Nyheter Miljö, Skog

Mykorrhizan, d.v.s. svamprötterna som förser träden med näringsämnen och vatten lider av luftföroreningar på många håll i Europa, konstateras i en bred studie som nyligen publicerades i tidningen Nature.

– Gränsvärdena för kritiskt kvävenedfall som definierats i Europa (10–20 kg N/ha/år) ser ut att vara för höga med beaktande av den nya studien. Speciellt de svamparter som lever i symbios med gran och tall lider av högt kvävenedfall, konstaterar Specialforskare Päivi Merilä, Naturresursinstitutet (Luke). Hon koordinerar den finska delen av ett stort projekt för kartläggning av svamprotsdiversiteten i Europa.

– Studien visade att svamprötterna reagerar på mycket lägre kvävenedfall än vad man tidigare trott. I norra Finland ligger man under denna gräns men i södra Finland är man nära gränsvärdet, och man har inte observerat någon sjunkande trend i kvävenedfallet under hela uppföljningsperioden, berättar Merilä.

Lactarius rufus eller pepparriska lever i symbios med granens rotspets. Den är en av de vanligast förekommande svamparna i Europa och lider av kvävenedfallet. Bild: Taina Pennanen

Mykorrhizasvamprötterna utgör viktiga samexistenser som trädets rötter och svampen bildar. Mykorrhizasvamparna förbättrar närings- och vattentillförseln till trädet, och svampen i sin tur får kolhydrater från trädet som den själv inte kan producera. Det är fråga om en samexistens, symbios, till förmån för båda parter.

– Studien antyder att även den globala uppvärmningen kan försämra levnadsvillkoren för svamprötterna. Detta kan delvis påverka hur skogsträden klarar sig i framtiden, säger Merilä.

Internationell databas till hjälp

I projektet för kartläggning av Europas svamprotsdiversitet utnyttjades FN:s europeiska nätverk för intensivuppföljning av skogar (UNECE ICP Forests) som Finland har deltagit i sedan 1995. Forskarna samlade in närmare 40 000 mykorrhizaprover från intensivuppföljningens 137 observationsytor, från 20 länder i Europa, där arterna definierades från DNA-sekvenser.

Naturresursinstitutets (Luke) Specialforskare Pasi Rautio prisar det långsiktiga internationella samarbetet. Vid analys av faktorer som påverkar mykorrhizasamhällen användes material från en gemensam databas, bland annat gällande markens egenskaper, nedfall av luftföroreningar, trädens näringsstatus och klimatet.

– Utan FN:s uppföljningsprogram för skogarnas hälsotillstånd, där man använder internationellt standardiserade metoder, hade det inte varit möjligt att genomföra en sådan här studie, säger Rautio från programmets styrgrupp.