Nyheter Ekonomi, Jordbruk, Statistik

Efter några års positiva period har lönsamheten i renhushållningen börjat försämras. Enligt Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring för rennäringen sjönk lönsamhetskvoten för renhushållning under renskötselåret 2017–2018 till 0,4 jämfört med 0,57 året innan.

Bruttointäkten uppgick till ungefär 40 980 euro. Merparten av intäkten kom från köttförsäljning. Försäljningsintäkten var fortfarande 19 400 euro, eftersom priset på renkött låg på samma nivå som året innan och det inte skedde någon stor förändring i de sålda mängderna renkött. De arbetsersättningar som betalades av ett renbeteslag uppgick till 5 880 euro, en ökning på 17 procent jämfört med året innan, medan ersättningarna för rovdjursskador och trafikskador minskade från 8 600 euro till 7 600 euro. Inom renhushållningen utgör stöden cirka 14 procent av bruttointäkten.

Foto: Pixabay

Kostnaderna ökade

Under renskötselåret 2017–2018 uppgick produktionskostnaderna till 53 300 euro, en ökning på cirka elva procent. Bland de olika kostnadsposterna ökade foderkostnaderna med en tredjedel. Därutöver ökade uppfödnings- och materialkostnaderna samt de skötselavgifter som betalades till renbeteslaget. Produktionskostnaderna exklusive företagarfamiljens lön och avkastning på eget kapital uppgick till 30 600 euro.

– De ökade foderkostnaderna berodde delvis på uppgången i priset på inköpt foder. Under renskötselåret 2017–2018 var dessutom sommaren i norr regnig och våren kom sent. Man var tvungen att använda inköpt foder eftersom foderskörden från åkrarna var dålig, säger forskare Marja Vilja på Naturresursinstitutet.

En företagarfamilj använde i snitt 1 270 timmar per år för renskötselarbeten. För renbeteslaget utförs ungefär 40 procent av arbetstimmarna inom renhushållningen. Renskötselföretagen hade i genomsnitt 87 700 euro i eget kapital. Soliditetsgraden, det vill säga det egna kapitalets andel av hela kapitalet, var 90 procent.  Antalet livrenar uppgick till 197, en ökning på fem renar.

Skillnaderna i lönsamheten är stora mellan olika områden

Företagarinkomsten erhålls genom att de rörliga och de fasta kostnaderna samt avskrivningarna dras av från bruttointäkten. Den är ersättningen för företagarens arbetsinsats och räntan på det eget kapital som har investerats i företaget. Företagarinkomsten var i snitt 9 000 euro, en minskning på cirka 30 procent jämfört med året innan.

När företagarinkomsten divideras med summan av löne- och räntekravet erhålls en lönsamhetskvot som beskriver den relativa lönsamheten. Under renskötselåret 2017–2018 var lönsamhetskvoten för renhushållning i snitt 0,40. Lönsamhetsskillnaderna är stora mellan olika områden. Lönsamheten var bäst i sameområdet i nordligaste Lappland där lönsamhetskvoten var 0,60. Lönsamhetskvoten landade på minus, -0,01, i det övriga särskilda renskötselområdet och på 0,44 i det övriga renskötselområdet i den södra delen av renskötselområdet. År 2017 var lönsamhetskvoten för lantbruket i norra Finland i sin tur 0,58.

Intäkterna täcker inte kostnaderna

Produktionskostnaderna var i snitt 24,7 euro per kilo kött. Intäkterna räckte inte i ett enda område till för att täcka de totala produktionskostnaderna. De kostnader som betalas i pengar utgör cirka hälften av de totala kostnaderna. Den andra hälften utgörs av kalkylmässiga kostnader som inbegriper avskrivningar och kostnader för eget kapital och arbete.

Renhushållningens resultat i webbtjänsten

Resultaten av renshushållningens lönsamhetsuppföljning publiceras i Naturresursinstitutets portal Ekonomidoktorn. Resultaten bygger på Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföringsmaterial om renhushållningen. Materialet består av uppgifter från 75 renskötselföretag med fler än 80 livrenar per år.

Läs också