Nyheter Ekonomi, Mat

Naturresursinstitutet bygger upp ett riksomfattande informationsförmedlingsnätverk för insektsbranschen tillsammans med yrkeshögskolorna i Tammerfors, Jyväskylä, Seinäjoki och Uleåborg samt yrkeshögskolan Savonia i Kuopio. Det centrala syftet med verksamheten är att sammanstaälla den befintliga kunskapen och utnyttja den för att utveckla branschen med beaktande av de regionala särdragen.

 

Foto: Susanne Heiska, Luke.

Den kunskap som samlats i utvecklingsprojektet ”Med kunskap mot insektsbranschens framtid” delas med företagarna inom insektsbranschen i regionala möten hösten 2019. Rapporten som är öppen för alla publiceras på webben kring årsskiftet 2019–2020.

Finland har förutsättningar att nå den internationella toppen i insektsekonomin

Utvecklingen inom insektsbranschen har varit snabb sedan Finland godkände insekter som livsmedel i slutet av 2017. Inom några månader hade de stora affärskedjorna tagit in ett tiotal insektsprodukter i sitt sortiment. Konsumentmarknaden har dock utvecklats långsammare än förväntat. Osäkerhet om efterfrågan oroar syrsodlarna och en del funderar på om det lönar sig att fortsätta.

Susanne Heiska, specialforskare vid Naturresursinstitutet anser att Finland har många unika styrkor att utnyttja som inte bör slösas bort.

– Våra styrkor är en tillförlitlig livsmedelskedja samt engagemanget för livsmedelssäkerhet bland aktörerna i insektsbranschen. Även den konstruktiva dialogen mellan myndigheterna och branschen är speciell liksom nätverket mellan forskningen, kunskapsöverföringen och utbildningen samt näringslivet. Vårt projekt ingår i branschens utvecklingsarbete: genom att samla in och dela ut kunskap samt stöda företagare genom forskning och utbildning.

Det krävs nya produkter, ny teknik och en ny slags produktion

Foto: Susanne Heiska, Luke.

Inom branschen ser man många möjligheter, men nya insektsarter bör fås i produktion och produkter måste utvecklas för nya kundgrupper med utnyttjande av nya konsumentundersökningar samt affärsmodeller.

– Insekter är ett ekologiskt effektivt sätt att ersätta importerat protein till exempel i foder för fjäderfä och fisk. Insekter kan också hjälpa till med kretsloppet för näringsämnen, behandling av biomassor och effektivare utnyttjande av livsmedelsbiflöden, konstaterar Tiina Siimekselä från yrkeshögskolan i Jyväskylä.

Många av lösningarna förutsätter ny teknik för att kunna öka produktionsvolymerna på ett kostnadseffektivt sätt. Utöver affärsverksamhet som söker fördelar ur storproduktion är det också möjligt att uppnå konkurrenskraft genom specialisering, men då behövs det köpstarka, medvetna kunder.

– Djupare konsumentinsikt får en nyckelställning i produktutvecklingen av insektsprodukter när man riktar in sig på konsumentmarknaden, säger Salla Willlman på Savonia-yrkeshögskolan.

En ny slags produktion skulle kunna ge landsbygden nya möjligheter, men produktionen måste baseras på realistiska fakta om lönsamhet och marknad. Lönsamhet kräver teknikutveckling och samarbete mellan aktörerna.

– Vid en djupare granskning av affärsmodellerna kan nya lösningar för lönsamhet hittas, kanske ur franchising-företagande, leveranskedjor, nätverk eller nya tjänstemodeller, säger Tiina Vickman-Viitala från Tammerfors yrkeshögskola.

– Också värdefördelningen i produktionen är en viktig fråga, tillägger Marja-Liisa Järvelä från Uleåborgs yrkeshögskola.

”Med kunskap mot insektsbranschens framtid” är ett riksomfattande landsbygdsutvecklingsprojekt som finansieras av NTM-centralen i Tavastland med 150 000 euro ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling under 2018–2020.