Nyheter Fisk, Miljö

En grupp forskare från Naturresursinstitutet har återvänt från sin forskningsresa på Östersjön, där de utredde strömming- och vassbuksbeståndens status. De goda nyheterna är att strömmingsårskullen 2021 i Bottenhavet är större än genomsnittet. Däremot är det oroväckande är det fortsatt försämrade tillståndet hos de största strömmingarna, det vill säga de storlekskategorier som används till föda.

Forskningsresan gick till Finlands ekonomiska zon i Finska viken och norra delen av Egentliga Östersjön samt till hela Bottenhavet inklusive Sveriges ekonomiska zon. Under resan ekolodade man en sträcka på cirka 1 670 sjömil och gjorde 44 provtrålningar, varav åtta i de norra delarna av Egentliga Östersjön, 30 i Bottenhavet och sex i Finska viken. Totalt var fångsten cirka 8 000 kilo. Resan gjordes med Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda.

Översta raden:
– Hannu Harjunpää (till vänster med ryggen emot kameran) och Roope Lehmonen (till höger) från Naturresursinstitutet drar upp trål.
– Trållyft på Bottenhavet.
– Blandad fångst av strömming, vassbuk och storspigg (eller pelagisk fisk, eller pelagiska dominansarter) i västra Finska viken.

Lägre raden:
– Ulrika Tollerz-Bratteby (SLU) och Pia Lindberg-Lumme (Naturresursinstitutet) sorterar sampel av strömming och vassbuk i längdkategorier i våtlaboratoriet på Aranda.
– Hannu Harjunpää (Naturresursinstitutet) tillvaratar otoliter (hörsel- och balansstenar) för åldersbestämning av strömmingar och fastställer fiskarnas kön och könsmognad.
– Jari Raitaniemi (Naturresursinstitutet) och Ulrika Tollerz-Bratteby (SLU) väntar på att fångsten lyfts upp i containern där fisken ska behandlas.

Livsmedelsströmming i Bottenhavet mår allt sämre

Avmagrade strömmingar från Finska viken. Särskilt de stora strömmingarna var magra också i Bottenhavet och norra delen av Egentliga Östersjön.

Den mest anmärkningsvärda förändringen jämfört med tidigare år var det försvagade tillståndet hos de största strömmingarna, det vill säga de storlekskategorier som vanligen används som föda. Fenomenet märktes särskilt tydligt hos Bottenhavsströmmingen, vars tillstånd försämrats för andra året i följd.

– De har knappt något värde som livsmedelsströmming, man kan till och med tala om svält. Också i Finska viken och norra delen av Egentliga Östersjön var strömmingarna magrare än genomsnittet, säger forskare Jari Raitaniemi vid Naturresursinstitutet (figur 1).

I fångsobservationer för ett år sedan var andelen unga och små strömmingar i Bottenhavet större än under de flesta år. Samma trend fortsatte även i år, och tonvikten i längdfördelningen för strömmingen lutade mer mot de mindre storlekskategorierna än under de flesta tidigare år (figur 2). Konditionsfaktorn för strömmingar på 12 cm var god i alla havsområden, precis som föregående år (figur 1).

Vid provtrålningarna har man brukat dra upp också pungräkor, som åtminstone stora strömmingar livnär sig på. Pungräkor fanns med i fångsten även i år, men i mycket små mängder jämfört med situationen för några år sedan.

Strömmingsårskullen 2021 torde bli riklig

Ett fenomen som är typiskt för Bottenhavet är att exceptionellt varma somrar ger upphov till stora årskullar av strömming. Utifrån preliminära observationer förefaller detta att förverkligas även i år.  Den mängd så kallad sommarströmming som drogs upp i trålningsproverna på Aranda förutspår en större än medelmåttig årskull 2021 för Bottenhavsströmmingen. Under de senaste åtta åren har lika stora mängder yngel på mellan 5 och 10 centimeter, som kläckts under samma sommar, observerats endast 2014 och 2018, vilka båda var varma somrar och då det utvecklades en stor årskull (figur 2).

Strömmingens förökning 2021 är synnerligen intressant, eftersom de strömmingar som förberedde sig för lek i våras var i dåligt skick och ryssjefiskarnas strömmingsfångster var små.

– Vi resonerade att strömmingarna kanske till stor del låter bli att leka. Antagligen spelade unga, välmående och redan könsmogna strömmingar en stor roll för leken, säger Jari Raitaniemi.

En annan intressant observation vid provtrålningarna var att det fanns mer än normalt av små strömmingsyngel på 20–40 millimeter (figur 3). Eftersom de är små, simmar största delen av dem sannolikt igenom trålmaskorna, precis som pungräkorna, men en del av dem drogs upp med andra fiskar och hamnade på transportbandet med fiskproverna. Under hösten 2021 fanns det ovanligt mycket av dessa strömmingar, som antagligen kläckts i augusti, med i proverna på alla havsområden och i synnerhet på Bottenhavet.

– Sköt de strömmingar som inte lekt på våren upp leken till senare under sommaren och till djupare vatten, eller är det fråga om en förändring i proportionerna mellan delar av strömmingsbeståndet som leker vid olika tidpunkter, frågar sig Jukka Pönni, som är forskare på Naturresursinstitutet.

Bilder: Jukka Pönni, Luke.