Nyheter Fisk

Naturresursinstitutets forskningsbesättning arbetade i två veckor under september-oktober ute på Bottenhavet, Östersjön och Finska viken för att undersöka strömmings- och vassbuksbeståndens status och utbredning.  Strömming och vassbuk i god kondition fångades i trålen ombord på Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda.

”Mindre men bra”

Liksom ifjol visade sig strömming och vassbuk vara i god kondition även denna höst. I jämförelse med tidigare år fanns i strömmingsfångsten på över 5000 kilogram ett något större antal yngel som kläckts i början av hösten.

Bild 1. Konditionsfaktorns (K=vikt/längd3) utveckling hos vassbuk och strömming under höstens provtrålningar 2013-2019. Fiskarnas allmänna kondition kan jämföras artvis med hjälp av konditionsfaktorn, som vanligen är högst under hösten och minskar under vintern då vattnet är kallt. Kicka på bilden för en förstoring.

Andelen av årskullen 2018 i fångsten var dock mindre än vad till exempel andelen av rekordårskullen 2014 var hösten 2015 (bild 2).

Bild 2. Kicka på bilden för en förstoring.

– Längdfördelningen i forskningsfångsten ger bara en preliminär bild av årskullens storlek, eftersom ettåriga strömmingar vanligen till stor del håller till nära kusten dit provtrålningen inte når. Åldersfördelningen bekräftas först efter åldersbestämning, berättar specialforskare Jari Raitaniemi.

Den goda konditionsfaktorn för strömming och vassbuk hösten 2019 pekar hur som helst på att det inte kläcktes någon ovanligt stor vassbuksårskull under den varma sommaren 2018.

Bild 2. Längdfördelningen hos Bottenhavets strömming i provtrålningsfångsterna 2014–2019. Den första toppen (under 10 cm) representerar den under fångståret kläckta årskullens andel av mätta fiskar. Den stora årskullen kan också lätt urskiljas i materialet under flera år när fiskarna växer.

 

Artsammansättningen var stor

Fångsten bestod till största del av strömming, men i trålen fångades sammanlagt 20 olika fiskarter i år. Cirka hälften av dessa förekom bara slumpmässigt som enstaka individer i fångsten.

Bild 3. De vanligaste fiskarterna enligt viktandel i provtrålningar 2013–2019 i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Bottenhavet och Finska viken. Kicka på bilden för en förstoring.
Bilder som ekolodet visar på monitorn. Ekolodningsplatsens djup syns i bildens överkant. Kicka på bilder för en förstoring. I bilden strömmingarna finns nära ytan på natten. Stapeldiagrammet i bildens vänstra kant visar fiskarnas längdfördelning.

Forskningstrålens nätkasse har mindre maskvidd än i kommersiellt fiske, eftersom man även undersöker mängderna små fiskar. Därför fanns det till exempel gott om små storspiggar i provtrålningsfångsten från Bottenhavet, trots att dessa förekommer endast sparsamt i kommersiella trålfångster. De vanligast förekommande fiskarterna i provtrålningsfångsten på Bottenhavet var strömming och storspigg, medan det fanns mest strömming och vassbuk längre söderut (bild 3). I den västra delen av Finska viken har det under de senaste åren till och med funnits mer vassbuk än strömming.

I bilden från Bottenhavet finns strömmingarna nära botten under dagtid, medan storspigg och mycket små strömmingar finns nära ytan.

Ställvis fanns det mycket rikligt med öronmanet, så att de i vårt sydvästra havsområde ofta bildade en geléartad massa i den tätmaskiga trålen. Andra arter som påträffades under detta år, uppräknade enligt förekomst, var nors, skorv, mindre havsnål, småspigg, blåtobis, tobiskung, sjurygg, tånglake, lax, sandstubb, nejonöga, spetsstjärtat långebarn, tejstefisk, piggvar, svartmunnad smörbult, rötsimpa och hornsimpa.

I den norra delen av Östersjöns huvudbassäng har strömmingarna flyttat sig djupt ner under dagen, men på grund av det syrefattiga vattnet nära botten har de tydligt stannat i vattenskiktet med tillräcklig syrehalt ovanför den böljande bottnen. Närmare ytan finns mest vassbuk.

Forskningsfartyget har ett annat slags ekolod än kommersiella trålare. När det för de kommersiella trålarna är viktigast att upptäcka förekomsten av fisk och få en detaljerad bild av bottnen för att se om det går att tråla, är den viktigaste uppgiften för forskningsekolodet att förmedla information om antalet fiskar av olika storleksklass.

Den första uppskattningen av fiskmängderna kan beräknas med hjälp av data från ekolodningen och trålningsresultaten. För beståndsberäkningen som blir klar till våren behövs dessutom uppgifter om den kommersiella fångsten samt beståndens åldersstruktur. Detta kräver många fångstprover och mycket behandling av proverna, till exempel åldersbestämningar.

Ekolodningsforskningsresan för strömming är delvis finansierad av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).