden är betydligt mindre än de föregående åren, är värdet på andelen nettotillväxt i virkesförrådet större än vanligt.

– Metoden för att beräkna avkastningen från virkesproduktionen togs ursprungligen fram för att göra det möjligt att jämföra olika investeringsformer. I beräkningarna är till exempel en kubikmeter gransågtimmer en ”aktie” vars värde bestäms på virkesmarknaden i respektive landskap. Egendomens värde beräknas genom att multiplicera antalet aktier med aktiepriset. År 2020 var det kalkylerade värdet på privatskogar 50,5 miljarder euro, det vill säga nästan lika stort som året innan, berättar Uotila.

Variationen i virkespriserna har påverkat investeringsavkastningen i virkesproduktionen med upp till en fjärdedel uppåt eller neråt under årens lopp. Utan prisförändringar på virket hade avkastningen varit cirka 4,5 procent under de senaste åren.

Om statistiken

I statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat omfattar inkomsterna bruttorotprisinkomsterna som beräknats utifrån avverkningsvolymerna för industri- och energived, avverkningar för eget bruk och försäljning på rot samt statsstöden till virkesproduktion. Utgifter är skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar i enskilda skogar samt administrativa och andra utgifter. Uppgifterna om inkomsterna och investeringarna baserar sig på regional statistik samt huvudsakligen uppskattningar av de administrativa och andra utgifter.

I statistiken över Skogen som investeringsobjekt publiceras ett avkastningsindex för virkesproduktionen. Det beräknas utifrån avverkningsvolymerna, rotpriserna, statsstöden till skogsbruket, virkesproduktionens utgifter och uppgifter om virkesförrådet. I beräkningarna ställs inkomsterna och utgifterna i relation till virkesförrådets värde som tas fram på basis av beståndsvolymen och rotpriserna. Uppgifterna är hämtade ur Naturresursinstitutets statistik och riksskogstaxeringarna.