Nyheter Jordbruk, Landsbygd, Trädgård

Ett nytt verktyg har utvecklats för bedömning av miljökonsekvenserna av grönanläggningar. Med hjälp av kalkylverktyget kan grönanläggare eller producenter av odlingssubstrat bedöma verksamhetens klimatkonsekvenser, eutrofiering och försurning samt energiförbrukning och utveckla verksamheten i en allt mer miljövänlig riktning.

– Verktyget gör det lättare att välja bland annat odlingssubstrat och optimera dess sammansättning, och med det kan man jämföra miljökonsekvenserna av olika alternativ, berättar forskare Frans Silvenius från Naturresursinstitutet (Luke).

Enligt Silvenius kan man genom att optimera odlingssubstratets sammansättning minska klimatkonsekvenserna och den mängd näringsämnen som sprids från odlingssubstraten till miljön.

Grönanläggningars miljökonsekvenser utreddes i projektet LIFE09 ENV FI 570 LCA IN LANDSCAPING 2010–2014 som samordnades av Luke. Samarbetspartner var Hämeen Ammattikorkeakoulu, Viherrakenne Jaakkola Oy och Grönmiljöförbundet rf.

Växthusgaser och näringsämnen frigörs från odlingssubstrat

Enligt forskningsresultaten härstammar de största miljökonsekvenserna av anläggning och underhåll av gräsmattor från produktionen av odlingssubstrat och deras egenskaper, eftersom gräsmattor kräver tjocka odlingssubstrat. När odlingssubstratets tjocklek är 20 cm, behövs det ett substrat på 2000 m3 per en hektar.

De största klimatkonsekvenserna av grönanläggningar uppstår i sin tur när torven i odlingssubstratet sönderfaller till koldioxid, eftersom torv betraktas som en icke-förnybar råvara.

– Resultaten talar för lösningar, där torven i odlingssubstrat ersätts med bioavfall eller komposterat avloppsslam, säger specialforskare Oiva Niemeläinen från Luke.

Andra betydande miljökonsekvenser av grönanläggningar är de näringsämnen som sköljs bort från gräsmattor. I kompostbaserade odlingssubstrat är de större än i torvbaserade odlingssubstrat, eftersom kompost innehåller mer näringsämnen.

Genom att använda kompost som odlingssubstrat kan man dock cirkulera näringsämnen, vilket minskar användningen av icke-förnybara råvaror. Eftersom kompostering också förbrukar mindre energi än torv, minskar kompostmaterial användningen av naturresurser.

Vid kompostering kunde man ytterligare effektivisera tillvaratagandet av näringsämnen, vilket skulle minska både utsläppen av växthusgaser och öka kompostens bruksvärde som näringsämne. För att minska växthusgaserna och förebygga urlakningen av näringsämnen i gräsmattor behövs det dock ytterligare undersökningar.

Små miljökonsekvenser av underhåll av gräsmattor

– Ett överraskande resultat av projektet var hur liten betydelse bränsleförbrukningen under anläggnings- och underhållsfasen hade för klimatet. I ett scenario där allt organiskt material i odlingssubstratet var torv, var den andel av klimatkonsekvenserna som nedbrytningen och produktionen av torv stod för 92 procent, medan gräsklippningens andel var en och en halv procent, säger Niemeläinen.

Kompost ger inte upphov till sådana klimatkonsekvenser, men vid kompostering frigörs varierande mängder växthusgaser, vars klimatkonsekvenser dock är åtminstone 40–60 procent mindre än när torv produceras och sönderfaller. Om man använder flis eller bark som stödjande material i kompost är skillnaden ännu större.