Nyheter Jordbruk, Klimat, Miljö

En årlig ökning om fyra promille av kolinbindningen i jordmånen skulle räcka till för att stoppa ökningen av de antropogena (orsakade av människan) koldioxidutsläppen i atmosfären. Kolreservoarerna i de kinesiska odlingsjordarna har ökat under de senaste decennierna och de kan fortsätta öka med fyra promille per år, vilket ställts som mål. Även skördesäkerheten och skördenivåerna har blivit bättre i Kina.

Naturresursinstitutet har publicerat en litteraturöversikt över förändringarna i kolreservoarerna i jordmånen i Kina samt sätten på vilka olika odlingsmetoder påverkar och kan öka kolreservoarerna i jordmånen. Kina är en av de största ekonomierna i världen, och 130–170 miljoner hektar av landets markareal är uppodlat.

– Bättre skördenivåer och mindre variation i skördarna har ett samband med ökningen i kolreservoarerna, säger Fulu Tao, som är specialforskare på Naturresursinstitutet och huvudförfattare till översikten.

Kolreservoarerna i ytskiktet på jordbruksjordarna i Kina har sedan 1980-talet ökat med 0,48 procent per år. Ökningen har varit betydande i östra, norra och södra Kina, medan kolreservoarerna har minskat i den nordöstra delen av landet.

– Nuförtiden lämnas det mer växtrester kvar på åkrarna, till exempel halm. Bättre odlingsmetoder och gödsling har resulterat i ökad biomassaproduktion hos växterna och bättre skördenivåer, säger Fulu Tao.

Kolreservoarerna i jordmånen har också ökat tack vare mindre omfattande och lättare markberedning samt genom att man gått in för ökande växttäckning och odling av baljväxter.

Det främsta målet för utvecklingen av odlingsmetoderna i Kina har varit att förbättra jordmånen och skördenivåerna. Samtidigt har man lyckats öka kolreservoarerna.

–  Med ännu mer utbredd användning av klimatsmarta odlingsmetoder kan det vara möjligt att öka kolreservoarerna i odlingsjordarna i Kina med hela 0,6 procent per år, säger Fulu Tao.

Ökad koldioxidbindning i marken dämpar klimatförändringen och hjälper oss att anpassa oss till den

Rönen, som publicerades i det senaste numret av tidskriften Soil and Tillage Research, bekräftar att det är möjligt att både höja skördenivåerna och öka kolreservoarerna i marken samtidigt. Även på sådana odlingsjordar där trycket på att öka matproduktionen är stort är det möjligt att uppnå en betydande ökning av kolreservoarerna med klimatsmarta odlingsmetoder.

– Utredningen visar att kolsänkan i marken kan ha en betydande effekt på att dämpa klimatförändringen och hjälpa oss att anpassa oss till den, speciellt i odlingsområden som lider av torka. Kolinbindning ökar markens vattenhållningsförmåga, varigenom torka inte slår så hårt mot grödorna, säger Raisa Mäkipää, forskningsprofessor på Naturresursinstitutet och en av författarna till översikten.

Genom användning av klimatsmarta odlingsmetoder kan kolinbindningen på jordbruksmarkerna i Kina öka till 25 miljoner ton per år, vilket ändå inte räcker till för att kompensera behovet att minska landets utsläpp av växthusgaser.

Kina måste minska sina koldioxidutsläpp, vilka för närvarande uppgår till 2 500 miljoner ton kol per år, för att det ska vara möjligt att stabilisera klimatet och stoppa höjningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader.

– Om hela världen skulle övergå till klimatsmarta odlingsmetoder och uppnå en lika god ökning av kolreservoarerna i odlingsjordarna, skulle det vara möjligt att uppfylla Parisavtalet, säger Raisa Mäkipää.