Nyheter Biodiversitet, Jordbruk, Klimat, Miljö, Skog

En stor internationell forskargrupp, där också forskare från Naturresursinstitutet (Luke) ingick, har för första gången i global omfattning undersökt variationerna i daggmaskarnas mångfald och antal samt faktorer som reglerar förekomsten av daggmaskar. Daggmaskarnas lokala mångfald och antal är som störst i de tempererade klimatzonerna, inte i den tropiska klimatzonen som hos så många andra organismgrupper. I global skala är det klimatförhållandena, särskilt variationerna i nederbörden, som påverkar förekomsten av daggmaskar mest. Studien publicerades i tidskriften Science 25.10.2019.

Daggmaskar är markorganismer som alla känner till. Deras aktiviteter i marken har avgörande inverkan på jordmånens egenskaper, de övriga organismerna i marken och växternas tillväxt. Daggmaskarna bryter ned växtdelar och blandar dem med jorden, producerar rikligt med näringsrik avföring och gräver stora och djupa tunnlar i marken. I många miljöer är daggmaskarna markens nyckelarter, och i odlingsmark anses riklig förekomst av daggmaskar vara ett tecken på god bördighet.

I studien gjordes en grundlig utredning av orsakerna till variationer i daggmasksamhällens mångfald och antal. Klimatförhållandena, särskilt variationerna i nederbörden, visade sig vara den faktor som i global skala har störst inverkan på daggmaskarnas mångfald och antal. I mindre skala kan andra faktorer vara viktiga, till exempel variationer i jordmånens egenskaper eller i vegetationstäcket, vilkas betydelse inte skilde ur lika tydligt som inverkan av klimatförhållandena i den globala granskningen.

I global skala är det klimatförhållandena, särskilt variationerna i nederbörden, som påverkar förekomsten av daggmaskar mest. Foto: Iñigo Virto

Daggmaskbeståndet störst i den tempererade zonen

Av resultaten från fältstudier som gjorts runt om i världen sammanställdes det mest omfattande materialet någonsin om de globala variationerna i daggmaskarnas artantal, täthet och biomassa. Närmare 7 000 forskningsplatser i 57 länder ingår i materialet. Även om kännedomen om daggmaskarnas betydelse som en del av ekosystemet har ökat hela tiden, har kunskaperna om deras makroekologi förblivit bristfällig. Med makroekologi avses de storskaliga dragen i organismernas utbredning, antal och mångfald samt faktorer som påverkar dessa.

Växters och många insekters och fåglars mångfald ökar vanligen ju längre mot ekvatorn man kommer. När det gäller daggmask verkar situationen vara en annan: enligt studien är den lokala mångfalden störst i de tempererade zonerna, till exempel i Europa, nordvästra USA och Nya Zeeland. Detsamma gäller daggmaskarnas antal.

Inom studien utarbetades de första och mycket omfattande världskartorna över variationen i daggmaskarnas artantal och täthet, vilket är en avsevärd prestation. ”Det har redan i årtionden varit känt att man kan anta att det i tropisk natur på ett område av en viss storlek finns fler arter än på ett lika stort område inom den tempererade zonen. Detta fenomen har man dock inte kunnat undersöka i fråga om daggmask, eftersom ett tillräckligt omfattande material har saknats”, säger Helen Phillips, huvudförfattare till publikationen och forskare vid German Centre for Integrative Biodiversity Research (iDiv) och Leipzigs universitet.

Rikligt med daggmask på de finska åkrarna

I studien representerades Naturresursinstitutet av Visa Nuutinen och Sanna Kukkonen. ”Materialet insamlat i Finland är välrepresenterat i denna studie”, säger Kukkonen. ”Lukes  tidigare inventering av daggmaskbestånden i åkermiljöer i Finland gav ett omfattande material som tillgodosåg denna studies behov mycket väl”, säger Nuutinen.

Förekomsten av ett par eller ett fåtal daggmaskarter som är typisk för åkrarna i Finland verkar enligt den nu publicerade syntesen vara typisk även på andra håll. Enligt inventeringen är den genomsnittliga daggmasktätheten på finska åkrar drygt 100 individer per kvadratmeter.  ”Jämfört med genomsnitten på åkrar ute i världen verkar detta nu vara till och med en hög täthet. Det material som sammanställdes inom studien är en omfattande källa även för framtida forskning. Den artikel som nu publicerats använder nämligen inte på långa vägar allt material, som kommer att publiceras senare”, säger Nuutinen. Det material om Finland som ingår i studien omfattar, utöver materialet om åkrar, även Jyväskylä universitets skogsobservationer.

Studien är en påminnelse om att organismerna i marken bör beaktas i större omfattning vid bedömning av mångfalden. ”Utifrån de kraftiga klimateffekterna drar vi slutsatsen att klimatförändringarna kan orsaka förändringar i daggmaskbestånden och förändra ekosystemets funktioner och tjänster. Det är dags att förändra tänkesättet vid skydd av den biologiska mångfalden; eftersom daggmaskarna i huvudsak lever i marken glömmer vi lätt bort dessa förundransvärda små varelser som finns under våra fötter”, säger Nico Eisenhauer, professor vid iDiv och Leipzigs universitet.